Skip to main content

Full text of "Mythologia fennica; eller, Förklaring öfver de nomina propria deastrorum, idolorum, locorum, virorum, &c .."

See other formats 


3 3433  08693299  7 


I Cl,  n Cl  nät  - ) 


r 


I 


I 


Digitized  by  Goögle 


ELLF.R 


FÖRKLARING 

ÖFVER 

De  NOMINA  PROPRIA  DEASTRORUM,  IDOLORUM, 
LOCORUM,  VIRORUM  &c/ 

•>  ELLER 

Afgudar  och  Afgudinnoh,  Forntidens  M&rkelige 
Personer,  Offer  och  Offer- StUleen , Gamla 
Sedv&njor,  Jättar,  Tuoll,  Skogs-Sjö- 
och  Bergs-Rän  m.  in. 

Sora 

Förekomma  i de  aldre  Finjka  Trvll-  Runor , Synnyt,  Sanat , 
* Sadut,  drwotuxet  &c.  fanit  an  brukas  och 
nämnas  i dagHgt  tai; 

Til  deras  tjcnft. 

Sora  vela  i grund  forftä  det  Finika  Sptäket,  och  halva  fmak  för 
Finika  Hiftorien  och  Foeiin, 

Af  Gamla  Runor  famlad  och  uttydd 

Af 

CHRISTFRID  GANANDER,  Thomasfon 

Fhilof.  Mag.  dc  Saccll. 

ÄBOa  Tryckt  i Frenckellska  Eoktryckcrict  1789. 

Pu  cgtn  Bikoftnad. 


Digitized  by  Google 


Nec  longus  patrios  labor  eft  Tibi  noflfe  Pcnates. 

Ovid.  Metamorpb.  Lii.  I:  v.  773. 


Digitized  by  Google 


F Ö R E T A L. 

tra&ion  (g)  fä  til  Spräkets , fom  fordna  lejnadcns  öfverens- 
itämmelfe,  (hälft  fom  det  är  bevift,  at  Lappanie  bodt  f6rut 
i landet  och  Finnarne  tned  dem  äro  befryndade)  bar  jag  ve- 
lat forena  bägges  Mythologie;  fanit  här  och  där  i detta  arbe- 
te  jämföra  dem  med  hvaratidra;  och  hvareft  fke  kunnat,  äf- 
ven  vifa  da  och  da  til  den  äldre  Svcnfka  Mythologien,  hvareft 
äfven  f6rekomma,  om  icke  famma  och  lika  lydande  Mytho- 
logilka  natnn,  dock  dylika  ideer,  fom  hos  de  bägge  andra; 
livartil  äröfringar,  coihmerce  och  folkflyttningar  mätte  bi- 
dragit. 

Af  alla  deffa  3,  nu  under  Sveriges  Krono  lydande  folk- 
flags  Mythologie,  kan  aftagas  och  1 Atteligen  flutas  til  deras 
Jikhet  i tHnkelatt  om  Religion;  at  de  trodt  fjUlens  odödlighet 
och  et  annat  lif  efter  detta;  fom  kan  fes  dä  man  efterflär 
Tuoni , ffabmiaimo , Manala , Kipumäki , Kivutar  o.  f.  v. 

Man  fkulle  f6rmoda,  at  af  denna  Finjka  Mythologicn 
vinna  tillika  nägon  uplyfning  i Finfia  folkets  hiflorie  och  gco- 
graphie;  dä  här  och  där  anföras  fordna  Sedvänjor , af  hvilka 
mänga  än  äro  bibehällna,  och  nägre  orter  blifua  updagade , 
fom  förut  värit  föga  kände. 

At  denna  Mythologie  jnä  vinna  det  päfyftade  ändamä- 
let,  at  uplyfa,  famt  defs  mera  trovärdighet  och  pälitelighet 
lios  Finika  vitterhets  iilfkare,  bor  jag  til  flut  upgifva  de  käl- 
lor,  ur  hvilka  jag  hämtat  deffa  niirvarande  Mythologilka  up- 
lyfningar,  näml. 

Af  OI.  v.  Dalins  och  Af  Botins  Sv.  R.  hiflorie.  Af 
Björners  Brew  o m Finn  ars,  Lappars  och  Saniojeders  urfprung. 
X X Arch- 

(g)  De  convenientia  Lingon  Huugaricn  cum  Lappavien,  Pr.cpdc 

Ihre,  Upfalice  1772.  cfr.  Dc  origine  lingon)  uin  P.  il.  Pr  cc  f 

Ihre,  UpfalicS  1761, 


/ 


Digitized  by  Google 


F Ö KETÄ  L. 

Auchtopolttatvi  Difp.  d*  Rdigione  & origine  Fennnorum , 
ipft/iir  172$.  Magtlh  Chrift.  Er.  Lencquists  Difp.  de  Su - 
prr/Iitiuu?  1'rtffum  Fcnnorum  — Aboccy  Pr  af.  Pr  of.  Eloqv. 
Dinr.  (iabr.  Porthan,  idit.  ij$2. 

HUkop  Agricola  , har,  fom  bekant  är,  i fina  kända  rim, 
nämnt  Kiufka  Gudars  och  Gudinnors  namn,  dem  jag  ock, 
eliuru  räbräkade,  här  nptagit. 

Finfka  fä  kallade  troll- Runor , fiafva  prsefterat  mig  de 
flälte  Mythologiflte  perloners  och  orters  namn,  fom  förkla- 
rat  fig  fjelfve,  genom  det  fammanhang  fom  i dem  träffats. 

Hvad  jag  fjelf  fett  och  hört,  har  jag  med  ali  trygghet 
kunnat  anföra. 

Denne  Einfke  Mythologie  tryckes  i qvart-format,  för 
at  kunna  framdeles  biläggas  det  under  arbete  varande  nya 
Finfka  Lexicon. 

Om  mine  v&rde  Landsmän  och  älfkare  af  Findc  Vitter- 
het,  .kunna  hafva  häraf  nagon  nytta,  (kali  det  vara  mig  en 
ogemen  fägnad. 


\ 


Digitized  by  Google 


M r T H O LO  G I A 

FENNICA. 


Digitized  by  Google 


Digitized  by  Google 


Kongi.  Majrts 

Tro-Tjenare  och  Profeflor 
i 

Valtaltgheten  och  Skaldekonftcn, 
vid 

Kongi.  Äbo  Academie, 

Högädle  och  V idtbertimde, 

Herr  Mag.  HENRIC  GABRIEL 
PORTHAN , 

% 

Hbggunjlige  Gijnnarc ! ' •’ 


M cd  hvad  berbmvard  uit , belcdfagad  af  de  vidftraktafie  itijig- 
ter , Herr  Profefloren  f bkt  uphjfa  var  Finfka  hiftorie,  updaga 
landcts  älderdoms  minnings-märken , gran/ka,  upodla , ti  Ihka  och 
fullkomna  Finlka  Spräket,  fanit  ftadga  defs  poöfie,  darorn  vitna 
Herr  ProfefTorens  utkomna  arbeten , f om  icke  allenafi  aro  kanda 
och  hbgaktada  innom  eget  land,  utan  ock  mcd  biijla  lojord  emot - 
tagnc  och  gran/kade  af  de  lärde  i Gottingen,  London  och  Pet- 
tersburg,  famt  flerefädes ; hvarigenom  Hr.  Profefloren  altfa 
• »>  ’*  ..  hed- 


/ 

Digitized  by  Google 


hedrat  fig  Jjelf fin  fofierbygd  och  fina  landsmän , fbrjkaffat 

vart  Finfka  Spräk  ali  aktning. 

Utom  dcfs  har  Hr.  ProfefToren  fatt  fine  Landsman  i en  he- 
römtig  medtafian , at  upodla  och  liira  battre  kanna fit  Landsfpräk, 
fom  hartils  blifvit  jhga  agtadt. 

Hcrr  Profefiorens  outtrbtteliga  Bref  - vaxlingar  och  tata 
refor , hafva  aäajyftat  därlian , at  btfrämja  et  fa  lofiigt  AndamaL 
o?ag,fbr  min  del , har  fönr.on,  at  härmedelft  ojfaiteligcn 
tacka  Herr  ProfefToren  för , tm  fnart  i ai  ars  tid,  gunfiigt , Ja 
mmteligcn  fomjhri/teligen  meddelte  underrattelfer  och  u pmutti  r in- 
gar , at  fortfara  til  Finfka  Litteraturens  fbnncn. 

Denna  Finfka  Myrhologie,  fom  til  fiörrc  delcn  är  famlad  af  Hr. 
ProfefTorens  egna  Jkrifter , bade  trykta  och  i handfkrift  varande , 
mi  g gunfiigt  meddelte,  garala  Finfka  Runor,  tilcgnas  tbrdfam- 
tnafi  hei  och  hallen  Hr.  ProfefToren , faforn  et  vcdermale , hurujag 
använt  Finfka  Vitterheten  til  fbrdel,  dc  undcrviftingar  jag  haft 
aran , at  handfa  af  Hr.  ProfefToren. 

Tillika  utbeder  mig  ödmjukafi,  at  detta  ma  f a blifva  til  evar- 
delig  äminneife  af  den  agtning,  hvarmed  hei  fbrmon  at  fr  am- 
härda 

Hbgadle  och  Vtdtberömde  Herr  Profejforens 


aller&dmjukajle  tjtnart 

Frantzila  i Siikajoki  Socken  och  . - 

Uhleaborgs  Län  d.  28  Apr.  1785.  Christfrid  Ganander  . 


Digitized  by  Google 


F Ö R E T A L. 


infka  Mtfthologien  5r,  (h  väl  fom  alla  andra  folkflags,  in-. 
■*-  veklad  i mänga  mörka  fagor  och  berättelfer  om  Lan- 
dets  fordna  Gudar  och  Gudinnor,  med  tillämpningar  eller 
allufioner  til  naturliga  händelfer  och  borgerliga  forr&ttnin- 
gar,  fom  behöfva  fin  utläggning  och  förklaring,  hvilken  bäft 
vinnes  af  Finjka,  la  kallade,  garnla  troll-Runor ; da  de  jäm- 
föras  med  hvarandra,  och  til  hjelp  tages  andra  Nationers  , 
Mythologie  (a). 

Vara  Finfka  Runor  likna  mycket  i det  Mythologifka 
eller  Fabelagtiga  Ovidii  JVletamorphofes;  fom  fes  i fynnerhet 
under  namnen  Luonnotaret , Louheatar , ^foukatvainen  o.  f.  v. 

Väre  Finnar  voro  dock  ej  enfamma  de,  fom  nyttjat  det- 
ta  inbundna  fittt,  at  föreftälla  hAga  fanningar,  om  Gud,  verl- 

)o(  den, 

(a)  Profejf.  Henr.  G.  Torthans  Difp.  de  poiifi  Fennica  P.  V:ta 
p.  94.  — Adde,  quod  iu  plurimis  (,1c.  Runis  Afagicis)  Mytbica 
illa  reiu m incunabula,  quse  narraat,  Audio  pleVumque  indicamur 
oblcurius  y ac  Mytbologice  ptaeterea  prifcce  Fennica  ratio  hodie 
fcre  ignoratur,  uude  munia  & attributa  ldolorum  Veterum , quo- 
rum  tacpe  mentio  injicitur,  zgerrime  expiicantur  j ut  allufiones 
taceam  ad  infiituta  & mores  Majorum  jam  antiquatos. 


Digitized  by  Google 


den,-defs  flcapelfe,  naturens  kndringar  och  verkningar,  tin- 
gens  uphof,  fjälens  odödlighet,  et  tilftänd  efter  döden  i et 
glädje-  eller  plägo-rum  m.  m.  under  förtäkta  ord  och  i lik- 
nelfe-tal,  fom,  för  deras  finlighet,  bättre  kunde  fattas  och, 
i brift  af  fkrifkonfl,  i vai  fammanhkngande  Runor,  i minnet 
bibehällas,  alt  ifrän  hedentimma  til  närvarande  tid;  utan  na- 
ftan alla  Slägter  pä  jorden  hafva  klflkat  delfa  finnebilder  och 
mythifka  fagor.  — Alla  hedningar  hade  en  otalig  m&ngd  af 
Gudomligheter. 

Näftan  alla  ting  i naturen , dalar , berg , trän , vatn , luft-  * 
hade  fin  egen  välne/ieller,  om  man  fkall  la  ftiga,  Gud. 

De  jEgijptier,'  den  Aldfte  och  l&rdafte  nation,  tilbädo 
Ofiris , Ifis,  och  en  dutfägelig  hop  af  apor  och  andra  djur. 

Phbnicieme , de  ftörfte  handlande  i gamla  verlden,  ära- 
de  Baat,  Baalfetnen; 

CHaldaerne,  Bel,  Mj/litta; 

Perfeme , Mi  tiira,  Solen  och  de  4 Eleraenterna , lafoni 
Gudomligheter : 

Sä  trodde  ock  de  Araber  och  Indiatier ; och  et  talloit 
antal  af  Gudar,  af  llörre  och  mindre  rang,  hade  de  vifajle 
folkflag  i älderdomen , de  Grceker  och  Rornare. 

Dock  tillade  de  (Ine  Gudar  och  Gudinnor  de  Itörfta  och 
gemenalle  lafter;  lafom,  iigtenfkaps - brott,  afvund,  hämd, 
ondfka  och  gruffamhet,  fom  voro  deras  vanliga  dater,  hvilket 
Homer,  Ariflophanes  och  AEfchincs  ädagalagga.  Til  exempel 
kan  £ftipiters  och  ^funos  äfventyr  vara  nog  tilräckeligt  bevis. 

Ehuru  de  hldfle  Scribenter,  fferodotus,  Plato  och  Arijlo - 
teles , antaga  den  AIdre  tidens  berattelfer  för  helt  fanlardiga 
och  i egentelig  mening,  och  hafva  fä  trodt  dem,  fom  de  be- 

...  rät- 


Digitized  by  Googl 


f ÖRE TAL 


rättas;  fa  hafva  dock  fednare  tiderne  anfedt  dem  för  kloka 
fabler  af  Bllegorijk  betydelje , och  de  vife  hafva  gjort  dem  til 
Phyfijka  eller  Moralijka  vehiclar , och  formerat  deraf  Philo- 
fophilka  Janningar , klädde  i finnebilder  och  Mythologijka  Samu 
fagor.  Zeno,  den  Stoilka  Se&ens  ftiftare,  var,  ioni  det  fy-  ' 
nes,  den  förde,  fom  utveklade  fanningen  ifrän  defs  lindor. 
Cicek.  N.  D.  7:  14.  II:  24.  — Närmaft  bidrogo  därtil  de 
Platoniker , efter  Chrtfti  bbra  i det  3:dje  och  4: de  ärhundrade, 
hvilka,  til  at  afhjelpa  den  infmygunde  hedendomen,  förvand- 
lade  defle  fabler  i Allegorilka  holfor,  fom  gömde  de  högfta 
fanningar  (b). 

Jag  kan  icke  nndga,  at  här  anföra  nägot  af  det  Hr.  Bb- 
boten  och  vice  Prefid.  m.  ip.  Br.  v.  Jerusalem  i fina  Bc- 
traktclfer  bfver  Religionens  Fbrndmfia  Sannitigar , angäende 
denna  fak,  (krifver:  2.  Del.  fid.  15.  ”Hvarföre  Ikulle  Stjer- 
norna  allena  vara  upfylde  af  Gudomlighet?  Nägre  menni- 
fkjor  hafva  framför  andre  la  utmärkt  h6ga  egenlkaper,  at  de 
omöjeligen  kvmna  härdamma  af  naturliga  männilkjor;  deras 
ande  made  vara  af  högre  art,  och  de  faledes  vara  en  högre 
Guda  afFöda.  Efter  döden  ätertaga  de  fit  rum  ibland  Gu- 
darne;  dock  behälla  de  altid  utmärkt  böjelfe  för  deras  förra 
f&dernesland  och  Uro  defs  Skyds-Gudar  t.  ex.  S.  Niclas 
i Ryfsland,  w&in&möiken,  Ilmarinen  i Finland. 

Luft,  haf,  floder  och  vädret  äro  i den  grofva  menni- 
Ikans  ögon,  fom  icke  kknner  naturens  lagar  och  deflas  ge-, 
menfamma  ändamil,  fä  mänga  färlkilde  magter,  fom  til  de- 
ras verkningar  icke  bero  af  hvarandra;  bvarföre  Ikola  ock 

)(  2 icke  ' 

Qb)  Se  Prof.  Meiners  hifi  Dnflr.  de  vero  Deo.  p.  162 . fy.  Jiim- 
för  Gottfried  Less  Gefcbicbte  von  Religion , tr.  1784  i Gattin- 
gen  i %\o.  I.  Tbeil  pog.  90. 


Digitized  by  Google 


P Ö R E T A L- 

icke  de  vara  fulle  af  en  lika  ofynlig  kraft?  — -Äter  igen  nye 
Gudar  --  Deras  ftorhet  är  viil  fins  emellan  ätfkild , men  de 
äro  (jelfrädande  i deras  Herrndömen,  och  made  altfa  blifva 
ombedne  af  Gudar  och  mennifkor  om  deras  väl  vilja.  £funo 
nödgas  gifva  AloIus  goda  ord,  när  hon  vil  hafva  ftorm  pä 
‘ hafvet,  och  lofva  honom  til  tackfamhet  en  af  fina  fkönafte 
Nympher;  Neptunus  äter  fmner  ganfka  illa,  at  Väder-Guden 
driftar  befatta  fig  med  hans  element;  och  fäledes  blifver  al- 
drig  nägon  ände  pä  dikter  om  Gudar  och  Gudinnor. 

Uti  Naturen  och  i hennes  eget  lefverne,  vederfares 
den  enfaldiga  mennifkjan  bäde  ljuft  ocb  ledt,  bädegoda  och 
förfkräckande  händelfer,  hvilkas  närmafte  orfak  hon  icke  in- 
fer;  alt  detta  kan  icke  kotnraa  af  annat,  än  af fädane  ofyn- 
lige  och  verkfamme  väfenden.  Sä  mycket  flere  blifva  Gudar - 
ne;  altid  nye  under-gudar,  goda  och  illa  görande  fpuken,val- 
nader  och  f hr.  Trettio  tufend  voro  de  redan  vid  Hefiodi  tid. 
Och  alle  defle  Gudar,  ia  mänge  de  äro,  ftörre  och  mindre, 
blifva  altid  männifkorna  like:  kunna  altfa  icke  dyrkas  utan 
pä  männifkjo  fiitt  och  bibehällas  i deras  goda  vilja,  eflerför- 
fonas;  äro  de  icke  för  mägtige,  kunna  de  ock  för  deras  o- 
ginhet  ftraffas,  och  förmäs  til  mera  tjenftfärdigbet,  medellt 
indragning  af  deras  vanliga  offer  och  loffägningar.  Augu- 
flus , at  bärana  fig  pä  Neptun  för  en  utftänden  fiorm,  vägade 
förbjuda,  at  uti  en  högtidlig  proceflion  bära  hans  bild  med 
de  öfrige  Gudarnas. 

Sädane  äro  Gudarne  hos  Homeros,  fädane  voro  de  hos 
de  uplyfie  Romare,  och  fädane  äro  de  i denna  dag  hos  Sa- 
mojederne  och  Villarne  i Canada. 

Sid.  17.  Det  enda  man  af  dem  begärte,  var  endafl  til- 
fredsftällandet  af  närvarande  behof  och  begärelfer, 

famt 


Digitized  by  Googl 


F Ö R E T A U 

famt  at  fä  veta  fit  tilkommande  6de  - - Dygdig  kunde  man 
fjelf  vara. 

Satis  eft  orare  Jovem,  qui  dooat  & aufert, 

Det  vitana,  det  opes:  aequum  mi  aoimum  ipfe  parabo. 

Sid.  39.  Genom  raänga  Symbolijka  firejlallningar , fom  til 
äfventyrs  Akulle  betekna  villa  Nationale  händelfer  och  naturs 
verkningar,  dem  hvarken  de  eller  deras  maftare  fjelfve  in  erä 
förftodo,  fä  väl  fom  genom  de  mängfaldiga  diktade  fmä 
Guddomar  och  Andar,  hade  den  gamle  Religionens  fanningar 
förlorat  deras  fbrfta  enfald.”  Se  vidare  fid.  27,  40  och  Apo- 
log.  Conf.  Aug.  p.  tn.  229. 

Sammalunda  utmärka  väre  Finnar  i fin  Mythologie  ofta 
naturliga  verkningar  och  orfaker,  under  flera  Guda-namn, 
fafom  til  exempel,  äfkan  med  Ukko  och  Ilmarinen , Järnets 
uphof  med  Luonnotar  — famt  ädagalägga  en  mycken  natur- 
lig  infigt  i naturens  kännedom,  dels  kraft  och  verkningar. 

Sjelfve  Gbtheme  i fin  äidfta  Mythologie  komma  öfver- 
ens  i famma  ideer  om  troll  i Berg,  Sj6ar,  Dalar,  Skogar, 
Refar  och  Jättar  — fom  Aro  aldeles  de  famme  med  Roma- 
renas,  Graekernas  och  Finnarnes  famt  Lapparnes  Mythifke 
varelfer. 

Vi  hafve  inga  andra  fpar  qvar  til  Finnarnes , falom  ofiri- 
digt  de  aldfte  (c)  Nordens  inbyggares,  härkomft , rcgering  och 
lefnadsjätti  An  dem  man  fpridda  och  ftrödda  kan  komma  0 f- 
ver  och  blifva  varfe  i Fin/ka  Mythobgien,  i Finfka  Spräket 
och  i landets  uräldriga  hemfedor  (d). 
Xj Sa 

(c)  Af  BoTrss  Sv.  bift.  p 10 

(d)  Se  frof.  Gm>d5  Fbrctal  til  Kyrk'h  rcb  Prnbfl.  D N'lf  Id* 
mans  «f bändi,  om  Finfka  ocb  Grxkifka  S[  rikcm  gcmenfkap. 


Digitized  by  Google 


FÖRETAL 

Sivil  Fin /k  a ordfprak , fom  Runor  eller  Poetifka  Singer , 
aldeles  oi  ikä  andra  nationers,  8 ftafvige  Rythmer  utan  rim, 
gifva  anledning  at  fluta  om  Sprakets  fordna  hifd  — i de 
fbrra , ir  folkets  gamla  Sedo - oeh  Fishets -ihra.  förvarad;  de 
Jednare  eller  Runorne  anga  deras  Hednifka  Gudalära,  Meta- 
morphofer,  Theogonie , flögder,  näringar,  vidfkeppelfer  m.  m.  — 
Därigenom  at  defle  blott  i allraogens  minne  mänga  fecler  i- 
genom  värit  bibehillne  och  förft  i nyliga  tider,  utur  dagligt 
tai  famt  mundteliga  fiinger,  blifvit  fattade  i Skrift,  har  händr, 
at  de  i et  och  annat  tyckas  vara  fftrfiimrade;  men  i dm  är 
ock  mtfcket  qvar , fom  en  kännare  af  Spraket  välbefogad  fätter 
i jämfbrelfe  med  det  man  i upodlade  tungomal  anjer  ftarkt  och 
vackert  (e).  I gamla  Finfka  Runor  finner  man  ock,  undtrre- 
gtlbunden  och  Sinrik  ordaflallning , et  med  Allegorier,  Meta- 
phorer  och  tiera  fadana  prydligheter  lifligt  lekande  foille  (f). 

Til  at  kunna  dirföre  begagna  fig  af  den  itdre  Finfka 
Po€fin,  och  med  nytta,  nöje  och  fmak  lifa  vira  Finfka  Ru- 
nor, och  igenfinna  det  hbga,  det  vackra,  det  intagande  i de  f äm- 
mä, ir  en  Mythologifk  kundjkap  oundvikeligen  nbdig.  Finfka 
Mythologien  ir  en  clavis  pogfeos  Fennicae.  Lika  fa  litet 
fom  Ovidius,  IVirgilius  och  Homerus  fkulle  förftas,  och  de- 

ras 

(e)  "Den  äldfta  Verlds-Hiftorien  beflär  af  idel  Original  urkundtr 
eller  Hiflorifka  Singer , Ufoni  de  enda  minnesinedel  ho  s alla 
gamla  folkflag,  och  raed  hvilka  de  förfta  meBnifkjorna  fökte,  at 
hos  fig  bibehalla  och  til  efterverlden  öfverlämna  de  märkvärdi- 
gafte  - - Jerusalem  loc.  cit.  pag.  185. 

"Gamla  Kampe-  Vifor  hafva  länge  uti  Norden  förluftat  hope* 
tals  famlade  Ihörare,  och  famma  bruk  är  ännu  hos  dc  vilda  A- 
mericaner  gängbart."  En  gammat,  Mans  Bref  til  tn  ung  Print 
A.  Dd.  fid.  ti.  1785.  • 

(f)  D.  N.  Idman*  Af  bändi.  I,  c.  pag.  9.  not,  e. 


Digitized  by  Google 


F Ö R B T A U 


ras  rätta  mening,  hvartil  de  alludera,  inhämtas  utom  My- 
thologilk  infigt,  och  kundfkap  om  Romares  och  Graekers 
hemfeder;  lika  fä  litet  kommer  man  ock  til  rätta  raed  Fin- 
narnes  Runor,  utom  Mythologie. 

I den  affigt,  at  gifva  Ijus  at  den  äldre  Fin/ka  poefien , 
har  jag  gjort  den  Mythologijke  Sam  Iin  g , fom  jag  nu  ftäller 
infOr  allmänhetens  ögon,  under  det  jag  i flere  är  genomgätt 
alla  tilgängclige \ och  rnöjligen  i latidet  exiflerande  Runor , af 
hvilka  jag  tillika  utplockat  flere  hundrade  ord,  til  en  vacker 
tilbkning  til  et  nytt  Finjkt  Lexicon,  med  p hr  af  es,  fom  nu  äf- 
ven  är  under  renfkrifning. 

Under  en  tid  af  nägra  och  20  är,  fom  jag  famlat  och 
granfltat  Finfka  ord,  har  jag  väl  blifvit  varfe,  at  flere  ord  til 
ljud  och  betydelfe  äro  lika  med  Graekifka,  men  huruvida 
Probften  D.  Nils  Idman  (1.  c.  p.  39.)  rätteligen  flutar,  at 
Finnames  Hedni/ka  Gudalära  värit  til  flbrfta  delen  Grekijk; 
hvilket  däraf  fkulle  bcftyrkas,  at  de  fäfte  Gttdars  namu  aro 
i Fin/ka  Spraket  frammande  och  homma  intet  af  Finfka  ord ; 
det  är  nägot  fom  jag,  för  min  ringa  del,  anfer  vara  bety- 
dande  tvifvelsmäl  underkaftadt;  emedan  de  med  famma  fkäl, 
i min  tanka,  kunde  hänledas  ifran  Hebraifkan,  eller  flere 
Europäifka  Jln  lefvande  Spräk.  Sä  väl  Stam-ordcn  i Fin- 
fkan  och  ändelferne,  hvilka  äro  Finfke,  fom  den  Mytbolo- 
gifka  Genealogien  tyckes  bevifa  motfatfen;  härtil  kommer, 
at  famma  begrep,  fom  Romare,  Grrnker,  Götber,  med  fle- 
re, fig  gjort  om  iina  flörre  och  mindre  Gudamagter,  hafva 
ock  Finnarne.  Defsutom  äro  nägre  Mythologifka  namn 
verkeliga  Statn-familiers,  märkelige  i lifstiden  och  efter  dö« 
den  ihagkomne  perfoners  famt  än  varande  orters  namn. 

Med 


Digitized  by  Google 


FÖRETAL 


Med  den  Finfka  Mythologien  har  jag  ock  velat  förena 
den  Lappjka. 

Hvad  jag  af  Lappfka  Mythologien  anfort,  liar  jag  tagit 
af  et  Manufcript,  författadt  af  Dan/ke  Mijjionairm , Lrnart 
Sidenius,  ocii  öfverfandc  ifriti  Öfver-  Siliftter  i djlafjor- 
den  d-  17  Oft  1726  til  Kyrkoherden  poltan  Tornberg  i ^ uk - 
kasjärfui  och  af  honom  til  Proffien  A lag.  Hinr.f  Forbus  d.  t. 

Jan.  17-8-  Det  är  öfverensftämmande  med  en  annan  Danfk 
lilfionarii  Jöns  Kijhldals  berättelfer. 

Lapparne  hafva  claflificerat  och  rangerat  fine  Gudar  i 
följande  ordning : 

1:0  Til  de  Gudar , fom  Aro  allcrhlgft  uppe  i Stjernhimmelen, 
eller  Öfuer  - Gudar,  räknas  ^ fubtnel , Rarict,  Radicr  och 
Rana-  neida. 

2:0  Til  Gudar , fom  aro  lagre  ned  i luften,  höra,  B eität,  Tor - 
den,  Bjegs-olmai,  GiJJen-olmai , Mklikkes-olmai. 

3:0  Gudar , fom  äro  pa  jorden,  räknas  Stor-  och  Lid-^funk- 
ker,  Leib-olmai , Kiafe- olmai,  Mader-akka  och  defs  3 döt- 
trar:  Surakka,  Ux  - akka , och  ^ux  - akka , Saitaa  -olmai. 
Sai  tao  - neides , Saiioo  -ferva , Saiiao  - lodde , Saitao  - giaelle. 

4:0  Underjordijka  Gudamagter  och  Orter  äro  ffabmiaimo , 
ffabmi-akka,  Nemagiaelle,  Rota,  Rotaimo , Rota-tanda , ffa- 
mikiatfer;  hvilka  alla  i detta  Mythologijka  Lexicon , under 
fina  alpbabeter,  komma’  at  utredas  och  befkrifvas,  efter 
Danfka  Miflionairen  Sidenii  upgifter  i nämnde  Mfcr. 

För  den  likhet,  fom  fins  i Lapparnes  och  Finnarnes  My- 
thologie , fäfom  folks,  hvilka  fynas  vara  af  en  Stam  och  ex- 

tra- 


Digitized  by  Google 


J 


A a 

\ 

* > 

Aarni,  en  vSlne,  fom  tros  ligga  öfver  gömda  fkatter  I jorden; 
kallas  Aarnion  haltia , Aarni  haudan  ifäntd  y jota  mataa 
TLaxttm  P&UU.  Di  Ikatten  nedlades,  gjordes  fiere  lötten  9 
fafom:  at  en  röd  tupp,  eller  3 farhufvuden,  m.  m.  lkulle  offras  at 
Aarni  haudan  haitta , eller  draken , af  den  fom  ville  uptaga  de 
gömda  penningama  &c.  Se  Kratti.  — Skattgrifvare  hafva  li  väl 
här,  fom  i Tyfkland,  hvarjehanda  vidlkeppeliga  uptig,  da  de  leta 
efter  (katter.  Se  Fresenu  Paft.  Sami.  om  Skattgrdfvande:  de 
mumla , läfa  troll  • ord,  kalla  tämingar  af  bly,  offra , bruka  flagru- 
ta  3 och  firma  fig  dock  ofta  bedragne  fäfom  Alchemifteme,  ' 

Aarni  fes  om  Sollkensdagar,  och  nattetid  vid  eld,  i fkogar  och 
pl  backar  uptorka  och  Ikura  Iina  möglade  Ikatter  j ofta  höres  hän 
fkallra  fina  Riksdalrar,  da  hän  är  gunit  ig  ät  nagon  melancholifk 
penningekär. 

Dock,  oaktadt  ali  vidfkeplighet , linnas  än  ofta  här  i Finland 
pcnninge- gömmor , fom  blifvit  af  invanarena  nedgräfde  dels  i iörxa 
fcculo,  di  li^enajdn  Räikkä , palko muofi  var, eller  Ryllens  liendtliga 
infall  befarades , 1656.  (Se  Finfka  Ajan-  Tieto),  dels  i iednare 
krigstider  omkring  1713  til  21  j kanlke  ockii  af  nigon  gammal 
Pcnninge- Gud , fom  af  afvund  och  illvilja  friviiligt  ncdgräivit  Iina 
pcngar  och  redbarheter , pa  det  hvarken  barn  eller  ilägt  mätte  ef- 
ter döden  fa  nigon  del  af  deras  fvett  och  möda.  — Annu  händer 
nagon  gang,  at  mcd  notdrägter  utur  infjöar  fis  hela  penninge-ki- 
ftor,  hvilket  händt  för  nagrc  ir  ledan  i Pijppola  här  i Sijkajoki 

A Soc- 


Digitized  by  Google 


% 

Socken.  I Kemi  ooh  annorfiädes  liar  funnits,*  efter  (tora  Ryfka 
fegden  och  än  i väre  tider,  i gropar  nedgömd  Spanrnäl  i Jkogarne. 

Se  Haltia. 

• Af  Aarni , fäfom  rikedomars  och  fkatters  gömmarc,  fynes  Arils- 
tider  lätt  fit  nainn ; fäfom  de  äldile  i verldcn  och  de  lal  laite  for- 
dom  värit  i Jotbanbem  (Jothcrs,  de  Finnars  land)  längt  forr,  än 
Krake  fadde  guld  och  ei  fä  dyrbart  mjöl  danibade  af  Frodes  . 
qvatnar,  mjölk  lopp  i flodcme  och  ekarne  fvettades  honing. 

AateS  cller  Audes\  en  Finfk  Drott,  om  hvilkcn  v.  Dalin  fäger, 
at  defs  dottcr  var  gift  med  JVisbur , fon  af  U^anlander  och  Drifva, 
„en  dotter  af  Finika  Holdingin  Sn6  eller  Nieu\  och  vidare:  IV is* 
9,bur  emojtog  efter  Fadien  IV anlander  Uplala  öde,  och  förlikt 
,,mcd  Finika  hufet  gifie  lig  med  finika  Drotten  Atbes  ellcf  AuJe 
,,den  rikcs  dotter,  loin  födde  honom  Sönerne  Gijl  och  Audr  (i 
Finfka  Kronikan  kallade  Gris  ocii  Amund ),  inen  fnart  forlkjuten 
3,mältc  mrd  dcm  refa  hem ; hvarpä  JVisbur  med  en  annan  qvinna 
3,aflade  fonen  Domalder  : den  Finika  Hulda  gaf  da  äter  förbannel- 
3,l'er,  med  hvilica  tiili  ocli  Audr  fändes  til  honom,  at  utkräfva  ät- 
s,m  nflone  Mcdrcns  morgongälva,  foni  var  tre  Itora  byar  och  en 
9,guldkädja.  Kelan  var  dock  fäfäng,  oaktadt  Ciudarnas  forfakrau: 
„at  JFnglingarne  jr  in  den  (lunden  Jhil/e  fws  imellän  ftrida  och 
}.guldkadjan  en  ging  blifva  en  bane  för  den  ypperfle  m.m  i de- 
»ras  att.  Modeen  Hulda  ville  med  vidlkippul.er  fordärfva  JVis- 
l-bury  me  n lönCrne  gjorde  det  tn<d  vapen:  de  fhöflade  i Sverige 
9,och  anftälte  upror,  hvarvid  Fadrcn  en  natt  blef  innebränd  vid 
3,är  340. 

,,Men  D nm  af  der,  JVisbur  s Son  af  and  ra  giftet,  ärfdc  dock  frn 
3,Faders  rike  tillika  med  kriget , hvaiigenom  hän  intog  mänga  län- 
3,  der  och  kallades  Jota  - Do/ge  eller  'Finnars  fdrfd/jare.  Finland 
3,kallades  ock  lordom  Jätteland. 

,, Domalder  blef  otirad  at  afgudarne  for  mifsväxt  vid  5r  365. 

' „Dennc  hungers  nöd  orfakade  en  hor  folkflyttning  ur  Skandina- 
avien. IV Amer , JVendler  eller  Bergfinnar  drogo  ned  ät  landet 
'in  i Skitie , fedan  anloide  af  Ajo  t il  Sm  ui and . och  vid  är  370 
J}til  Gottlund,  fanit  fedan  til  Tylklaud.”  Fiuumarkken  i Smaland, 

och 


Digitized  by  Google 


AA.  A 3 

och  Oottländfka  Spräkefs  Hrafli^t , aro  bcvis  til  Fitinartitt  där- 
varo.  Se  VmJer , Jotcr,  Jättihäijet , Drifva, 

AATINS  barn,  Nordens  i.ldlte  invdnare , fe  Jätit. 

Ahti,  En  Sjö  - ra , fom  gaf  fifk  och  ar.ropades  af  vidfkeppelige  Fi* 
fKaic.  Karlko  Lapparnes  Akte  dlcr  Ahti , drn  Lapfke  Aiguden 
Stor-Junckarens  PuSni,  (ie  Keden -emä ) Finnarnes  Akka.  De 
Grxkcis  Af!  teon , Pan } pifcatoribus  & venatoribus  favens,  Aynes 
vara  den  tamma. 

Ahikaiken,  Se  K it ikäinen,  den  famma  fom  Abtolainen. 

AhtolAINEN,  En  flygg  ond  vaine;  et  troll,  fom  bandt  ormar  om 
Iina  gärdsgards  - ftörar , i iiäilet  för  vidjor.  Ödlan  kallas  därföre  i 
Kunorne:  2U>tolaifeit  ajDan  nittaS. 

AjATTAKA  , — Ajattarot  in  pl-  Skogs-Spöken  — Priapus.  En 
oud  iörikräckelig  VaJnfc  ai  könet  i fkogar:  förvillade  Skogsmän  och 
jägnre : nämnes  i finlka  Bibel- verfion  j plurali  3 Mol'.  IS.  17.  v.  7. 
€j  piDd  SJiattarciHe  u^rflttaman  — i Svenlka  öfverlättningen;  at 
djellomen  *—  Se  Hattara.  . ' ^ 

Akka,  Ukkos  Iluftru:  en  mägtig  Gudinna,  jämfores  med  J.  Ma- 
ria, och  lyckes  vara  den  famma  i medeltiden.  1 Runor  heter  det 
om  Mehiläinen , 

ftjpeft  Junaan,  tffan  tvanfoan  tvaffafcen; 
loinen  jijpeft  meteen,  $uo  fitten  fimoa  tuolta  * * 
och  flraxt  diirpä  anropas  Mariatar.  Se  Ukko. 

Akka,  äfven  en  Sjö-Räderlka,  Hafs-Fru:  bodde  vid  et  fund ; hon 
kammade  eller  borftade  (ig , och  da  därvid  hände  at  en  tinne  cl» 
ler  borft  flög  i fjön } blef  .däraf  genom  böljornes  Ikunim^nde  en 
tomt-orm  och  nietmalkar.  Se  Ahti. 

fafnten  .kor  vallinen  *)}ij  fcarjafta  pirahti 

Oli  pÄdhvdn  fufiiva,  Luvialle  lalhe&elle, 

•f^apfiaaii  Iprjaaiva,  0elivdUe  meren  fcldfft « * ?c. 

Se  Syfijätär. 

Akka  U anha  Kairon  - Keträ,  eri  flitig  käring  i fpänad  och  väfuad  j 
plantcrade  furun  och  tailar.  Se  Sämjä  och  fKennon  -härkä. 

A 2 Ak» 


Digitized  by  Google 


A K 


A L 


ÄKLTRKES  -Olmait  trenne  Gudamagter  ho  s Lappttrne , lägre  ned  i 
luften , til  hvilkas  ära  lördagen  och  Sönda»en  hölts  helig.  De 
flefte  Lappar  hafva  helgat  Fredagen  Saraika,  Lördagen  Rariet 
och  Söndagen  de  3:ne  Aklikes  - olmai  til  ära-  Därföre  när  Lap- 
parne  hafva  förfedt  lig  med  Frcdags-  Lördags-och  Sondags-  arbete, 
hafva  de  gifvit  ofifer  i förlikning.  Sidenius. 

ÄLAMAN-Järwi,  fanuna  fom  Aloen  - Jarrei , Fennorum  Lema  ma- 
lorum  five  Styx;  en  eldputt , där  elden  fents  fedan  flere  varp  dra- 
gits:  (kali  finnas  ytterii  i Lappmarken,  äfven  af  famma  namn  i 
Pudasjärvi , Pedersöre , och  Ilmoita  Soknar  i Öfterbotn  &c. 

Uti  en  gammal  Runa,  där  det  berättas  om  elden  s upkomft,  ge- 
: nom  det  at  Ilmarinen  flintade  eld  af  en  orm,  fäges,  at  gniflan 
flög  fefMe  Sitoman  »jdnutn: 


_ Fi  tulta  Ilmarinen, 
^Öälfptti  PDdtndittdtnetj, 
«pihdnnd  ^aimcifefa, 
€lau)dlld  ennujella, 
ifitjamaUa  färmeljtlld, 
Äirpaift  fipuna  p;i. 


8dpi  §aiwcifeit  pfi&tpdn, 
Satroaö  puolen  fpmmenettd,  . 
SBleiti  ajtta  nunnefddn, 
cgjjert  ajna  mjertefddn 
Ätjfell<n  Sitoman  jdnuett, 
Dtyli  tuen  tuli  fotoiftn  * * * 


ALOEN- j&rwi,  Finnarnes  Styx,  i högfta  Lappmarken.  En  eldpufs; 
där  elden  fanns  i en  farf.  Ed  Ilmarinen  och  fPaittamiinen  (logo 
up  eld,  for  en  eldgnifia  i Alue  -trä/k^  fom  deraf  3 gängor  i foui- 
tnarn  uptorkades , la  at  Stcngrufet  pä  botnet  fyntes.  Där  drogs 
fedan  not,  at "uploka  elden;  förlt  med  en  not  af  laji , och  man 
fangide  väl  filk,  men  ej  den  hvari  elden  var;  fedan  ^jordes  en 
annan  not  af  Iin  och  hampa:  J.  Maria  rodde  och  IVäinamöinen 
r fatt  i llyret;  noten  drogs  mot  och  med  itröminen;  och  dä  länga- 
•des  en  krampfifk ; men  hvarken  IPäinäm&inen  eller  Maria  tordes 
gripa  den.  En  fvärt  kari  3 tum  hög  lieg  da  up  frän  hafvet , fom  ha- 
de  flenikor,  en  hjelm  af  flinthärda  hallen,  langt  här  til  hälarne 
och  (kägg  alt  til  midjan:  hän  fläkte  med  bara  händer  Kramp - 
fi/len,  fann  i den  en  lax , i laxen  en  gädda , i gäddan  en  Jik>  i 
fiken  en  farf , i farfven  et  rödt  tryflan , i nyllanet  eldflnmman 
och  elden,  hvars  fveda  och  värk  iedan  manas  och  hänviles  til 
Kipumäki, 

Al- 


Digitized  by  Google 


»AL  AU  5 

ÄLWA  - j&rvi , En  infjo  vid  Katnmola  hemman  i trijtafaari  Socken, 
där  rudera  funnits  vid  en  kiillä  af  fördna  tiders  äbyggnader  djupt 
in  i jordeo,  vid  hvilkas  gräfvande  flere  blifvit  illa  betagne,  famt 
[ färade  med  hlemmor  och  utflag  pa  kroppen. 

Denna  Airoa -jdrrvi  infjö  fäfom  ock  Pudarjdrxoi  Sjö  aro  forr 
befökie  af  Tavaiilänningar  för  filkeri:  — Kiono-lkyttar  hafva  förft 
nediatt  lig  här  pä  orten.  Af  dc  3 förfta  fom  här  ftadnat  at  bohar 
en  hctt  H.  Leppänen , den  andra  uptagit  Urpela  hemnun  vid  Ki- 
ZDt järvi  Sjön,  den  3.dje  med  tilnamnet  Hafftnen  iladnat  vid  Alat- 

{‘irvi  loisien,  och  lörmenas,  at  alla  delle  värit  Savolax  - boer,  _ 
vilka  uppi  nägon  vifs  ärlig  räntä  bekommit  Kongi,  tilftänd,  at 
Uptaga  denna  ort. 

I en  gammal  Runa  om  eldens  upkomft  heter  det:  $uöfta  tUO 
tuli  forcinen,  pal>an  tef)tpd  pirahti , 2tht*j<lrwen  ala  pdtydn  * * 

ÄLUEN -järvi  eller  Ljemon  - wefi , en  lä  eldhet  Sjö,  at  ock  Sjöfog- 
larne  där  ömkeligen  qvidde: 

^cfFelct  finnitttlcjKi»,  §uon  tuiman  tiilen 

•StcjMd  2tluenjdtwen  QBaiivatefa  tvalfiaifen. 

AmUND  den  6:te.  Sex tli s Rex  Finlandia:,  Vcftcs  pelliceas,  quas  tum 
in  ufu  erant,  auro  argentoque  dillingvi  curavit,  velles  autem  cor- 
poti  proximas  a capite  ad  calcem  coixferebänt.  Messenius  in  Cbro - 
me.  Finland.  Mfcr.  Limnels  Difp.  de  Tavafiia  p.  17.  Prael'.  Hinr. 
Hassel,  Aboas. 

ANTERETTOTN,  Löylyn  - baldia  : en  bad -patronefla,  Tom  förvarar 
fär,  at  cj  varman  i dem  ingär.  Se  Säterinen. 

Arngrim,  Audini  Prift  i Finland.  Se  Aate, 

Asar,  Se  Efixvalda . 

Au  DE,  Se  Aate. 

AuTERlKEN,  Bad-qualme.  Finnarne  aro  myeket  rädda,  at  bad- 

ängan  Hall  gä  i et  öppet  lär,  hvarföre  de  hafva  Löylyn  Sanat  el- 
ler Synty , iom  äro  Signeller  til  bad: 

A 3 fi&plp 


Digitized  by  Google 


6 


D O 


A U 

£5t)fi)  poifa  Slurmtmi,  «fiiFi  Wiinf>.iii  Efc>Jni&n6ifeit, 

Slumcttämi  ttfcmd/  «fDccc.Hi  f;ctigc|M  i)^\w  fla.  * * 

Autkretak  &" Auterinen:  fä  kallas  badit  i Rui.or,  och  anfcs 
för  botande  och  fundgörande  (Judojnligheter  3 ty  t iimaruc'  vide  <j 
at  bättre  mcdicament  äri  baditugugäng. 

e , 

Ah  KY,  en  fjukdom  roed  bukref,  troddes  vara  Aimerdifes  S on. 

AjärälC,  en  af  Juuttaas  döttrar;  däggade  ormar.  . 

AlMtlT&R,  en  Holt  inö,  blef  hafvande  af  värvädret 3 födde  vargar. 

Aimek^inen,  ordfak  til  ref,  Abkys  fader. 

Ämmän  - Koflti,  Se  Qwaia  ftröm  och  C/jatia. 

AnjälviölNEN,  en  kali  hufc,  med  rimfroft,  flel  och  flyf 3 lnrmed 
lorit  as  en  iträng  allvarlam  vinter.  Se  Puhuri  och  liyyt  d m hi  nai, 

BeUVE,  Solen:  Lapparne  räkna  Solen  ibland  fine  Cudar , fom  aro 
längre  ned  i luften.  — De  'offrade  at  Solen , pä  det  hon  (kulle 
(kina  väl  och  befordra  gräsväxt  och  hvita  Kreattir,  fanit  äto  grcit  om 
midtommars  qvallen  Solen  til  hcder3  dc  offra  ockät  Solen  för  at- 
lki Uiga  ijukdomar,  beiynnerligen  för  mangel  pa  förltänd.  Lenardt 
Sidenius. 

BERG-Finnar.  Se  Aate,  JVinder , Jetit,  Joten 

BjARMER,  Se  Jumala. 

CAJANA  — De  Gamlas  Qypenland , eller  Amazoners  land,  finge- 
ras  halva  fatt  natnn  af  Janus , en  afgudabild  , fom  ncdflutit  utlör 
Ammankojli,  da  Hnnarue  ropat;  Ca  — Janus!  Se  Janus!  jämför 
Qrvenland , Qvenaflrbm. 

C a jana  Slott  är  lunderadt  i K.  Carl  IX  tid  1606  af  Clevens 
Eriksson,  mot  Ryfiarnes  anfall,  15  mil  ifrän  Rylka  gränfcn.  1716 
in  Jan.  intogs  det  af  4000  inan  Ryflar.  Se  Ol.  v.  Lalins  Sv.  R, 
bi/l.  3.  D.  p.  j52. 

Domalder,  Se  Aate , Joter,  Jätit.-  Domalder  hämnades  grym- 
meligen  Finnarnes  trolöshet  emot  iin  Fader,  daiaf  blef  hän  kallad 
Jota  Dolgi  tllcr  Fixmarnes  fiende.  Drif* 


Digitized  by  Google 


DR  F O 7 

Dr!FWA  , Finfka  Höfdingen  Snb  eller  Nieus  dotter  af  Fornjoterfka 
(tammen , JFanlands , den  6:  te  Upala  honungens  af  Ynglinga  (tam- 
men, gemälj  IP/sburs  uioder.  Ioni  hon  födde  i Finland  j hon  för* 
gjorde  Iin  man.  Se  Aate. 

Dumbr,  Konung  i Öder-  och  VVäfterbotn.  Se  Verelii  not,  ai 
Herv.  S.  p.  27.  Hän  rcgerade  vid  pafs  A.  C.  867.  Messenii 
Senni.  Illuftr.  T.  X.  p.  4.  1 et.  Nic.  Mathesu  Dijp,  de  OJiro - 
botnia  p.  3 & Stecksenu  de  IFeftrobotnia  p.  1 5. 


Egres,  fkötte  ärter  och  bönor,  rorvor,  kähl,  Iin-  och  hamp-växten. 

EnarA  träik,  en  af  Sveriges  urgamla  gränfor,  längft  up  i Lapp- 
niarken. 

Eu ä- pyhä,  offer-hälla  i OrilnvcG,  af  famtna  forte  fom  Lapparnes 
parfe-  n>arey  Se  Uhri-paikka. 

EsiVVAi.DA,  kallas  al^  öfverhet  af  Finnarne.  Grefve  Bonde , i fit 
tai  om  1 iiiiiarr.es  härkomft  uli  Kongi.  Fitterbets  Acadenucn , Ikrif- 
AefiirahJa , lom  lian  deriverar  at  Afart  eller  de  lcdiiarc  Nor- 
dcns  inbyggare,  loin  kommo  fräu  Alien  under  Odeu  den  yngres 
antorande.  ' 0 


EtEiJitAr,  Sjclfva  Stinnan- vädret,  anfcs  per  allegoriani,  fom  en 
ljiiflig  oca  vän  i\;ö,  ogh  kallas  Et  cl  et  ar  neiti  nuori.  Hon  anropades 
at  Hofflagare  eller  hällgällare,  at  lvalka  luteen  ifräu  Öilan  och 
\V  aitan,  kön  til  henne  ly  der  iälunda; 


(Etel.Udr  ?u’iti  muni, 
ijdfid  piiri, 

9^c|t.i  lonfFu  lu  rcfyclltt, 
, ©t)rnt\  t>f)icf>cn  Ipfca, 
gomutuptn  IcufuuuF, 

Se  Rana -neida. 


©u&u  meftd  $ahtoif«fta, 
©imu  pihvi  (td  pirctu, 
Scopiliei»  «liidipillen, 
^uiip;iil«n  pantatviHen  * * 


FlNNAR.  Se  JFindery  TFiliner , Aate  y Joten  — 

foRNTOTT  eller  Perniöt i , 3r  fanmianfatt  af  Jotun  eller  de  Joten  y 
fom  fordoui  var  Finfka  foikets  naxrui}  hämied  öfverensfiämmer, 

hvad  ‘ 


Digitized  by  Google 


8 


F R 


H A 


hvad  Su! Jät  namner  om  et  folk,  fom  kallades  'lov&cvyyti,  hvilkefc 
fynes  halva  bodt  i negden  af  floden  lftert  fom  nu  kallas.jQoflrfW. 
FoRNioTER  var  Konung  i J ättaland , fom  kallades  Finland , i 
Qvenland  eller  Terra  Amazoniini  beläget  öfler  om  hafsbotn.  {Pe- 
nngfkjöldt  ättartal,  Genealog  VIII  p.  86.  Se  Kare, 

I Saeroernes  ftälle  nalkades  Nya  Scbyter  fian  MitbridatiVfA  bull- 
ren  til  Scandia. 

, En  vördig  Husfader  Fornioter , förmodeligen  af  Jumalers  ätt', 
nedfatte  fig  i en  del  af  Votnabem , fom  da  kallades  Kuenland , nu 
väftra  Ryfsland,  Finland,  Öfterbotn,  Se  Atbe. 

FrOSTI,  en  Finlk  Kung.  I K.  Froftes  tid  gjorde  Svenfka  Konun- 
gen  Agne  anfall  pä  Finname.  Sic  enim  Sturlefonius  in  vita  Agni : 
Expeditionem  bellicam  fufcipiebat  in  Finlandiani , ubi  prcelium  com- 
mittebat  cum  Frofle  Rege  Finnorum,  quem  iuperabat  acie,  Scbef- 
ferus  in  Lapponia  C.  6:  p.  49,  50, 

Gylpho,  Svenlk  Konung,  men  til  fin  härkomf!  en  Finne , ty  hän  var 
Finika  Konungen  Ferniottis  Sonafon.  Loccenu  hift.  Sv.  Lib.  I.  p.2, 

HäARNI,  et  Ähkys  tilnamn.  it,  famma  fom  Aarni--  tttHUS  JjKMC* 
ni  liutoja  fpmid.  R. 

H AG  A gods,  Ugg/arne  tilhörigt,  i Janakkala  Socken  i Tavaftlandj 
var  förlt  ämnadt  til  Slott.  Et  högt  berg. 

HAKOISTEN  linna , vid  Haga  gärd;  en  djup  graf  fom  där  finnes , är 
märke  därtil.  PÄ  2:ne  ftällen  i Hattula,  i Säxmäki  och  J mil  i- 
frän  Tavaftehus  emot  Norden  vid  en  liten  fjö,  fes  ännu  rudera  af 
en  mur,  upreft  af  ofanteligen  ilora  ftenar , i nog  läng  lträcka  j ehu- 
ru  nu  mera  nägot  lägre  än  tilförene. 

HALLGRIM,  en  Reefe,  dräpt  af  Domar , i defs  egen  kula.  Se  Mje- 
btn  - Syöpä  och  Kuippana, 

Haltia,  en  Radare } ande,  fom  troddes  finnas  färfkild  för  hvar 
mennilkja,  hvar  tomt,  hus,  Ikogslund,  fjö,  penninge - gömma  och 
berg. 

Den- 


Digitized  by  Google 


H A L 


H A R 


9 


Penna  tanka,  om  en  rädande  och  en  mennilkja  mcdföljande  an- 
de,  har  blifvit  bibehälien  ifrän  äldre  tider  — Se  om  Petri  ande 
AEl.  12:  v.  15.  och  i vära  Symbolifka  Böcker  är  det  ujptagit  i mor- 
gon  och  afton  • bönerne. 

Item:  Haltia , är  en  mennlfkjas  kynne  och  nätti  teli  famt  har- 
dietTei  t.  ex.  iäges:  ©ilU  on  fowa  eUcr  |>altiay  Falkit» 

luonto,  ban  är  modig,  orädd. 

A r n en  - haudan  haitta , Draleen  eller  Penni  ngc  -Aiatten,  foto  lag 
•öfvar  ncdgräfna  fkatter.  Penne  Aarnen  - haudan  haltia  kan  för- 
dixcnas  med  Tbrain  1 Sveulka  Mythologien.  Et  trvll , lom  uli  fin 
graV  foivarade  Iin  Rikedom  eller  en  llor  Jkatt,  lom  därföre  var 
Ivar  ac  röra. 

Pchne  var  ocklä  eficr  fiti  död  förfkräckelig  för  tien  eld  och  rök, 
Tom  haa  pufiade  ur  fin  grafj  hvilket  kan  lyfta  pä  de  iysgubbar 
.(Errajies , ignes  lambentes) , lom  fynas  pä  fädana  ttällen. 

Huoneen- haltia  3 farnma  fom  Tonttu.  Se  Tonttu,  euftos,  pr», 
fes  Lomus. 

Weden-itf/it/tf , en  ande  1 infjöar,  fom  Ikulle  blidkas  af  fi (kare. 
Hans  claka  anflag  förhindrades  genotu  ijälfpeck.  trao.  Se  JVedeu 
eukko  eller  Emä, 

Wuoren -haltia,  Bergs-rä.  Se  fPuoren-v>aki, 

Wuoren  - haltia  hupia , en'  Hi) en  heimolainen , HU  fis  frinde', 
och  IVäinamhifes , Eldgudens,  compagnon  vid  järnfmide. 

HATTARA,  paha  hattara  ; en  t roll -kana  i gamla  fagor;  naftan 
Tamma  fom  Ajattarot  och  Lemmas , v.  infra.  Kallas  i Fintka  käringa- 
fagor  paha  hattara,  för  defs  okynne.  Item  Hattarat , bängftyrige 
Jiittar  och  Himmels  - bellormare.  -£>attöt:oita  (jalfiljeepi,  häller  llyc 
pä  bängftyrige  Rimthuffar.  Prov.  *£i  £ie£tä  JuntfllaFaön,  hiin# 
3a  hurjaa  pitää,  hattaraa  balli^ee. 

HäRK&  eller  Mulli , En  rätt  märkelig  Mythologilk  Oxe , myeket  lik 
de  Separatifters  och  Chifiafters,  livaraf  de  tanka  halla  et  fett  gä- 
itabud  pä  jorden , utan  tvifvel  i fälllkap  med  Troglodyteme , fedan 
de  iä  et  jordilkt  herra  välde.  B Fia« 


s 

Digitized  by  Google 


IO 


H E L 


H A R 

Finfka  Runornr  befkrifva  denna  Oxe  ofanteligen  ftor,  fa  at  defs 
huivini  rördes  i Tavaitland  och  fvans  fläcktadc  i Tärneä.  Dcrmed 
foviläs  ali  fa  lormodcligen  Karlvagnen.  Svalan  flög  en  hei  dag  i- 
frän  manken  til  fvansändan,  och  Ickorn  fprang  en  raanads  tid  i- 
millan  horncn,  utan  at  hinna  iitt  mäl. 

Fn  liten  1'vart  kari  flagtade  lionom,  hvaraf  fecks  100  faar  kött, 
7 bätar  fulla  mcd  blod  och  6 tunnor  talg  eller  fett,  hvaraf  fmor- 
jor  gjordes  t därmed  man  läkte  bräntär,  m.  m.  Runan  berättar: 

$di'fd  fafroo  fnuniljifH  (aliis,  (Enfin  tt>»5<Snft  peftPiHtnfa, 

fatnufyufjö),  @ltten  fAdnft  fDljeöcnfd, 

£if>ci  muni  lijotengin,  0ijtd  ftjrft  fcljdlUnfd. 

qjid  f)dp  paineen  maafet,  ©oflrtjn  ftjtd  fao(iI)iyi, 

.Ipdnpd  torffu  Corniofio:  0ata  faanria  liljon; 

tyÄirod  fauCcn  pAafF  Icnft  *3Bcrta  fcitfcmdn  nxntttd, 
Todpef)clM  hdimdn  p<S.<Sb<dn;  Ä uuta  fuuft  tptinpciÄ; 
ÄuufaiiDm  erarca  m pi,  $djt  on  tvcircct  otetut, 

*fv‘rjuU  fanvein  tvdlid,  $dfld  fnbtett  Patotut, 

€ipi  nleld  pddfydn  pddfnpt,  3>olla  n>il>at  rcijFota&nn, 
^nltngdnd  «nndtfdnpt;  ^ulen  pettet  peitetään, 

Vaiettiin  $ttppajota  * < $ulcn  troitmt  n^cireta^n, 

SDlieg  mufta  nicrcjtd  neuft  * * * 5£ukn  paljot  pimuttaan.  * * 

HäujÄN-pyry.  En  ftröm,  Hameen  Linnan  takana , pä  andra  fi- 
dan  om  Tavallehus:  iörekommer  i Runor. 

HetmdALLER,  vishotens  Prält  pä  Saaris  i. Finland. 

Hkt.AA  , den  äistid,  da  1’ingfl -hogtiden  infaller  i Maj?  eller  junii 
mänad,  hvaraf  Chrilli  himmelsfärd  kallas  Hela-  1 uorftai  och  Iiuglt 
Helunfai.  Finfka  folket,  i fynnerhet  i Tavaitland  och  Äbo  an;  al- 
la da  lekar , Hiippa  kalladc,  enke-lekar,  m.  fl.  danla  kling  d- 
dar  i akrar  och  giöna  parker'  o.  f.  v.  Tyckes  trätta  in  mcd  G ite- 
kernes  'u^taTr^uv  och  'uKxx , arealia  — hvarom  Snidas.  I'e' 
luit  -eldar,  -fom  pä  flere  hallen  i äkrar  och  pä  öpna  falc  göras , 
kallas  pä  1 inlka  Hela  realkia , vid  hvilka  brafor  de  lig  röa,  i iyn- 
nerhet  i Tavaitland  uti  Hattula  Sockcn,  mcd  godt  oi  under  mufik 
och  hoppaude.  h Iden  flimas  ej  aliid  up  j utan  tages  med  gnidning 

af 


Digitized  by  Google 


ir 


H E L H I J 

af  tr3n,  fSfom  villarna  göra  i Norra  America.  Dctta  fker  hälft 
da  man  undevhäller  rök  pä  äkcrn  vid  koernes  fSllande.  En  fädan 
dd  anfes  för  hclig,  och  kailas  pä  Finfka  Kitkan -rvalkia, 

Helka  , utan  tvifvcl  Helga,  el.  Olga,  aliis,  den  hcljga  Helena. 
Hnnarnc  bdkrifva  henne,  .aloin  pvijfi,  tlUtrflN  ivalittU  liHlj# 

HIO.  d.  ä.  lion  anfes  för  en  ganlka  god  utvald  (^viuua  och  vis 
Ginnnia , at,  jäinte  Minä , diiinnu  blodfar  efter  järnfkadorj  Se 
Luovuttaret,  hcnnes  döttrar.  I .on  antopades,  at  tilbinda  blodur, 
pii  iöljaude  vis: 

IJllle  tÄnnt  tdnvifUM  Koin  hit,  här  behöfvcs 

<~clfa  TOflimo  Ipltlipidt  X,  L'u  viina  qvinna  Helka , 

$ufi3  multa  (tuppailla,  Stoppa  til  med  muld  torf, 

©Etan  faruita  fammaltdef  K.y.sja  med  tätehafs 
9Uif«u  remtmipttd,  1 et  uprifna  hälet, 

^citd  pfenilld  fi. riihi,  Täck  med  fma  ftenar, 

dttci  maito  manaan  piidftr,  At  mjölken  ej  ma  nedrinmt, 
^3una  peltoon  putoa.  E en  xöda  bloden  drypa  1 akern. 

Hel\VETTT,  1 lägo  - rummet  för  de  olalla  efter  dnden  5 dit,  och  tik 
Kipumäki , hänvila  ock  troll  ofta  plagome.  L'eriveras  af  Svcnlka 
ordet  He  el,  loin  emoetog  dein,  loin  ej  voro  miirkte  i tiden  med 
Sverds  \J3eirs -uddi) , och  fägnade  de  döda,  fom  lefvat  väl. . 

Herhil&INEN,  (En  Ealgetingc)  i Runorj  upkom  da  Karilaine» 
ftötte  med  iin  hai  i jorden.  Se  Kutilainen. 

Hiiden  eller  Hijjen  Ementa / Hijfis  ftygga  husfruj  af  defs  fträf- 
va  har  togs  lträngar  til  W aina  mones  nya  och  ntärkeliga  harpa. 

5fufV  on  fielet  fantclcjja?  -foiupifta  <o»jjcn  eroanndn, 
Sou^iflt»  tytpä»  ovikin/  SBcDen  roat}ci|la  ivalitut, 

Se  Hijfi.  • y 

Hiiden  eller  Hijjen  Heimolainen,  Hijfis  Slägtinge  och  an- 
förvandt.  Wuorten  ■ haltia  Hupia,  n di  us  , Upia,  en  lom  förva» 
rar  och  göinmer  malmltreken  i berg  — Bergs  - ra. 

HlJJEN -HEVrONEN,  en  helfvetes  Fri-trafvare,  hvarpä  troll  och 

B 2 jfjeif- 


s 

Digitized  by  Google 


> H I J 

. i . 

(jclfva  Pejien  Ikjutfades  til  afgrundens  klippor.  Pellen  (J hitto)  &r 
denna  Ikjutshäft  pä  foljande  fätt; 


■ £<tye  fumma  Fulfemaan , 
IDhian  paf>a  paFcnentaan, 
Suojia  alajlemajtrt; 

3fpllÄ  md  (ulien  anna»  Fppin 
3«  annan  ajo  heioojen, 

Sonf  ejFpnnet  jddlld  nufjaF, 
3a laf  tdiff^f  falliella, 

* Sija  tuonne  f linna  fdtTen, 
£>ta$  potien , 

9J3atfa  miovefta  rcalifytcF, 
Äotilö  mdnndpeft; 

Äuiu  find  tiet  fpptid  Fpfpivä, 
Slttcvoii  ajo  fycioefla : 
tuutivina  ftnua  mancan, 

” Sljcapeö  fj-pirÄftr, 
juonne  Curjan  Fallioen, 
luoteen  tetÄpfeen; 

2ja  fitten  Falllot  foroaftif, 
Pcfdt  <oijjen  pclmuutafi 

v 5PotiHt  mSnncftjt, 

<£tjjen  ()irmii  Fanilta, 
3fufe<n  belw»tnj» , 

3o|t  et  finilii  fuuna  pddnä 
julman  ftnd  ifdnd: 

Sldtie  fiime  fimtre  FdjFcn 
Hapin  fpfmAn  frmFiAdn, 
Pohjan  pellon  penfereen  t 
SäAik  tuonne  Funne  fdjfeit 
^Mmidfeen  pohjolaan. 

Hrjj  EN-HTRWI,  de  CTöthers 


Far  tilvägs  du  underliga, 

Fly  du  landspläga 
Ihan  det  nakua  hullet ; 

Mog  (kali  j3g  ge  dig  Ikjuts, 

En  nait  at  köra  med , 

Hvars  hofvar  ej  flmta  pä  ifen  , 
Hvars  fötter  ej  fnafva  pä  hallan. 
Kot  dit  jag  ber  dig, 

Tag  hait  iträn  bläkullan, 

Välj  dig  en  fola  ifrän  berget, 
Til  din  hemrefa  , 

Om  du  fiägar  efter  Ikjuts, 

Och  begärar  en  tralvare: 

Jag  manar  dig  dit, 

Sä  at  du  mä  köra  frilkt, 

Dit  til  fjälls  i Norrige, 

I llählhärda  berget; 

Kör  frdan  hardt  pä  hiillä  rne , 
Häf  Bläkulls  ugnarne  huller  out 
bullcr, 

Dä  du  far  hein, 

Efter  blikuUs  hi/kliga  fandmoer, 
'l  ii  de u eviga  afgrunden  , 
Hvadan  du  ej  hörs  nägoufin, 

Ej  heller  ly  n s i evärdeliga  tider; 
Far  dit  jag  vifar  dig , 

In  i Lappmarkens.  tjockafte  tkog, 
1 noidens  akerbrink, 

Far  dit  jag  ber 
I den  nuirka  Norden. 

pä 
I 

Af  des  tagel 

togs 


dlpandir,  et  ohyggeligt  djtrr, 
bvilket  Sigurd  ridit.  PekisG^K! öi.u  gör  det  til  en  FJephant. 
Finlka  Ruuur  är  det  en  elg;  H< jfis  tauide  drago&e. 


Digitized  by  Google 


H I J fj 

togs  äfven  harpfträngar  til  Wäinämöifcs  välkling&nde  harpa.  4$if 
Wujci(l«  ^tnvett,  Famoiffa  merifateen. 

HiJJEN-ImmI,  en  Hijfis  hus-jungfru,  en  dugtig  möjaj  ockfli 
af  defs  fträfva  tageliika  liär  tog  Väinämöinen  iträngar  til  fin 
harpa. 

$cfi  harpun  ^iu»rojn  taujta,  dbiupijta  hijjen#  minun, 
Ääntien  fiilnn  ctrdftö,  3oui>ifta  trott  otifyitt. 

^3iini  fitltt  fanbeUfctn 

HlJDEN- KlUKA  AT , eller  luolat , i Bjömeborgs  Lii  h n , ftora  ften- 
röfar  elier  Jättegrafvar,  dylike , fom  ock  finnas  i öfterbotn ; för- 
menas  vara  ai  Hijfis  ilägtr  och  aftoda  upftaplade,  dels  nedfallne 
boningsrura,  dels  Urift-ftallen  ifrän  Braane-  aldren;  hvartil  niär- 
ken  funnits  i de  qvarlefvor  af  kari -och  hält-rultningar,  fom  iblancf 
aika  och  bengrus  träflats  under  deffe  itenhögar , . hvilka  finna» 
pa  anfenliga  hogder  i ikogarne  — Se  Jätit  och  Äbo  Tidn.  to \de 
Sr  a ongen  för  ir  I7ljj  />.  *86  - - och  f:  de  argdng.  J&r  dr  178*2, 
fid.  221  ocb  f (dj. 

HlJJEN  - Kissa  , Se  Kipinät  ir, 

HlJDEN  - LlNNA  , et  upftapladt  berg,  af  Hijfi  utfedt  tä  Slott  k 
Paldamo  — Se  Kalevan  pojat, 

HlJJEN  - LINTU,  i.  e.  Ampiainen , ia  kaliades  Getingen,  och  aa- 
fägs  för  en  bläkuiles  fogel. 

HiJJEN-PEsäT  , Bergstrolls  boningsrum , Se  Hijjen  ■ Kiukaat  och 
Hijjen  hevonen, 

HlJJEN -RAKKI,  En  helfvetes  hund,  cerber,  furie  - - 

HlJJEN -RUUNA,  en  underjordiik  bäft.  Se  Hijfi. 

HlJJEN  -w8kt,  alt  Hijfis  husfcdk,  en  gruflig  ikara  af  pI5go-andarr 
fom  uphetfas  af  troll  pa  dem  de  vilja  illa.  Voi  Hijjen  väki  är 
- en  af  fma  - fvordomarne. 

Hijfi  hade  et  väl  förfedt  hushäll : hus  och  hem , huitru  och 
barn , hältar,  hundar  och  kattor,  fom  aHe  vord  af  et  argt  kynne 
och  likadana  nied  iin  husbonde. 

* B3  Hif. 


Digitized  by  Google 


H H I J 

Hippa  var  en  af  Hi j fis  döttrar,  fom  i lag  med  K -ilma  briidt- 

om  äc  tjufvar,  at  äteraäinta  d~t  bor  Utuina.  Se  Kipinät är  j och 
alle  löregäende  artiklar  under  Hijjen  och  Hijfi. 

Hiji  .ITUR,  En  af  fkögs-dejorha  i Nordanfkog,  fom  (luille  förtnga 
ivedan  af  brännfär.  1 !on  anropades  \ hi  dylika  cldikador  ialedes: 

paloit  pcbiait  n iti,  Curtpa  fijucn  br>otd, 

^ijlicdv  ttapion  nviima,  Otti  jddtd  jdftDmtöd, 

£uo  pciain  pcrcjja  pi)6ri,  0utifh  Pohjolan  eliitti , 

jtppcncfd  fppnncirn>nr|tn.  tuella  ijijptld  bm>  pttdi , 

Driö  jucjn  Slkbjolatfa , puolla  jädlld  jdbpttcli, 

3ouf  en  lampi  luitaifclfa,  $aiffcja  palaneita, 

%Btjt  fdivd  felfd  luulla.-  Siljan  tuifi  tulkljita. 

HlJSI,  En  mägtig  Gud  eller  Gudinna,  fom  fredade  for  fkogsdjur, 

- men  var  i fig  ljclf  lörlärligj  dyrkades  pa  Hera  Hallen  i Finland, 
hvarom  än  viina  ortec  nämnde  elter  hoitoni , til  äminnelfe  af  deis 
dyrl^an:  t.  cX.  Hijdcn  ■ muori , Hijden-  linna  &c.  Hijfi  är  til  nam- 
net  myeket  lik  de  Atgyptiers  GiuUana  Ifis,  Ofiris  fyuer  och  ma  ka, 
bägge  iöddc  af  Saturnus  3 bonaruxn  anium,  morum  »Se  agricultiux 
promotores. 

• Se  Wennerdahls  Mytbol.  och  Suidas.  » 

Hijfi  anlägsför  en  grulvelig  ifark  Jätte,  grym  och  fbrlarlig  , hvilken 
dref  björnar  och  Vargar  fom  lamb.  Agricola  fäger:  ^ij(i  llldjt* 
((jft  fci  meitOll.  i-  e.  Hiifi  de  Jeris  largitus  luit  vidoriani. 

lt.  med  Hiifi  fötftiis  fä  väl  Bl akulleni , fom  Hiv  Onde , da  det 
fäges:  mene  bijteen , far  til  faners ; mifta  bijjeflä  fe  tuli,  afhvil- 
het  elakt  rum  kom  hän  ? jo  [en  bijfi  veti : is»ii  bijfi  toki,  det  var 
Hin  — - vox  indignantis  &c  admirantis. 

Hijfi  är  af  flere  flag:  l:o  JFefi  bijfi , 2;o  Mettän  bijfi , 3:o 

f Kuori  bijfi  eller  Hijden  mäki  — dclle  alla , nami.  vatn  — fkogs - 
icrgsrän , tro  trollen  lig  kunna  uphitfa  och  uteommendera , at  qväl- 
ja  och  pläga  i fynnerhet  tjufvar,  at  göra  en  döf,  blind,  darrande, 
och  med  flere  fjukdomar  behäftad;  en  fädan  önlkan  är  denna: 

2fcn  fateben  ÄabtonOTOi,  Ho  fom  afvundfaint  fer, 

0ilmin  fiecin  fqmi&liu,  Koxar  med  fneda  ögon , 


Digitized  by  Google 


H I J 


*5 


JS?«n  FujatTa  Fuunneltroo,  'Den  fom  lyfs  pitSget, 

QBdlilld  n>djpftdn66,  , . Lurar  pä  vägen  häremellan, 

•^tijcn  f)UVfti  f>urmc()fnm,  Uin  ondes  blodiga  duk, 

^'om)iin  fcf)Ctmoon,  * M3  fvepas  om  hans  öron, 

Sorroin  fuufcnurtomari.  Sä  at  hau  blifver  döf. 

Hijfirt\\ct  Hijttis , anfes  för  Hijfis  fula  och  flygga  boning.  Et 
hilkeligit  lialle  j h lfvete.  Run.  Hijden  bijli  tuonet  - - Flere  or- 
ter  i Finland,  henunan  och  Ijöar  bära  nainn  af  Hijli  — i Pijkis 
och  i Paldamo  Hijli  och  Hijttis  i Äbo  Stad  en  gärd,  Hijdenala  i 
Pcinar,  Hijttis  i Janakkala,  Kimito  och  Lojo,  Hiiden  kangar  i 
Noufis,  Hijden  rvcft  och  Hijden  mainio  i Wichtis  &c.  he  Kaitaa. 


Hijtein-Kirkko,  vjd  gamla  Kunga-Sätet  Sauris  i Wirmo  Soc- 
ken,  vid  berget  Ifomäen  muori.  Hijtein  Kirkko , i.  e.  Teniplum 
Deornm  fylveltriuni j dat  finnas  ltenar  latte  i deu  oidning,  louiTein- 
pel  brukade  grundläggas  och  upmuras. 


HlJTOLAINEN  eller  Hittolainen , et  elakt  bergstroll  af  Hijfis  fa- 
milie,  hvars  fträfva  här  förvandladcs  tif  orniar ; hvarlöre  omien 
titleras:  hiuöfanva,  pannatyaifen  partafatroa. 

HlPPA,  (Ylimmäinen  Metän  Kuningas)  Faunus  el.  Pan,  den  förnäm- 
fle  Skogs-Gud,  kanfke  den  lammi  , Ioni  titl  ras  Kuippana;  fkulle 
drifva  Skogsdjur  i giller  och  tällor  , hvaiom  lian  ani  opas  laledes : 


Simppana  ‘•Dlttdn  5Funingag, 
3ft«f?d  'Jippa  halliparta, 

ufcttefe  fultiaft 
SDlicIutijja  SJicljtolajja , 
Ädptule  hcpeitaö, 

puhalla  piinan c-n  lanfa 
$j>oiffi  ^chjclan  jotfla, 

©ini  lanfa  fiuroirauta, 

^ulla  fuurta,  tulla  pjcntd, 

^Siljaa  menen  mu  ojia. 


Kuippana  du  Skogens  Kung, 
Du  hkogens  lultige  Gubbe  med 
fkiftando  Ikägg, 
Led  dina  guldv':irda  djur 
1 den  nöjfamnia  fkogen , 

För  an  dina  lilfverdyra  Krcatur,(i 
lynnerhet  Räfvar), 
Bläs  ut  rakt  dit  röda  garn 
Tvärs  öfver  ifrän  Notdens  elf, 
Svinga  den  bläa  trädea  (tvjnna'». 
At  bade  ftora  och  Imä  djur  mi 
konini»  , 

Vilicbxäd  af  mänga  llag, 

Äput* 


Digitized  by  G dbg  le 


H I L 


H I N 


*0 

$pnftd  föifen  Fatmalfijia/  Klodjur  af  alla  (argor,- 

Äapin  laajalta  mäeltä;  Iirin Laphnds vidfträkta högderj 

Sftijl»  fäg  tUfU  tuonnempatö/  Hämta  dem  längre  ifrän, 
?aajajla  Säpin  petäjiä  tC.  Ifrin  det  vidlyftiga  Lappi  and* 

yttcrlla  vrä,  — 

Hiippa , en  lek  ora  vären.  Se  Helaa. 

HillekWO,  en  Utter-Gudinna,  Saukon  oma  Emun.  Bodde  vid 
forsfar,  bäckar  och  kiillor;  fkulle  gifva  uttrar;  kallades  ock.  ipejem 
ebtofa  Emäntä  , en  rik  och  gunllig  vatu-iru  j d_*Ls  pian  var 
jfuoletar. 

St.  HlKRIK,  En  Lärare  ifrän  England;  kom  til  Svenge  mcd  fin 
Landsman  Cardinalen  Nicolaus  Alkanen  f s 1153,  och  blef  af  bo- 
nom  förordnad  til  Bilkop  i Uplala.  Hän  lölgde  raed  Ekijc  dcn  He- 
lige  til  Finland,  där  hän  onivände  och  döpte  manga  hedningar,  och 
ltyrkte  dem,  fom  af  Eriks  vapen  redan  voro  tvungne  til  dop  och 
Quiltandom. 

Meu  när  Hendrik  pä  Svenfkt  fätt  ville  gälla  pa  et  gods,  fora  til- 
höide  Lalli , eu  lömäm  Finne,  och  i ägarens  tränvaro  uttog  det 
hän  behöfde , hl  e f hän  af  den  lörtörnade  Lalli  öfverfalen  och  ihjäh 
Hagen  pa  ifen  i Kjulo  träfk,  förft  pi  iret  1 158.  Lalli  afhögg  St. 
Hinriks  turnm,  hvarpä  var  en  gullring,  fom  flög  pa  ilen,  inea 
glittrade  fram  om  vären,  da  den  gjorde  mirakd  och  en  hlind,  (ora 
förft  hlef  dcn  varfe,  feck  (in  iyn  igen.  Samina  tumin,  är  nu  et  in- 
ligne  i Äbo  Lora-Capitlets  SigiU. 

Detta  dräp  gjorde  Henrik  til  en  Martyr  och  uphögde  honom  til 
et  Helgon.  Päfven  Adrian  1H  utgaf  en  Bulla,  at  St.  Henrik 
fkulle  blifva  Canoriicerad,  och  d.  19  Januarii,  kallad  Hindriks * 
tnejfa , (kulle  hans  äminndfe  heligt  firas,  och  St.  Henrik  antagas 
til  Sveriger  och  Finlands  Patron.  Hans  graf  i Nou/ts  kyrka,  trc 
ntil  ifran  Äbo,  blef  mycket  befökt,  Hans  ikallan  troddes  bota. 
fjukdomar  och  hela  kropps  bräkligheter.  Dom  • Kyrkan  i Abo  b(e{ 
invigd  pä  Unikangar  tU  hans  ära,  och  hennes  underlagde  bönder 
kallades  St.  Hemriks  Landtboar.  St.  Hemriks  bild  i Lebens  grös- 
fe  fins  af  träd,  med  Bilkops  mitra.  i Federsöre  kyrka#  vikcnhus. 

Se  Lalli  och  Ränädmiki.  Hip- 


Digitized  by  Google 


H I P 


H O R 


*7 

Hippa,  en  Skogs-Gud.  Se  Hiippa  — En  annan  vid  namn  Hippa 
anfes  för  Hijfis  dotter,  fom  fkulle  plaga  tjufvar,  hvarom  Runon 
figer:  4ippa  ^‘Hen  tyttdrid  * * rcatfa&ani  tvartiajcf , omoani  otta* 
ma^an.  * * Se  Hijjen  väki,  Hijfi,  Kipinäter, 

Hirmu,  en  förfkräckelig  Jätte;  fördref  coliquc.  fcutitfa  fo« 

trjfto,  faiffircaHan  fö^lcitta. 

HlTTAWANIN  eller  bittavainen , dref,  lik  en  Jagthund,  de  rädda 
haxame  frara;  anropades  fom  en  Gudamagt,  för  at  gynna  Jagt  och 
djur  - tange  i Careln.  ^ 

HlTU , Uijien  neitofia  eller  Hijten.  En  orm-piga,  en  af  Furierne. 
Ormen  liknas  vid  henne:  4*ru  foljttn  ncitofta,  palmiffo  paulalle 
nojiart/  l)tU$  ri^ma  fcijttU  nojia»  — ormen  trollens  härband,  at  fläta 
med. 

i 

Homma,  Kimmoin  Kuningas , fkulle  ftämma  blod. 

HOMARIN  Kofld,  En  flrid  ftröm  med  forfs , fom  i Runome  del* 
nämnes  vara  i Sverige,  delstrosvara  Turkin  rajalla,  vidTurkilka 
gränfen. 

HoNGAS,  En  Nordanfkogens  Fru,  fkulle  hilla  flyr  pä  bjömen,  at' 
hän  ej  fkadade  bofkapen: 

4ong*«  Ojalan  SmdSntÄ  tfuiit  <j  pihlaja  pitäne, 
jDane  panta  pi&lajafnen  9?iin  fä  tautamn  rafcnna  * * 

wndn  pmpäri  nprerdn, 

Hong  AT  AR  eller  Hongot ar,  n.  pr.  fam.  En  Skogs-nymph,  Fu- 
Tuträns  befkydderfka  ; B jörnens  mor  och  amma ; Hongonen  defs  man, 
Bjöms  feder.  Befkrifves  (äfom  trumpen  och  tvär,  toaljo • vaimo , 
bor  i Romentola  — Se  Tapiola.  Den  giymma  Björnens  amma  kan 
ej  heller  hafva  mildt  utfeende.  Öin  Björnen  heter  det  i Runome ; 
#ongifofla  jutun  fufujt,  4<>ngor«r  jutun  fufuft.  * * * 

HorOG ALLEN,  en  gammal  Lappfk , af  dem  fä  kallad,  under-him- 
melfk  Gud.  Kan  äga  likhet  med  Bacchi  högtider,  fom  höllos 

C pä 


Digitized  by  Google 


MS  . H ö L ‘H  Y 'Y 

pi  Iky-höga  berg,  hvars  Präfter  nämndes  öpytoytar,  de  där  hbllo 
famraankomfter  hjeltar  och  Gudar  til  heder.  Suidas. 

H6lm&  , En  underjordilk  Järn-Gud.  R. 

Cuonelca  mietti,  $<vdg  f>cindn  (jettetjld, 

SDMöu  alta  tllaiiötan  poifa,  <3B<ipd  3lnuutn  pajaan  — 

£6pti  luojia  rucftc  fjcmdH,  3tte  feppd  jlmavinen  » * » 

i fjelfya  verket  ej  annat,  än  tack-  och  jnyrjärnets  uphof.  v.  Il- 
marinen. 

HULDA,  en  Finfk  trollkäring , hvilken  berättas  hafva  forgjort  Sven- 
fka  Konungen  JVanlander  — törhända  Taciti  Wc  lied  a , en  jung- 
fru,  foni  kunde  fpä,  och  Dalins  n>eli  ltd  a , en  af  honora  föregifven 
Spädoms  - Gudihna.  Se  Atbe. 

\ 

HuRUS  och  burus  -mainen,  ea  välgörande  Nytnph,  fprdinam6ifes 
dotter,  hämraade  blodflöder. 

x HYRYIT&R  eller  Hyryttar , n.  pr.  fam.  af  Panittares  aöoda,  fköt- 
te  elden  i koppar  - kcttlar. 

Hyse,  en  fkogs-andc,  rädande  öfver  vargar  och  björnar,  fanini» 
fom  Hijfi , Hyft  dref  fkogs  - djuren  i väli. 

Hyfis  häft  eller  Hijjen  Ruuna  var  en  underjordilk  hali,  hvarpä 
rrds  til  blakulla  efter  linörjor,  dä  man  blifvit  färad  af  jäm:  R.  \t 

f oonnifo  -$tjjcn  Kuuna , fafiuufo  tTJanalan  fantflö  * * » 

HystSRORG  eller  Hijfi  Slott  i Öfterbotn,  cmellan  Sotkamo  och  Tal- 
damo.  Et  berg  med  trappfteg.  Se  Hijfi , Soini. 

HyyttA,  den  Rimmiga  köldens  iskällä  moder.  Se  Kijron  kofki. 
Pakkanen. 

HyytUmÄINEN  eller  Hyybdr öinen,  den  af  is  och  fnö  rimmige  och 
ftele  Pakkafes  Farfader.  Viutcm  kallas  Taimi  poika  Hyytdmöi- 
fen.  Ilotades,  at  ej  förr  kylä  tär  och  fingrar,  än  lian  islagi  lljua- 
xen- forfs,  lä  at  ingen  droppa  lkulle  drypa j äfven  en  qvinnas  hän- 
der  i deg-träget  och  fiilau  i llod  qveden:  kuiden  lkulle  luita  til 
..  della  orden; 


Digitized  by  Google 


I H 


I L 


19 


tfuinfjas  fiiimat  tPuojcm  CofPei» 
cjBeDcn  rouotamattomatf , 

?lfan  fdDcr  tattinahan, 
cZöafytafjan  herooftn  marfan. 


^affanen  Puhurin  pcifa, 

$a(n?i  poifvi  ^vytdmdtfen, 

(£116$  fplmdf  fpnftdni, 

QBarpahiani  paleleF! 
äifenfd  minua  paleief, 

Ihari,  en  forfs  uti  Kangafala  vid  Palkani  i Tavaftland,  fom  kom 
"up  1604  vid  Ibari  by , da  Sarfan  kolki  flod  torkades,  hvaraf  ärdet- 
ta  orditäf  derpä  orten:  3lfid  3h«rilt  fojfi  jdatti  ©arfan  »aironi* 


fe;i/  d. 


a. 


Immitis  Torrens  Ibari  dum  nafcitur  extra 
Pauperiem  peperit,  qua  pungitur  incola  Sarfe. 

Vid.  Chrift.  Limnel  Difp.  de  Ta  vallia  P.  II.  p.  24  & Aho  Tidn. 
för  är  1784.  Se  Inari. 

ILKKA  eller  likainen , Jacob,  en  bonde  frän  Ilmola  Socken  i Ölfer- 
botn,  anförare  för  Böndeme  i Klubbe-  krigct  1596  mot  Claes  Flem- 
niing.  Se  Nujja  eller  Klupu-fota.  Ilkka , är  et  Bonde  » hemmaa 
vid  Ilmola  Moderkyrka,  flraxt  bredevid  landsvägen. 

ILMARINEN,  JVainamt>ifes  yngre  brorj  Luft-Guden,  öfver  väderj 
famme  med  iEolus , radde  äfven  öfver  eld  och  vatn.  3fFi  tllltd 
Ilmarinen,  mdidhptti  (2Bdindm6inen , pimidfd  ^cljjolrtfa.  Hän  gjor- 
de  krjgstäg  och  iärder  lycklfgc.  3^mcr^nfn'  ja  ilman  ttf, 

ja  matfamichct  eöeö  TO«i.  Denne  \\  äinämöifes  Bror  och  Compagqon, 
var  ock  en  god  järnimed  och  masugns  mäftare  vid  tack  - och' myr- 
järnets  kokning  - - - hvarom  fjunges  i Raudan  Synty: 

Sjelfver  Snicden  Ilmarinen 
Satte  trälarne  at  draga  bälgen, 

I)e  legda , at  kryfta  pä  (puita), 
Drengarne  drogo  bälgen , at  de  flä- 

läde: 

Redan  den  o.dje  dagen 
Beläg  hän  Iin  äsfjas  botn  (underlla 

laS)j 

Hvad  godt  förer  min  eld, 

Hvad  drifver  min  äsfja  fram? 
Järnet  tränger  lig  ut  ur  elden , 
C.2  Sfo 


3tt«  @eppd  Ilmarinen 
«pani  orjat  (jcbtomaan , 
painamaan  palffalaifetr 
Orjat  liefjto  I6pf>ptteli: 

3o  pdimdnd  kolmantena 
kafjto  ahjofan  aluftan; 

©litd  mun  tuleni  tuopi, 
kuta  ahjoni  ajaa? 

SXauta  tungepen  tulejia, 


Digitized  by  Coogle 


3fo  muta  Id&teejM, 
t£nd  rauta  rocmi  nakeilta. 
£of>teioo,  fdönt<l66: 

£o§:  ftnua  rauta  ranffa, 
0tgfd$  fillcin  ollut  juuri, 

St uins  tuoti()in  pajahan, 

Si  uinohto  heilut  4ettccjja, 
QBenpt  rocfjnäfjä  ta^afa, 

Sftoufit  nuorra  taifiitana, 
Äumma  ftnuu  afyeen  ajelin. 


20  IM  IN 

Det  flora  jämet  frän  källdyn , 
Moder-jämet  ifrän  vatudjupet. 
Han  beier  det,  viinder  öin  det: 

O!  du  iiackars  Jäm, 

Intet  var  du  da  ftor. 

Di  du  hämtades  i iinidjan , 

Da  du  välde  (gungade)  i hängdyn, 
Var  fegt  och  tögdes  fäfom  en  hvet- 
rajöls  - deg  , 

Uptogs  obrukadt  likt  deg, 

D5  jag  löfte  dig  in  i äsfjan  (i 
masugn) 

Se  det  öfriga  under  Luonut ar , Aluen  järvi. 

Finnames  Ilmarinen  beteknar  o itä  iegnet,  iikan  och  luften,  fa- 
fom  Jofur  eller  Jupiter.  1 anieende  til  Smed  - kunikapen  kunde 
Ilmarinen  anfes  föi  S rva f n is,  den  1 inika  V ulcanus  , ty  honom  blef- 
vo  alla  goda  vapn  tilikriina. 

Ilmarinen , liloin  en  god  Fil-fmed,  anroptes  äfven  vid  Pcft* 
Ikott  - - - 

3ellama  puhuja  puftrran, 

SJmpu*  tautia  ajelen; 

3tte  Suloinen  3umald, 

at  utdraga  peft-fkotten. 

ImMT,  En  kärleks-mö  — Finnames  Aitrild , fom  ikänker  ej  mindre 
oro  än  ro,  bryr  och  iärar  de  dödeligas  hjertan.  Se  Pohjolan  impi. 

InArt,  En  af  Stygis  hifkeliga  brädllupande  forsfar.  Inarin  wefiy 
Pohjolan  puolefa ; et  afgrundens  träik  ytteril  i Norden  j di t troll, 
fanit  alla  onda  valnader  och  gailar  hänvifes.  Se  Aluen  järwi  och 
Ibari:  R. 

duonne  ma  ftnun  m.inoan  SXutian  faffcljen  tumaani, 

3narih»n  iiftt.fydn  Äujt  et  fuuiu  fuuna  p5«nd, 

är  et  Exorcifternes  trogna  votum  mot  det  onda. 

InboMTEHKT  , fauime  fom  Tietäjät , eller  lika  med  Grönländares 
Angekokker  och  perfemes  Magi  — trodde  fig  veta  alla  hemlighe- 

. ter: 


3&<  ‘äBanfoa  tPdtndmiinm, 
34e  0 ppo  3i|nonnen 
£<Sjä  mpijfin  taroitaljan, 


i 

4 


- 1 


4 


Digitized  by  Goögle 


I N 


»x 


J A B’ 

ter:  om  nägot  var  bortftulit , en  häft  bortrymd , eller  nigon  (kada 
fkcdd j iä„vifte  de  beftrifva  alt,  endaft  de  fägo  i en  bränvins-bä- 
gare:  de  ville  fäga  om  man  hade  at  förvänta  lyckelig  eller  olyc- 
kelig  utgäng  pä  et  ärende,  om  giftermäl  &c.  Defle  voro  Lakare , 
fom  äfven  fränvarande  kunde  kota , om  nägot  af  den  ljukas  kläder 
eller  husgeräd  til  dcin  hämtades. 

De  forelkrifva  ätfkilliga  narraktige  botemedel,  fäfom  at  ga  om- 
kring  en  kyrka,  eller  om  natten  inpä  kyrkogärden  & c.  och  den 
fom  af  deras  cur  ej  blir  frifk , belkylles  at  icke  hafva  obferverat 
alla  deras  löjeliga  uptäg  och  förelkrifter,  eller  fäger  man,  at  en 
ond  ande  eller  menniikja  värit  förhinderlig  m.  m. 

Defle  Tietäjät , eller  vife  Gubbar,  fokas  pä  flere  mils  vSg.  De 
äro  altid  fötäcdde  med  vidfkeplige  amuleter,  t.  ex.  mennilkjo  - huf- 
vudlkallar , ken , ftoft  frän  kyrkogärden , ormhufvuden  m.  m.  hvar- 
med  de  tro  fig  uträlta  alt.  Ingen  törs  förtöma  defle  allvetande 
herrar;  ty  da  rala  de,  bita  tänderna,  deras  här  refa  fig,  de  bopp» 
af  enthoufiafme  up  i vädret,  ltapla  fram  nägra  ord.  Itäinpä  med 
fötterna  och  bärga  fig  fom  iullkomligen  ralande;  däriöre  Kallas  de 
Indo-  miehet  t t jotFa  eroat  innofanfa , ^albiofattfa  fiiffurotit  ♦ * 
Myrryt  miehet  — Se  Haltia , Tietäjät , Noider  eller  Noidat , 
Myrrys  miehet. 

JABMIAIMO,  Lappames  JVallball  eller  Gripnis  - Salar , Finnarnes 
Tuonela , Manala , dödens  boning,  et  ityeke  iud  i jorden.  Näf 
nägon  dör,  läga  Lapparne,  at  §älen  är  faren  til  Jabmiaimo.  Äf- 
ven mena  de,  at  Ijäien  är  faien  til  Jabmiaimo , när  man  är  blef- 
ven  ljuk,  hvarlöre  Lapparne  Uuta,  at  kroppen  vil  komina  efter 
och  dör.  I a de  falla  i fin  ccflas  eller  dvala  (fjoppj  lanftcpi  10» 
faia  de  lii  Jabmiaimo  \ när  Noiden  är  komn.en  til  jabmiai- 
mo,  bcgärer  hans  llägt,  at  ijäien  ma  äterkomina  i kroppen  och 
mennifkjan  framdelcs  kiva.  De  ijungas  dadan  up  med  troll-Ru- 
nor.  Sidenius. 

Alla  döda  äro  i Jabmiaimo  lika  fa  väldiga,  fom  de  hafva  Vä- 
rit häruti  Vtvlden,  och  de  la  en  ny  lekamen  i dels  ftad  och  lial- 
le, fom  här  lörrutnat  L jorden,  Se  Rotaimoi  Rotu  och  Tuoni. 

/ 

C 3 Jab 


Digitized  by  Google 


a»  J A B JAT 

j[  nimi  aimo  kan  jäniföras  med  ganila  Gdtbcrncs  Gripnit-Salar; 
de  döda  hjcltars  boning  och  hemvift , där  de  möttes  och  bodde  i 
de  dödas  rike.  Hiir  fatt  jfallaadur  pä  en  gyldene  ftol,  och  om- 
kring  honom  de  berömdaiie  hjeltar , hvilka  vcrlden  nägon  tid  fedt. 
Här  {jöngs  Gymesliod , en  fan  g,  fom  förnögde  de  aflednas  öron  i 
Grjpnis  - Sai  eller  Jabmiaimo. 

JabMTAKKA,  är  dödens  moder,  härlkarinna  i J ahmi  aimo.  Til 

y ahmi  akka  otfra  Lapparne,  pä  det  mennilkjorna  mä  fä  lefvaj  ty 
j ahmi  akka  och  dödningarna  fjelfve  ftä  efter,  at  af  de  lefvande  S 
ned  til  li  g dem , lom  aro  i flägt  med  dem,  fäfom  barn,  barnabarn 
Scc.  Sidenius. 

jAMI-kiatfer,  underjordilke  andar,  ät  hvilka  Lapparne  offra  ben 
och  nägra  fmä  ftycken,  lom  de  taga  af  de  fömämfta  lemmar  pä 
offer  - altaret , och  om  hvilka  de  fäga,  at  Gudar  och  Jamikiatfer 
Ikola  däraf  kunna  göra  Cg  nya  kreatur  och  lkapa  köct  pä  benen. 
Alla  tider  bruka  de  ock  tilbedja  pä  knä  och  läfva  Gudarna  med 
deras  fänger.  Sidenius. 

J&TIT  el.  ydttiläifet , famma  fom  Kalevaan- pojat , eller  Ribclns  E- 
n akan  s barn,  Nepbilim  et  Gtbborim , Rejar  och  Goliatber , Jät* 
tar,  tyranner  och  väldige. 

Dem  tilägnas  än  de  Stenröfor  (ehuru  de  mafia  aro  Lappames 
qvarlefvor,  af  fattiga  kojor),  fom  finnas  naftan  öfver  alt  i Finland, 
i fynnerhet  i Haliko,  ätveri  i Björneborgs  Län,  där  de  ock  heta 
Hijjen  kiukaat , luolat ; i Vijtafaari,  Lapinrauniot ; 1 Laihela  och 
Sijkajoki  i Öfterbotn  Jättiläiften  haudat , afunjiat , huoneet. 

Defie  Atins  barn,  Nordens  äldlte  invänare,  lekte  i Iina  tjocka 
Ckogar,  livarcft  träden  aro  lika  gamla  med  verlden  och  ftä  med  Ii- 
na lummoga  qviftar  fnärde  kring  hvarandra,  och  gömrna  i Iina 
fnären  de  Villalle  djur. 

Värt  gamla  Sverige  och  Finland  kallades  Jotanbem  eller  jjdt- 
tars  land , af  ftna  Reslika  inbyggare,  fom  da  hade  ben  och  ej 
biäfk,  blod  och  ei  vafsla,  h vilkas  kroppar  hvarken  veklighct,  el- 
ler välluft,  eller  utländlke  drycker  hade  gjort  qvinliga, 

Jdtt- 


Digitized  by  Google 


J o R 


v 


J O U 


t»3 


Jdttfirikar  bodde  i Norrland.  Fordia  invanarena  i Jaftrike- 
land  och  i vdrt  Paldamo , (Se  Hijfi  och  Calevan- pojat ) i liiiigd 
«och  ilyrka,  naftan  Jättarne  lika.  be  Kalman- pojat. 

JoRTANA,  Styggie  flod,  öfver  hvilken  de  döda  fkuggor  (kulle  fö- 
ras,  die  fvedor  förviftes:  i Runor,  ftundom  en  Elf , ftundom  heter 
det:  pottuna,  3umalan  poiFa,  SuleF  tpöft  tuntemahan. 

i.  Kukrefven  (Ähky)  manas  til  jjUOttani'1  jefiitt  fuuf>tltl  (jJötIIMI» 
fcit)  tajciilö,  t)JEi  Jttortanin  jofi;  där  iäges  ock  qvefan  (Se  Kota- 
lahti')  vara  upkoinmen , Juordanin  jokijn  fuijffa  — dit  iörvilc* 
ock  qvefan  hän  fingret: 

Smji  flnun  fcitu  «S^krcn  herjä  heitettonflä, 

SSftenetf  Suonne  funue  fäfFen,  SDlcrfinä  tnärättämään, 
2?oiöanin  jofiin  fu:f)in ; panemahan  paifumina  * * * 

©iclt  det  Futta  fulfer.unna 

Dä  de  läfa  öfver  ormhett , gifva  de  in  at  bofkapen  qvickjilfver, 
falt,  camphert,  dyfvelstriick  och  bätvergäll , fom  de  blanda  med 
vattep  , hvilkct  de  raana  ihan  Jordanin  joki  af  Kyytiläinen : 

Suo  mettä  3oröanin  joefta,  ftoula  mettä-  fieleHent 
Jjpmän  »virran  pt>6rtcf>cfld  Sudta  mettä  tuotti 

*83ettÄ  VTennon  lähtevä  < * 3or0anatfe|k  jc.c(la. 

v ■ v. 

JoiUN  — Jvtfr,  Finlka  folkets  fordna  namfi,  hvarfore  j D oma  f der 
heter  Jota  - Dolgi , Finnarnes  Baneman  eller  mördare,  häraf  är  ock 
Fornijoti  fauunanfatt  — Se  Fornioti , dtbe , Jätit.  • * ) 

JoUK KAWAINEN , Fn  Jätte,  fom  ville  täfla  med  JVdinaniiinen ; 
iren  Wäinäniöinen  ftack.  honora  genom  hjertat  ra  cd  et  ipjdf  j dä 
Nuori- Jmtktnraincn  anropade  alla  Gudaimtr^er  fä  til  lands  fom 
fjös,  och  äfven  i fin  nöd  vär.de  fig  til  J.  Maria,  fom  pä  en  natt 
läkte  läre-t,  fä  at  hau  blcf  hclt  frilk. 

Hän  öfvcrtalte  fedan  IVäinambinen , at  fiunea , hvaraf  mbrkrets 
portar  öpnadts,  lujien  daldrade , klippcrr.e  Irujlo  j haroa»  heter 
det  \ KnBtw;  A . ... 

Seum* 


Digitized  by  Google 


J o u 


fieutotoat  fiiFFu,  pM  jtfrif? , portit  p^jalTa  rcpefl, 

Äiroet  rannalle  rafoorct,  Siman  fannet  fatficli, 

<J>aaet  pnuffu  falliolla,  U>Äin*m6ifen  laulaiga  * * * 

ibäinÄmiifen  laulaifa; 

Joukamainen  mötte  Väinämöinen  pii  en  väg  och  retade  honom, 
hvarom  Ruuan  berättar  fälunda: 

Cnnen  Vt?ant>a  FDdindmäinen,  2lifa  aifnfjan  taFifll,' 

Sa  Suo  nuori  3onffawaiuen  SZBemb«l  tarttui  roem&eltfeen  * » 
Sulit  tieHd  roaftujiuta, 

Joukamainen  fade  dä  i fin  ungdoms  hetta: 


€5e  npt  tieHd  olfo&on,  ©arfa  jaot  faumrootupf, 

Sofa  tienneept  endmmin;  3lma  pielet  piftetpjri, 

ie  tielöd  pciö  poifetfrijon , 'Eftdet  mpUermiitetpjrf, 

3ofa  tienneepi  vvd^cmmini  Äimet  lucDujrt  fofot>on* 

aRuijtan  meret  fpnnetpjtf, 

Jusfit  <k  extendi  campos,  fubfidere  valles, 

Fronde  tegi  lilvas,  lapidofos  furgere  montes. 

Ovid.  metamorpb.  Lib.  I:  v.  43,  44. 


Men  Väinämöinen  bevifte  fig  vara  äldre , och  fattade  i Joukko 
vainen,  for  at  kalla  honom  i ljön,  fäjande: 

£apfen  tieto,  mainion  muijto,  SBNnun  en  meret  fpntdmdnf, 
3a  ei  Uron  parta  * fuifen ! ©arfa  jaot  faumteomani  * * jc , 

Hän  lockade  fedan  Väinämöinen  at  fjunga: 

£aula,  laula  H>dindmiinen,  QBarmon  fpttd  roaflaeli  * • 
£präile  Ijpmd  fufuinen  * * » <2Batainen  on  laulamani 
Suopa  roanlja  XX>«indm6ineti  Slifainen  on  ilon  teopi; 

Men  när  ock  Väinämöinen  började  fjunga;  fä  mäfte  alt  daldr* 
och  röras , fiioin  det  äfvanföre  är  berättadt.  Se  Väinämöinen. 

Joukkanainen  var  lik  Tbormoder , fom  fjunger  när  hän  drager 
pilen  ur  hjertat,  och  lifvet  följer  efter  handen.  Joukonainen  kan 
ock  liknas  vid  Göthernes  Hogne  och  Hämärä.  Den  förre  1'öndei- 
flet  Snipbalder , när  hän  fövandlat  fig  i et  lejon,  och  log  när 
otan  Ikajr  ur  honom  hjertat.  Hämärä,  kämpen,  hotar  da  hän  ftlr 

pi 


Digitized  by  Google 


j o u j u m 

fj&  knl,  och  kämpar  ännu  nar  lian  millat  bägge  benen:  kroppen 
är  ftympad,  men  bjertat  oförfagdt. 

JoULU  kalla  Finnarne  Julen,  den  de  af  gammalt  och  ännu  halla 
för  den  ypperfta  högtid,  och  hvartjl  i iynnerhet  välplägning  af 
mat  och  dricka  beredes,  famt  di  fram  för  andra  tider  nyttjos  j där- 
af  är  äfven  detta  ordfprik  gänglc:  juoman  l.  JUO&a  jouluna  pt* 
tiroi,  fpfoä  lifoaa  (ajfiaifa  — Se  Lajkiainen , d.  I.  om  Julen  fkal 
inan  dricka.  ' 

Bilkop  Jtfper  Swedberg  i defs  Scbibloletb  och  OI.  v.  Dalin  i 
Su>.  Rik.  Hifi.  derivera  ordet  af  Jul,  rota , fom  fans  pä  Runeftafven 
för  denna  dag,  til  tecken,  at  Solen  ätervände  tilbaka  raot  Nor- 
den j eller  af  Joi  a , Joldra ; för  de  lekar  och  dryckcs-lag,  med 
Oderit  galtens  törtärande,  fom  da  anftaltes  O den  til  heder,  och 
för  at  viima  god  arsväxt , i det  inträdande  nya  äret.  Om  den  pä* 
följande  kornvaxten  mycket  lagt  fig  härs  och  tvärs,  fäga  Finnarne 
än  i dag,  at  husbonden,  eller  den  fom  ladt , värit  full  ora  Jul* 
dagen. 

Hos  GrSkerne  firades  en  Högtid  af  mäft  lika  namn,  hvarora 
SuiDAS.  'le  Aria,  fefti  dies,  qui  in  Jo/ai  honorcm  celebrantur. 
'icXctoa , Heros  quidam,  qui  apud  Athcuienfes  colitur ; Hos  Scapula 
finner  man  följande:  'OvAu  vocabatur  Ceres:  'OvAc <r  & 'leuAoar,  hy- 
mnus,  qui  in  honorem  Cereris  concinnebatur.  And.  YVenner* 
dahl,  i defs  Mytbol.  Lex.  förmäler  ock,  at  Cereri  til  ära  firades 
en  högtid  i December  mänad;  hvilket  alt  leder  Julen,  Finfka 
joulu , i hänfeende  pä  namn,  tid  och  äfven  vällefnads  plägfed,  ät- 
niinftone  för  Chriftendomen , til  gemenfkap  med  Graekcmas  omrör- 
de  feft.  Vift  och  aldeles  afgjordt  ärd?t,  at  väre  Joter  och  äldöe 
’ landets  invänare,  längt  för  Cbriflum  uti  hedenhös,  i uräldriga  ti- 
der firade  Jul  rätt  högtideligen , jult  iarama.tid  i December , foia 
vi  nu  för  tidcn,  ehuru  i andra  afligter. 

Jumala,  Den  Högfte  Guden:  är  ej  Nora.  propr.  utan  Apellativun*. 
Jumala  Tempel  var  beiyktadt  i Heliingeland.  v.  Hervara  Sagan 
med  Verelii  noter.  De  Bjarmer , fom  voro  af  Finlk  härkomft,  dyiKa- 
de  en  afgud.  under  namu  af  Jomala , hvars  Tempel  högft  hcligt 
* O före- 


' Digitized  by  Google 


a 6 J U M 

* 

förekömmer  äfven  i gamla  hländfka  Sagor.  I Herrauds  Saga-p. 
27:  tbar  är  gofgad  God,  tbad  er  Jumala  beitir , cc  h hos  Sunr- 
ro  Stureeson  i St.  Olofs  Saga  2.  VII.  145.  i gartbinom  flaidut 
Gotb  Bjarma,  er  Jomali  beitir. 

Ordets  Jumala  derivation  fe  Dauns  Sm.  Rik.  Hifi,  i.  Del, 
C.  III.  not.  r.  C.  IV.  not.  m.  Andre  derivera  det  af  Ebreilka 
Joni  , dag,  och  El,  Gud,  fom  ock  kommer  öfvcrens  rned  Lappar- 
nes  Jubmel:  andre  af  Jom,  dag,  och  Malecb , full,  (plenus  fuit) 
plenus  dierum , evig,  alsmdgtig  & c.  And^e  af  Satnordiika  Jum, 
himmel,  och  Baal  (Syrifka)  Herre,  cller  Eftbifka  puhua,  dyrKa, 
tilbedja,  det  iamma  iom  Finnames  palvella. 

Den  Högfte  Gnden  kalla  Finnarne,  efter  inkonimen  Chriftendom 
Luoja  och  Kaikkiivalda , (kapare  och  alsmägiig.  De  gatnle  Fin- 
nar  hade  likväl  redan  i hedeutinia  begrep  om  et  alltings  (kapare, 
fom  de  kalla  Catfcn  ma»lman  taFoja,  ilman  Fannen  FalFutcaja, 
expanfi  fabricator,  läftets  utlmidare,  utränjare. 

IVaindmbinen  i ltriden  med  Joukamaintn  tyekes  ock  ädagaläg- 
ga  Iin  allmagt. 

Si  väl  Finnar,  fom  Lappar,  nämna  alltings  Skapare  Jumala  — « 
Finnarne  Jumo , Lap.  Jumi  cller  Jubmel.  Se  Archtopolitans 
' Dilp.  p.  i2.  de  origine  Ö*  Relig.  Fentionum.  - » ' * 1 

Schefferus  in  Lapponia  och  l'etr.  Erno  bifi.  Fcclef.  nämner  en 
Jumala , fom  Bjarmcrne  (kola  hafva  dv.kat : inne  i gärdenom 
ftär  ock  de  Bjarmers  Gud  ocb  beter  Jumala,  St.  Olon  s Saga 
liipra  cit.  Häidateknarena  äio  ej  vifie,  hvareit  de  jkoja  iä  ta 
detta  Bjarme  land  O vaara,  nuori  maa , Bergland,  Fenn),  där 
Jumala  laiom  en  Öfver-Gud,  bland  andre  fmägudar,  dykades. 
Somlige  lätta  det  emellan  IVafttr  ~ och  ÖJlerbotn , ai  d/a  i Cajana 
.Län,  andre  i Finnland  &c.  v.  AkcktuPOUTani  Difp  Inc.  cit. 
De  IVotakrr  i I( ajan  dyrka  Gud,  ui.der  namu.  ai  Jurnar , de 
CtfcbcrenmJJer  — jama. 

Af  gamla  Konnnga -Sagor  är  otvifvelaektigt,  at  Fin(ka  folket  art* 
fago  Jumala  för  en  Öfver-Gud,  och  gäivo  honom  en  präektig 
dyrkan.  Mycken  likhet  är,  at  Finnarne  kallat  Gud  Jumala,  af 
Gitckilka  cpcKmoa  hvilket  Epuhuon  Gia^eiiie  tinagi  Jupiter 

och 


* 


Digitized  by  Google 


J U M JUU  27 

och‘  derunder  dyrkat  honom  fom  en  fridgifvande  Gud.  Ceres  bar 
äfven  i Thebas  blifvit  för  lika  orfak  dyrkad,  och  kallad  apchviot  — 

' Suidast  in  voce  cfxcAxioo. 

JuMALERS  eller  de  Amalers  att  härftammadc  af  Gudar,  de  äldfle 
och  forite  landets  invänare  j af  hvilka  Fornioti  var.  Se  Fornioti, 
A at  he , Jätit. 

JuMO,  Jymi , Fme  — En  af  öfverboer  i Väfterbotn  af  Refa-flägte, 
fom  Ikulle  beltorma  himmelen.  Umeä  Stad  är  efter  honom  näinnd. 
Se  Pohjolan  poika,  Jätit , Kaleva  an -pojat. 

JuNKKER  eller  Junkari , En  Lapfk  afgud,  hvilken  dyrkades  fäfom 
gynnande  jagt  och  djur-fänge;  hän  anroptes  vid  en  ftor  ften  el- 
ler träd-ftubbe,  dit  ock , honom  til  heder,  Renblodet  och  alla 
hornen  af  hvar  Lappik  famiile  famlades:  hän  var  tilbeden  under 
namn  af  Stor -Junker  och  Li  II-  Junker.  Af  Renhorncns  myc- 
kenhet  i defla  ftora  högar  pä  gamla  otfer  - ftällen , kallade  Stor- Jun- 
ker til  äminnelfe , kan  dömmas  til  Lapparnes  älder. 


JuOLETAR  — Neptunus.  Hillervot  manj  ftyrde  i lag  med  henna 
uttrar  i giller.  Hän  bodde  eller  hoit  til  i källor  och  gölar,  hvar- 
ifrän  hän  upmanas  : ’ • 

3uolecot:  uffo  faunia,  9}eufe  tänne  fiettt&eflä, 

*Bejin  fultanen  funingas,  Sinteittähän  ainoan  * * 


JuORTANl  — Se  Jortana. 

JuUKELl,  den  fatnme  med  Juutas.  ’ Se  Kyytiläinen,  Altolainen. 

JUUTAS,  Sjelfver  Hin  onde,  ormens  uphof,  Loke.  Härmed  utmär- 
ka  Finnarne  en  elak,  ond,  argliftig,  fom  ormen.  Juutas  bemärker 
äfven  i Eftbnifkan , djefviden  eller  hin  onde.  Se  Katrinatar. 

I ormens  tjusnings-ord  heter  det: 

Uupu  jfuutae  juoruahan/  $ino  ilfiön  fiafla  * * 

QBifp  tudiipdö  fdptpÄdn , aflfen  #ccra  hengen  antoi 

Ufon  uuelle  fimtfle  * * * Ädffpn  petatut  per6fW.  * * 

&ucla  tippa  taan  fuufia, 

D 2 Juu- 


s 

Digitized  by  Google 


K A I 


-8  J U X 

Juutas  harle  med  fin  Huftm  Catrinatar  9.  ftygga  afgmnden» 
foiter.  F.fter  honom  aro  än  deira  Finfka  talefätt:  ftn  Juufa* 

tt>ei  — lian  for  til  faners:  mif>ei)M  juuttaalle  fe  ituni:  mifi  jfuu# 
taa  ftnun  en:  jhiutafEoe  fen  en,  jcjj  ej  fe  Idfoöe  ie. 

JuxAKKA,  den  3 djc  Maderakkas  dotter  hos  Lapparne,  hvars  be- 
ftällning  är,  at  emottaga  bamen,  när  de  aro  lödde,  och  bevara 
dem  ifrän  ilot  och  fall.  Hon  hjelper  ock  qvinnorne  i deras  fed- 
vanliga  ininads-fjuka j Lapparne  olfra  til  henna,  pä  det  hon  nii 
vara  fliiig  därutinnan  — Sjdenius. 

Jyry,  St.  Jöran,  Gtorg,  d.  23  April;  en  dag,  hvars  märkvärdig- 
het  efter  Sand  Jöran  läkert  kömmit  ifrän  Päfvedömet.  Jyryn  päi- 
vä helgades,  fom  en  fabbath  , än  i detta  feculo ; ingen  iick  da  ar« 
beta,  hugga  eller  bulta,  eller  gä  hardt  i dörrame;  hvarföre  ock 
dörr  - gängjärnen  fmordes,  pä  det  de  ej  ikulle  knarka.  Alt  detta 
Ikedde,  för  at  förekomma  äfkan  (Ukko)  ora  fommam,  pä  det  ej 
ärsväxten  (kulle  (kadas.  Ändteligen  fingo  qvinfolken  denna  dag 

' flicka  flrumpor,  men  alt  annat  groft  arbete  var  iörbudit:  Eljelc  < 

fkreks  nog  (tarkt,  i lynnerhet  om  ifen  fköt  denna  dag:  at  fupa  (ig 
full  var  likväl  ingen  fynd.  Denna  dag  oÖrades  ock  mjölk  eller 
hela  filbunckar  undor  viifa  helgade  träd  i fkogs-lundame. 

Kaiku,  Kainun  maa,  Sjökanten  i öfterbotn.  itejn,  de  garnlas  Qven- 
land  eller  Cajana  Liin. 

KAINULAISET,  kallas,  £ä  af  Savolänningar,  fom  af  alla  öfverboac 
uti  Soknefkatarne  i Öfterbotn , alle  de  fom  bo  ät  Sjökanten  och  ta- 
la  finare  eller  fömämare  Finfka j hvavaf  denna  phraiis  är:  fj  pu< 

fyuu  * i murtaa  fainuujei,  talar  fin  Finfka. 

Kaisan,  Kajjan,  Kathartnan  pänvfi.  En  af  de  räfvifke 
antagen  helg  hos  Finnarne  för  detta.  Di  famlade  värdinnan  utom- 
gärds  af  defs  grann-qvinnor  par  näfvar  mjöl  af  hvarjej  hvaraf  til- 
reddes  en  moos,  mämmi  kallad.  I ärtil  kokades  tra-d  et  härtil 
fpardt  Ko-hufvud,  hvaiaf  tungan  allenall  med  mämmi  blef  i fä- 
hufet  förtärd.  T'ä  kliptcs  fären  3;dje  gängen  pä  äret,  loin  det  ock 
än  (ker.  Se  Kutri  natur. 

Ka- 


Digitized  by  Google 


K A L 


*9 

\ 

K A LARI  — En  ftrid  forfs,  lika  med  Ibari , dit  fvcda  forvifes; 

$uonnema  fftttm  ntatioan,  Sälänkin  fatrfiafean , 

kiinan  fofFdjen  ' ©i<tt  on  ^pn?Ä  * * 

3^arit>in  iifi^än, 

KALEVVA,  En  Jätte,  forfärlig  och  li  ark,  alla  Jättars  General  och 
Fader  lör  12  Söner,  hvilkas  namn  äro  förgätne;  dock  nämnea 
Hijfi,  fom  bygde  Slott  af  berg  i Faldatno;  Soini , hvilken  rodde 
pa  en  dag  til  Limingo , och  fatte  fig  där  nrd  (et  heirar.an  nämncs 
In  efter  honom):  Kibajpanfkoinen  och  Liekit incn  rögde  ängar  och 
brukade  fvidjor.  Sjelfva  IV Unamtinen  och  Ilmarinen  tios  vara 
Calewas  Söner.  De  bodde  förut  ä Iin  Faders  hemort  i Paldamo, 
men  begäfvo  fig  fcdan  til  flera  ortcr;  äfven  voro  de  i Kemi. 

Kale\VAN-  pojat,  Jättar,  fom  arhetade  öfvematurligt  och  gjorde 
ilorvärk ; de  voro  goda  flotter-karlar ; ty  de  bärgade  ängar  pä  en 
natt.  Bifkop  Agricola  räknar  dem  bland  de  Tawalters  Gudamag- 
ter.  <£alew<m  pojat  (Calebs  Söner)  niitUt  jil  mttbl)  l6it  Filii  Ca- 
lebi , Fennice,  Calexpan  pojat,  talas  än  om  i Finland;  de  tros  vaa- 
rit jättar,  af  itörre  kropps  växt,  än  vi.  Arngri.mus  Jonas  fäger, 
at  de  voro  de  Canancilke  Jättar,  fom  (kolat  flytt  at  Norden  iöc 
Jofuee  och  Calebs  lvärd.  Jlr.  Di/p,  de  Sorea  Fennia  p.  ao. 

öfierbotn  flyrdes  i Ivgialds  tid  af  Jätten  Cnlewas , Califas, 
kanfkc  den  Skandifke  Lrott  af  Gylfes  ätt,  fora  ännu  i den  orten 
behäller  namnct  at  ättcläggar.  (Dalin.) 

Calerva  hade,  fdfom  fagt  är,  12  Söner,  otroligen  ftarke,  afhvil- 
ka  förnäniligaft  3 bygdt  itora  Slott  i Öfterbotn.  En  Hiju  upförde 
en  ofantclig  Eyggnad  10  tnil  öller  om  Cajaneborg,  midt  i nro  ra  s 
Cch  kärr,  af  grttfveltgen  llor  flen  och  jord,  med  trapplteg  af  mer 
än  en  ia  n:  n melian  hvartdera. 

Calemas.  andre  Söner  HVainim&inen  , Ilmarinen  och  Liekiinea 
bodde  i 1 inn- Tavafl- och  Savelani 

* t % 

Med  defle  Kalcrvas  Söner  haiver  Ivonungen  i Finland  ur.derkuf- 

. vat  lig  hela  Ryislandj  fom  de  gamle  Finnar  däront  ännu  qviida. 

I)  3 Paft. 


Digitized  by  Google 


K A L 


30 

Paft.  &*  prxp.  jhb.  Cajani  bref  til  Probft.  P,  N.  Matbefius  ia - 
jörd  i Difp.  de  Oftrobotnia. 

i Se  Htjfi , Soini , Jdttiiaifet , Kyrialsbotn , Miehen  Syöpä. 

Koleaan  - pojat  tilfkrifves  i urildriga  muntliga  fagor  och  be- 
rätteller  ätikilliga  hjelte-och  jätte -dater.  Deras  öfvermage  Jung- 
firu-döttrar  voro  fä  ftarka  och  karlvulna,  at  de  i fina  lörkläden 
buro  ofanteliga  ftenar  och  lade  dem  i högar,  livar&f  berg  aro  up- 
komne.  Et  fädant  berg,  af  Jättar  ihopburit  af  löfa  ftenar,  är  vid 
Päjände  i Hattula  Socken  i Tavaftland,  et  ftycke  fnin  Rahkola 
hemman  i en  bro-ända,  hvarom  jag  hörde  där  dylikt  berättas. 

Hi j fis  Slott  i Paldamo  är  ej  annat,  än  et  berg  af  löfa  ftenar. 
DelTe  Jättar  (Kalervon  pojat)  mätte  ock  liafva  bodt  i Kemi  Soc* 
ken.  Följande  anccdot  tycks  bekräfta  det.  För  20  är  fedan  letde 
i Rouavavanjemi  i Kemi , i Paarvoniemi  gärd , en  gammal  gumma 
Caifa  vid  nainn , fom  berättat : 2\alcu?an  Cyttdtcn  ottaneen  fjen>:fen  ja 
fpntdjdn  ja  autan,  jotfa  toi  äitilleen  ja  fano:  rniPa  (Ttti  fonttatnn 
tAmd  on,  jottfa  mindlöyiTn,  äiti,  maata  tonEimafta  ? äiti  fanoi: 
tote  pois  pijfani:  meiöän  pitää  poie  paeta  tälöä  ntaalöa;  ne  tn» 
Iewat  tänne  ajitmaan.  Let  är.  En  Jätte -flicka  uptog  i fin  fanin 
t n bäft  > plöjarn  och  plogen , bar  dem  til  Iin  moder  och  frägade; 
hvad  för  en  torndyfvel  mande  detta  vara,  fom  jag  fant,  min  mam- 
ina , gräfva  eller  böka  i jorden  ? Modeen  fvarade : för  dein  bort , 
min  pia,  vi  mätte  bort  frän  detta  land,  och  de  komma  hit  at  bo. 

Kalkt,  et  af  Soinit , Calewas  fons,  tilnamn,  för  defs  lkaikftreki 
Se  Soini. 

KALMA,  likftank,  foljer  med  Kejjufet  och  deras  anhang.  Anfes 
ock  i troll-Runor,  för  en  färikild  underjordiik  niagt,  fom  ikal  näp- 
fa  tjufvar,  mot  hvilka  hän  uphetfas  faledes: 

SRoufe  Saima  faaseille,  OBarfaljani  reartiapf , 

i£>ippa  #ijj«n  tpttdtid,  Dmoani  ottamahan. 

KALMISTO,  Begrafaings  platfer,  i fynnerhet  fädane , fom  finnas 
än  i fkogar  och  pä  holmar  efter  Lapparne  och  fordna  landets  in* 
v&nare,  för  hvilka  de  vidikepplige  bära  myeken  aktuing,  och  up- 

- gräf- 


/ 


t 

f 


Digitized  by  Google 


K A L 


K A R 


gräfva  där  fordna  lik  til  fina  trolllkap.  Sädane  finnas  flereftädes  i 
Finland,  t.  ex.  i Sijknjnki  Socken  vid  Frantzila  Capell,  Pungeri 
gainla  kyrkogard,  och  Kulma  Juuri  i Mungila  trälk  &c. 

K ALLI1T-ILLAT,  dyra  Helgedags-qvällar,  voro  mändags  och  hela 
töi&dags  qvällen;  älven  Söndagen.  Om  töndags  - morgonen  i dag- 
jäniningen,  da  koerna  värit  i iällan,  har  värdinnan  gädt  omkriug 
dem  3 gängor  mot  Solcn , och  i en  belynnerlig  kropps  ftällning 
burit  imellän  tänderna  en  Kaiif , och  i handen  gärdiens  nyeklar , lija, 
yxa,  m.  m.  i andra  handen  brinnande  ltickor  af  torrved. 

Om  Torsdags  qväilcn  fick  ingen  fpinna,  om  det  icke  (kuli» 
fpöka. 

Kammo,  n.  pr.  den  famma  fom  Kimmo.  En  forlkräckandc  och 
hilkelig  välne  i Steu-rölor ; hvadan  d ;t  Finfka  verb.  neutr.  fc  itiini» 
moo  — f«  fntnmottaa  fauoajtni,  det  faiar  mig,  at  fe. 

Synes  i troll-Kunor  vara  en  fteuarues  pation.  Se  Sjojatär. 
Camus  Fennoruin. 

Kamui.AINEN,  et  bergs-troll  af  famma  calibre  med  Koljumi  och 
Pitus  anhang.  Se  Ukko. 

Lik  Gtirfkagel , en  af  de  underjordilka  plägo-andarj  pläga  med 
Piru  dc  oiiiila  (knggor. 

KANGATAR,  En  fl.ogs-mö,  bodde  pä  fandäfar,  där  hötj  rufkade,  i 
lag  m d Tuulet ar , furuträu,  at  de  bättre  växte  i längdoch  tjocklek. 

Kapeet  — Se  K..wet, 

Kare,  Jätten  Forniots  Son,  af  hvilken  de  Carelare  eller  Karjalat - 
fet  liä  vamma.  ' 'Bjöhner  lägor  Siv  R.  Hdfd.  äld.  p.  17.)*  Kyte 
och  /f  ire-l.oeme  hä. eläminä  af  ä tfadren  Kare. 

Forniuter  Jhade  m d iin  huflru  Laufeja  Sönerne  Kure , Loge  och 
PH  ay  tUer  Ägir.  Kure  bl**f  g»  1,0111  Iina  lyckliga  SjdrelOr  en  vä- 
der-Gud  ocn  1 Fad.ens  lialle  domare  i Kuenland  (linnland),  Kaja* 
na , Karjalan  maa  oli  ’r  Cavel  *n. 

Se  Trägtrds  UtJrag  af  01,  v,  E alin  s Sjp,  R,  hifi  p,  19. 

‘Kv 


Digitized  by  Google 


K A T 


.33  ' KA  R 


KARELN,  Fcnnis  Karjalan  maa,  tiämnd  af  Kare.  Fornioteri  ter- 
tius  filius  Kari , Fenningi»  Aboriginum,  eorundemque  paitorum 
(norainis  fui  origincra  habet  a fennica  voc<-  Karja , pecus),  alte- 
-ruis  inflar  Romuli , Rex  erät.  De  regione  Carjala  ad  pagum  Car- 
jala  in  YVirmo  coloniam  accesfifle  probabile  videtur.  Nam  Care- 
lia  Fennis  Carjala  audit.  Regio  qutedam  valta  quoque  »omine 
Carja  in  äefertis  Ruffht  effe  dicitur  a Rudbeck  j4tl.  T.  I;  p.  563. 

Karhun  -pejjahaifet,  Se  KouwwonpääUifet. 


KarilAINEN,  Kiwi  karilla,  hemma  fran  ftenklipporne , fkulle  gö- 
ra  jämet  flött  (. Raudan  fulkia ),  eller  förtaga  dels  virkan.  Hän  var 
hait  och  ofardig , fom  Vulcanus;  men  mcd  fin  ta  och  häl  gräfde 
hän  i jorden,  hvadan  Herhiläinen  och  Mehiläinen  utflögo,  at 
hämta  honings-  fmörjor  at  jära  - Ikadome : 


balilainen  f ai  ta  peiFa 
JPaiH>o  maata  faunattaan, 
SBarpa  aflaan  »atujli; 
«£erl)lldmen  maafta  nouft, 
barilatfen  fannan  tiefld; 
3o  pdirodnd  folmantena 
balilainen  faita  poifa 


^ai»o  maata  tridd  Jännättään/ 
ittetyildinen  rnaafta  nouft, 
Äarifaifei»  fannan  tieftd; 

Sidotti  trnin  petddn , - 
*p(i^c  meren  pftefdn, 

©leri  puolen  fpmmentttd, 
©intoa  tatvottamafjnn.  * * * 


Til  Karilaifes  klippa  förvifeB  Äbky.  juonneitta  ftnmi  peto  manaan, 
Jfarilaifen  fattioon.  * * 


Kati  n.  pr.  foem.  putben  (Cmuuj  En  Skogs-Gudinna,  fom  alftrar 
trän  i fkogen. 

bati  faunlö,  neito  nuori  ©fjtd  €ppd  fufu  ftfifi  * * 

fanran  fanfahafeen,  <?>onfa  puu  boroencolajla, 

Ufon  muflifoiit  mutipin,  ©leit  lau&to  menolajia  * * » 

Cijtd  eppd  fpnip  fpntp, 

.Meri- kate  — id.  ac  Weji- Hijfi  — tfarmoifta  meri  faceen,  el- 
ler en  Sjö-Hlfij  hippopoiamus. 

KATRINATAR,  Sand  Catharina;  Et  af  Helgonen,  hvilken  ock  an- 
ropas  fom  Deja,  God  Ladugirds  gununa  i illUkap  med  J.  Maria , 

, haf- 


Digitized  by  Googl 


K A T 


33 

hafvande  fina  pigor  och  ftillerikor,  forn  fkulle  hägna  «di  fköta  ho- 
Ikapcn.  Bön  til  henna  lyder  laledes , där  hon  tiliitas  om,  at  ftil« 
la  eller  hejda  Björn  ifrän  hjorden : 


' »atrinatatr  <2Baimo  faunini 

Siitä  rautana  rapa*af 

«pmpdri  minun  «Ioni, 

$taf)«n  pucUn  farjajlanf, 

€ttd  fojfe  Connan  peffa ; 

3?<5n  Cytti,  bamdrdn  neiti, 
SfBijft  ptjfoa  pitpd, 

Äuuft  fdflPptt  fuuliata/ 
Marjoani  fafycmajja. 

Hetty  tTIaria  imenen! 
©iaafla  ajti  aita  pannuf, 

S&Uun  ilman  ttijfomataf, 

Senjan  ilman  FofFemataf, 
^äprorod  farjan  faunif?ijiaf, 

$£dnd  Fiefuren  fefdnd, 
jumalan  futoena  fuurra, 
9>clfomata  pieni  fpnnm, 

«JBajtfan  roatajamataf! 
Äinxjci  minun  omani, 

*}>dd)ci  fannon  faunofeni 

0uuUa#annif  fuun  e* <05  s 
ano  {Juojalta  lupoa, 
Suutalalta  u|Fallufta, 


Catharina  du  vana  Fru! 

Sätt  up  i hait  en  gärdsgard  (a  Itadig 
loin  järn, 

Ömkring  min  egetrdom, 
l a ömfe  (bädajlidor  om  min  bofkaps- 

- hjord. 

At  den  gemena  ftyggans  affoda  ej  mi 
koirana  at  j 

Nattens  flicka,  daggryningens  nro. 
Mi  halla  (hella  fig)  5 pigor, 

6 lydige  undcrhafvande. 

At  värda  (valla)  min  bofkap. 

J.  Maria  du  vana  moder! 

Sätt  up  alt  iirin  jorden  (marken)  bör- 
jandes  en  gärdesgärd  , 

Sa  at  Ikogs  kalla  vädret  (björn)ej  mi 
kullkafta  den  (llänga  öfver  ända), 
Och  et  hardt  väder  ej  röra  vid  den  , 
Fä  det  bolkapcn  mä  lä  ga  vaekert, 
fredligen. 

Hela  denna  fköna  fommar, 

Guds  länga  lommarn  igenom. 

At  dc  fma  klöfvarna  n.ä  fa  gä  uta« 

farhäga, 

Kalfvarne  utan  at  rädas  löre! 

Mine  egne  ma  blifva  til  ften  förväm- 
de  (i  hans  ögonl, 

Min  vaekra  mjölk*ko  til  en  Itubb- 

ända 

Äfvcn  för  den  gluptkaftes  mun! 
Eegiir  laf  af  Skaparen, 

Förtröilan  af  Gud, 

E S£d»d 


34  K A W . 

$£dnd  ficftiycn  fefdnd , Om  deuna  vackra  fommar, 

Äöpivtod  farjan  faunini.  At  bofkapen  mä  fägai  Iredlig  ftill- ' 

het  , väl  frcdad. 

Se  Kaija  och  Juutas. 


KAWE,  JVdinambifes  Far,  en  niiigtig  Hcrre  i Norden)  lag  i mo- 
derlifvct  50  Somrar,  där  hän  kdsnade  at  längre  vara,  och  forti 


en  Fallas  eller  Mars  kom  diir 
beriittar: 

Bctve  tiFFo  pohjan  #etttd, 
3fdincn  ifu  Curtitta, 

3fA  »van&a  JPPdmdmdtfieii, 
33iafai$  ditinfd  fcfjöufa 
Äolme  fpmmenDd  fefed; 
Sfdivpflpi  aifejaan, 

OuDo|hu  eldmitddn ; 

SöSijlaifii  ditinfd  fcf>Dun , 


ut  med  fköld  och  hjelm.  Ruuan 

^otfaijt  punnilta  tuota, 
0ormeHa  uimittömälld , 
283afcmmalla  toorpaljatla  « * * 
^Mdfti  fottmmben  micEFonecn, 
0atuloiiteen  erityin, 

Äupetyefta  Funottaran, 
icipfen  tvaimon  lappipfta  * * * 


KaWEH,  K AWO il  eller  Kareet , anfes  ock  ftundom  för  en  llark 
välgörande  Ande,  da  den  anropas  til  hjelp  mot  ljukdomar: 

Btnoel?  ennen  iapcn  jarol, 

Bttwe$  ennen  pddft&n  pddfti , 

Sfötyetfd  minua  pddftd?  — 
alluderes  til  föregäende  Runa  om  hans  födelfe. 


Kareet  in  genit.  Kapeben , in  pl.  Knpebet  eller  Kupeet. 

Mark  l;o  med  Kareet  förflas  ofta  en  megtig  F6rjie  i Manan , 
fom  hjelpte  den  mot  Kuumets  anflag.  Se  Kuumet. 

2:0  Ofta  menas  med  Kupeet  Skogsdjur  med  fläta  Mr,  fäfom  ha- 
ror,  räfvar  och  bemtamde , iäfom  lär,  häftar  — ja,  Ijelfva  menni- 
fkjan.  — Se  mitt  Finfka  Lcxicon,  lub  Kareet  & Kupeet.  — t.  ex. 
dä  orm- förgiftet  bläfes  och  manas  vidlkepligen  iirin  menniikjo- 
hullet,  heter  det: 

QSecdä  »viinana  irityaft,  Suojan  luonto  fappafeefta, 

taitona  oma  mafuit,  Äavroafta  tfo  > Fapec  n , det  är 

mennilkjan.  . • • Meji 


Digitized  by  Google 


K'  A W 


35 

Mcn  at  med  Kapeen  cllcr  Kanteen  förftäs  mennifkjan,  fynes  än- 
nu  tydeligare  af  iöljande  Runo*  fragment,  da  fjukdom  utmanas 
utur  kroppcn: 

3^ofla  imcbnolötttfn , Ifrän  mennifkjomes  hull, 

Uttien  tuoman  tuuntffyiffa,  Af  dem  fom  aro  födde  af  qvinno, 

Äatiocifla  Katsoo  tefemdll,  Ifrin  et  mennilkjo  barns  hullhär, 

Slind  mieö  Sutnalan  lucma/  'Jag  af  Gud  fkapade  mennifkja, 
juonta  felmtn  Huonnottareit,  Af  de  3 naturfens  krafter  värkad, 
kantama  fa^en  Kapeen.  Buren  af  2:nc  mennilkjo  r (af  et  par 

ägta  folk). 

Och  mot  ormflyngets  värkan: 

Defla  verfer  forklara  hvarandra, 
•Sfalin  purit  Kapeen  farmait/  och  fynes  tydel.  af  repetition, 

at  Kapeen  karma  är  det  famma, 
jfuin  putit  ibon  imeifen  > * * i fom  iho  imeifen , mennifkjans 

l hull. 

Karma  Erno  & Emo  • Kamet  - Kapeen , kallas  mennifkjan,  för  defs 
liullhär,  ofta  i Runor. 

3:o  Kupeet  befkyllas  orätt,  fä  af  Rifkop  Agricoi.a,  fom  Dr.  Jus- 
lenius och  flere  deras  anhängare,  hafva  upjrätt  manan ; utan  tvärt 
om  hjelpte  och  frällfe  de  manan  Iran  Kuume  t ; ly  Runan  fäger: 

Kuteet  pädjtt  pdiivdn  paijaamaan,  P*Ufri  Puun  Etiumottaniabcn. 

4:o  Defsutom  deriveras  Kapeet , fom  är  pluralis,  orätt  af  kapeen - 
dua  , coaräari  \ ly  kapeet  har  i lingulari  kamet , ^en.  kapeben 
cller  kapeen  och  brukas  här  i Öfterbotn,  p3  min  ort  i dagligt  tai, 
om  fär,  haror,  ja,  om  hältar,  lom  aro  fläthullige,  äfven  om  men- 
nifkjor — &c.  j altfa.  et  apellativum  och  ej  pioprium  — - Se  Rdn- 
ddmdki , kapeetten  hauta. 

I Runorne  Suru  Runo-fuomalaifet,  eller  Klago-Runome  öfver 
det  ufla.  tiiftändet  i landet  efter  Storkyro  Slagct  1714,  nämnes  ka- 
peet, efter  värt  dagliga  fätt  at  tala,  för  fär  och  lanib:  om  fien- 
den  heter  det:  $uimuun>tHa  tuftuanfa,  f&i  fiat  fifi6incnfä,  Farijjtat 
fapetnenfa , lamben  med  Iina  tackfur. 

5:o  De  fom  päflä  at  kapeet  äta  manan , derivera  ordet  af  Grtcki- 
fka  ordet  xst/Ba/crrcr , infatiabilis , inexplebilis, 

E 2 6;o 


Digitized  by  Google 


36 


K A I 


K E I 


6.0  Kupeet  anto  s ock  for  fifkare  och  at  de  hade  fitt  fifVvafn.  I 
Runor  heter  det,  Eapccc  fakille  lvijfi  — item  Eapeett  Fda  roefr. 

K&ITÖS,  Deus  pecorum.  Pan 3 fkullc  värda  och  valla  bofkapen  i fko- 
gen.  Se  Kekri, 

KäMÖINEN  -fen,  Kyynäläifes  Bror  3 en  orm-patron. 

K&RES,  (Ädrmtttcn  €muu).  En  orm-föderfka. 

KilREITäR , (Uttiin  (Soutu).  En  Räfvens  patronefla,  fom  fkulle 
fkaffa  honom  i laxen;  heter 

, Kdrettdr  fufta  tvaimo ! <£>opfae  pifariifi  * * * 

Otas  fullat  fulppiift,  ^<Sm<Stonfuulut9luo^n  fullat»* 

nami.  Räffkinnen,  Se  Tornio. 

ÄaaR&MolNEN  — En  ormödlornes  patron,  Ödlan  kallas  i Runor; 
Ääin  fddrtf  EA&rAm&ifen  — Se  Panula , Kyytiläinen , 

Käärämiiuen,  den  tamma  fom  Fafnis,  en  ohyggelig  orm,  fotn 
förvarade  en  itor  fkatt. 

KEJJUSET  eller  Kej jungaifet , f mä  elfvar,  flygande  genier:  likna  i 

ögonen  pä  dem,  loin  tro  ftg  fe  defie  vid  lik  - proceficr,  kyrkogiir- 
dar  och  vägar,  fnöfjun,  tina  bam-dockor,  elditrimmor  3 uran  tvif- 
vcl  ej  annat,  än  föritörda  lifs-andar.  De  tros  vara  hvita  och  (var- 
ta, onda  och  goda , infinna  fig  där  nägon  ljälas  och  där  lik  är, 
halva  en  ftank  (kalma)  med  fig,  hvarmed  de  upfylla  rumniet.  Det 
fordras  en  god  imagination  och  vantro,  at  fä  le  dem,  eller  ock  et 

, godt  bränvinsrus,  eller  fcber-yrfel.  Somiige  tro  dem  Vara  mel- 
lan- anäar , hvarken  änglar  eller  djcflar. 

De  fom  liata  hvarannan  och 'vilja  ftraffa  fin  fiende,  fagas  bära 
dc  dödas  ben  och  iloiit  ifrän  kyrkogardar , här  i ytterfla  norden,  i 
fängrummet , där  dä  Kejjufet  iuiinna  fig , at  oroa  och  cjvälja,  Si 
credere  fas  efl. 

KEITO,  En  af  Cycloperne,  rll°r  en  af  underjordifka  fmldje- drängar,  . 
fom  uptog  de  pilar,  hvilka  Rampa  hade  med  penfokia  och  pirulai- 
nen ikutit  i Iuften  , fom  däraf  daldradc; 

Sliticn 


Digitized  by  Google 


K E I 


K E K 


37' 


/ 


Slntpu  petifoFia, 

?lnipu  ofien  nuolialjan 
^lÄljiifeen  Saitrofrafeen , 
Sahto  SaitvajFln  paleta, 
Siman  faaret  fatFeftilla, 
lian  Ikulle  ock  curera  flyng, 

OtaF  Pdto  fei&d&dnft , 

SaffiF  n?cipa  rcdfefoenji, 


SRennefd  patjan  oFcljan; 

SHifH  raatanen  putoili, 

Suon  Fcito  fdfin  tapaift,' 
Iman  maata  maijlamataf, 
annetta  taivoittamataf. 
hvarföre  hän  anroptes: 

Cimatfa  ftanft  fjarja, 

QBd»df  poif»  metinen  rceiljti*  # 


KEITOLAINEN  — Ien,  fleogs  och  fufvornes  välne.  Af  defs  pik 
formerades  ormtungan.  Aliis,  hiet  alainen.  I Tioll-Rnnor,  fieltva 
ormett , foni  lick  ögon  af  linfrö,  tungan  af  Jätten  Calcaas  ivärd, 
tändeme  ifrän  Tuonis  brodd.  Oni  onnen  heter  det: 

SftijV  on  filmit  fiunailtu?  Sfticf  afia  £ olenhan  pojan, 

©iltndt  liinan  fiemeniftd.  3Wfi’  on  Ijantmaj  Fcjtolaifcn? 

SSJijl  en  ficli  Feitolaifen ? Oraljafla  luonen  ettan. 

KEKRI  eller  kHkri,  Befordrare  af  i.oikaps  • treinad.  Anfägs  af 
t Cärelare , fäforn  en  Kofkaps-  patron.  liifkop  Agricola  läger  i fit 
nm:  2\cFti  fc  lifeig  Marian  fajiven  — hvarföre  ock  Kekri  til  he- 
der  i Novcn.ber  hölts  ymniga  dryckeslag.  Se  Ollin  pdiwd.  Hu- 
nt K Uhri  kan  jäntiöras  med  de  Athenienlers  lagllihare  K ekrops  och 
Cecropia , under  livilket  nainn  Minerva  dyrkades  i Athen , lämnas 
därhau. 


KEK  rt  (Allhclgona) , en  flor  och  gammal  högtid,  at  fdgna  fig  öfver 
god  ärsväxt  och  h.Lärgning.  Se  JVuodcn  alkajaijet  och  Jielujen- 
paixcä. 

Til  Ke/77  llagta  Carelare  äter  et  fär,  fafom  til  Olsmejfan , och 
förtära  den  jänite  annan  mat,  öl  och  bränvin,  med  flere  vidfktp- 
peller,  latoni  oni  Ohmello-dagen , men  nu  med  än  ltörre  ht  Igcdoms  - ce- 
rcmonicr.  Man  ti  e k cj  en  gäng  fmaka  pä  maltet , da  det  var  pa 
baditugu-laiven  at  mältasj  ty  dä  Ikulle  hallen  Ivalla  pä  dcm„  Ioni 
det  gjorde:  och  ufoin  aie  annat  tillagades  dä  0111  aitonen  upvännd 
jnjölk  med  fä  kallad  Mämmi,  hvilket  ikulle  ätas  i fähufet,  ocli  la 
jioga,  at  iutet  äter  utbarij  cltcrlägs  ock  coga3  om  nägon  ai  gäucrna 

£ 3 dölgt 


Digitized  by  Google 


K E K 


K I L 


*8 


dölgt  fädant  i munnen , det  hän  oförmärkt  utbära  ville.  Mcn  (V.ul- 
le  nägot  blifvit  qvar,  fom  ej  fortärdes  pä  en  gäng;  fä  fpardes  d.i  i 
fahufet  til  en  annan  ging.  Vid  fanini?,  tilfäiic  indoppades  en  !o- 
gclvinge  uti  öl  och  därmed  ötverfmordes  koerna  pa  ryggen  ocii 
ijöngs  en'  K tkri  Rvna  til  Tapiot  heder.  v.  Köyry.  Den  än  i dag 
brukelige  K ekri  vifan  fjungcs  fom  1 , 2 , 3 , 4.  Iät  o/s  luftige 
vara,  &c.  eller  yp , fap,  felm,  neljä,  ann  jlcncn  olla/  fcff  furu  tu* 
lee,  ann  fjänen  mennä  < f k.  och  lyder  filedes: 

ju?mme  f>9'.vd  cltta, 

Sftiin  ma&Dam  tupaffna  polttaa; 
3jfcn  ftiä  tralfiat  taulaan, 

3a  vtitvooltan  f aulaan, 
rt>il>C>oin  iloifefl  Uulan. 


© aina  ÄeFtU  feftä, 

0 aina  $upiapej*d, 

0 aina  Ijöpfp, 

0 aina  m6pft>, 

0 aina  miina  flajfufa  l6pfp; 

KEKK1T&R,  en  af  Kekris  dejor 

KIASE  - OLMAI , en  Lappfk  fifkeriet s Gud,  fom  länder  iilken  til  kro* 
ken  och  nätet  eller  garnet.  Sidenius. 

KIJRON  - KOSKI  , en  ftrid  forfs  up  i kallalla  Lappland,  dadan  köl- 
den  har  fin  förfta  upkomft,  elter  Runorne  mot  kölden  (paFFafen* 
fanat ). 


Stfi  Myytti  poifojaan, 

QBcft  filntdjM  tipahti, 

®iral)ti  pifatan  merta, 

5£oinen  toifejta  norahti: 

3;uofl  on  polfani  polofen, 
Kuron  fcfl?e§a  Fotoapa! 

0lä$  fplmd  fpnfidni, 

(Ennen  fuin  fplntdt  Kuron  FefFen 
$ilfan  tippumattomajii, 

^Mfatan  piraljtamataf  * * 


Hyyttö  i,dcn  af  rim  och  is  Hela)  be- 
gret  Iina  föner , 

Vatnet  (tiiran)  dröp  fran  ögat, 

En  droppa  vid  lag  föll  ned  j 
En  annan  droppa  tilrade  ned  af  det 
andra  ögat: 

Där  är,  min  älendas,  Son, 

1 tien  fafeligen  ftrida  K ijro  forsfen! 
Förkyl  ej  förr  minä  finger-ändar, 
Förän  du  tilifar  K iiro  forfs, 

Sä  at  icke  en  enda  tär  dryper. 

At  ej  mer  en  droppa  fpritter  ut  - - 


Se  Pachanen , Puhuri , Kyrön- kofki. 

"KILLAN-  KETO,  Svet.  Hedendantz  och  kaunis  nummi,  en  lund  vid 
Turfunperä  by  i Wirmo  Socken,  där  JVirmo  och  Noujis  boerne 

Iira 


Digitized  by  Google 


K I L 


K I P 


39 

fira  Tina  ludicra  iftbmia , tr.cd  löpa,  fpringa,  bällfpel,  fjunga.  At 
de  Nordifke  folkilag  fäledt  s förvärfvat  fig  armflyrka  och  vighet 
berättar  Ol,  Maun.  Lib.  XV.  p.  540.  Stephanius  in  Saxonem 
Grammaticum. 

KTLKA  — Och 

K 11.0  — famma  fom  Paholainen  och  Piru. 

KIMMO  och  KAMMO,  Et  Spöke,  fom  knakar  och  brakar  famt  flär 
i knutarnc.  CiKekemes  och  Romarenas  Camus  J tyckes  vara  Ste- 
tiames  pation.  diirci  Kimmon  fmtimon  pcifa,  fyojdtrdrm  fodm* 
Itien  fprjiS  * » v.  Kammo. 

KiPTNÄTaR,  en  af  Hiilis  arga  klöfande  hus- kattor ; uphetfas  pl 
tjufvar  til  at  truga  detn,  at  nied  Ikyndlämhct  harata  det  ituina  igea. 
TSiptndtat'  (en  hon-katta)  T)jjj<n  fijjct, 

SXciti  rciftd  jnlcfti, 

ZtfpinAud  fiireijriöS  * * * 

AlPUMäKI , En  plagoort:  berättas  vara  tippe  i K emi  Socken  vid 
Kemi  Alfj  en  hög  kullc,  d:ir  en  liat  ihalig  ften  lins  midt  uppä 
backen,  lik  et  bord,  med  flere  iten -altaren  omkring  uti  en  ringj 
et  gammalt  olferitälle:  men  elit  nu  ingen,  af  vidlkeppelig  frugtan, 
vägar  upftigaj  ty  ingen,  fom  där  upgatt,  lkal  kömmit  helbrcgda 
tilbaka.  Detta  hafva  lefvande  mennifkjor  i rait  tidehvarf  beiättat. 

Befkrifves  i troll- Runornc  fammaledes,  hvilket  bekräftar  löre- 
gäende  berättelfe. 

I ften  pä  Kipu  muori,  fom  ftar  midt  uppä  backen,  äro  9 häl, 
9 famnar  djupa,  dit  fveda  och  värk  manas  och  lörviles  af  troll 
iäledes : 

Äunntf  fipuja  fiiftdn?  §urfa  on  «ifed  pbepdn, 

Äunnef  tungen  turmioita?  3 c f a reifd  fcjfindincn, 

Äfpu  tvuoten  fuffulalle ; Wtjcdn  fpltn  fpmpincn, 

Äitvi  en  ftjMd  mdfed,  ©innef  fipuja  fiiftdn  * * 

Sveda  och  värk  ikulle  fofas  in  i lprickan  af  tien , fom  be- 
ikiifves: 

§uon* 


Digitized  by  Google 


K I P 


K I W 


40 

$uotinetna  Fipuja  fiiltdn, 

Siian  tuonne  alupta, 

.Siiven  fltjatoan  ftfdfjdn, 

Til  Kipumäki  ^ var  cj  fi  lätt  at 
ftäfsvis: 

2lnna$  fattua  fofea, 
kumman  fpnnet  filpifhnrde, 
kumman  toarpafjat  majc  oivat 
fom  flipper  dit  up.  Se  Kilautat. 


Saatan  fatroafett  mafeljott/ 
korennolla  foiroufella , 
QBulfamclla  i»a|Fifclla  * * 

upklängaj  därföre  iäges  ord- 

Stojtega  nofitndfid, 
k iroetefjd  fipumdfid. 

lJet  är:  tiots,  denärkarl. 


ÄIPULAN  NEITO  eller  Kipu  Tyttö.  En  af  Parcema.  v.  Tuoni . 

$uo  firca  Bipulatt  neito  kipuja  fofoiloo, 

Sfhiu  tt>fpttel66,  gammoja  rcalittcloo  * * * 

ÄejEelld  EipunidEcä , 

Bodde  pä  Kipumäki  och  famladc  plägorne.  Om  henna  fägcs: 
2Uppu  Cyttt  Cuoncn  neiti  0efd  roaiiroijja  1 valitti  * * 

0e  ennen  fitvujja  itfi,  • ©imte  fiitegen  fipuja  * * 

Likaledcs  : r 

kipu  $ptt6  juonen  neiijp  kipumden  ftiffulalla, 

kipuja  fiofoelcepi / kirja  »vaffanen  fdefjd, 

kejTeHd  fipumdfid,  kirja  fanft  fainaloga  * * 

Det  är:  hon  hade  Pandorct  brokiga  afk  i lianden. 

KlW  WUORl  , famma  fom  Kipumäki , där  ftenarne  af  en  bock  föd- 
des. 

kitui  fimmon  Fammonpoifa  * * Sftojtega  fipumdfed, 

PuEin  ^dnndjtd  puteift,  zRiputvuorta  fiiroetejjd. 

/Tl Rl  S eller  K irfi  Tuot fl ai , Skär-thorsdagen  i dymniel  - veckan  j 
höls  helig  efter  infdrd  Ch  riftendom : men  mifsbrukades  ock  til  vid- 
Ikeppelfe.  1 fynnerhet  (kedde  flere  uptäg  i fähufet  med  liar  och 
med  korfande,  at  forekomma  troll-känors  ätkoralh 

Träifar,  i anfeende  til  kälfall  och  vanligt  ärstids  arbete,  in  med 
Grtekernes  högtid  Zx/foy , hvarom  Suidas:  Zxifcy,  fellum  apud  A- 
thenienfes  in  honotem  Minerva  eo  tempore  celebratuni,  quo  nedi- 
ficare  & domos  tcgere  foiebant.  Knvu- 


Digitized  by  Google 


K I \V 


K O L 


4T 


KlWUTATl,  Fn  af  plägo  • moerne ; Den  famma  fom  Kipu -Tytär, 
en  IVäinämtiifes  dotter:  dryftade  eld,  och  bodde  pa  Kipumäki , 
dit  alla  onda  varkar  och  lveöor  iörviftes.  Hennes  Tylsiä  vai'  at 
Koka  plägo  mc  : 

tuenne  .Sf  iirein  kipuja, 

&amla  en  t irauttövella, 

$Saia  tt) Ai» tn  tpttdtclld, 

Soita  feittdrodt  diipuja, 
diejMd  ÄtpuinÄFeÄ; 

©iell  ompi  fipufet  foirat, 
pallit  Railan  farraallifet , 

Sotfa  ennen  firaufa  ulrao, 

0efd  raatoi:  ijja  raalitti. 


Dit  hänvifer  jag , tnanar,  plägome, 
Där  plägo-möen  har  en  kittel , 
JVainämbijes  dotter  en  gryta, 
Hvaimed  de  koka  plugorne, 

Midt  nppä  plägo-backen(blä-kullan)j 
JJär  aro  plägfulla  hundar,  oerberi, 
Stora  grähärige  doggar  , 

Soni  fordom  tjöto  (ylde)  i plägome, 
Qvidde  under  qvalen. 

Kixrutar  emottog  pä  plägo -orten,  Kipumäki , fvedome,  da  de 
dit  manades;  hvarfore  Noider  och  bidomiebet  läga: 


Äipu  raueten  f uf  f ulalta, 
SXcifd  fteli’  on  fejMd  firael, 
Seijon  fiireljen  fipuja , 

So^on  raairaoja  lualitan 
Sljofta  alajtomafta  * * * 


juonne  fiireljen  Fipui^j , 
iRitrttttaren  finttaifeen  * * 

Katriin  ZUtruttarclta, 

SJSata  radinen  tpttdrelld, 

Soila  fcittdd  fipuja, 
jvejMd  fipumdfed, 

Hon  kallas  ock  2$tpumÄen  3f°  ■ l£mdntd  och  Kirautar  Fauljte 
(£mäntd  — En  af  Hwedrungs  muerna  ellcr  de  5 plägo -andar  lios 
de  underjordiika ; Furicr  och  Olycks  - andar , lom  plägade  de  onda 
efter  döden.  Se  Kipumäki. 

KlUPU  - SOTA  — Se  Nujja-fota  och  likka. 

Koiran  kIjonolatset  — Se  Kuontolaifet. 

Ko  E JUMI , En  ft  ark  Refej  kanfkc  Goljat  — men  anfes  i Rttnor  för 
Piru , raaljraa  peto,  fom  med  et  eldgniflrande  fviird  (Riianöth) 
krosladcs : 

©ÄFcinen  fdi&dptdf 


$uo  3efu5  tulinen  mieffn, 
Äannaö  fuura»  fatraallinen, 


Ätaceni  ojfiafjan, 


Solia, 


Digitized  by  Google 


K O N 


K ö ö 


45 

Sotia  paiffcan  pal>ea,  ' Sotia  ma  (jumia  Ijcfufin, 

Kumat  I)ciii)ct  tu^titfiftR f Soljutuin  forca|1i  (6i|:u. 

Se  Kainulainen.  * 

I gatnla  Svenika  Sagor  nämnes  Kolfy  et  troll , ti!  Jätte , for.i  fa- 
lat  lina  händer  nied  myeket  ofkyldigt  blod  — Se  Miehen  fybpa. 

F.ljert  är  här  i Frantzila  en  muntlig  gammat  läga,  oni  L*  ne  jät- 
tar  Ko/jo  och  K/ /Jo , fom  täfiat  fins  imellän,  och  kallat  llora  lie- 
nar,  af  hvilka  den  enc  än  heter  Keijon- kivi  och  dc  n andra  Kil- 
jon  * kiwi.  Hut.drade  »rtag  är  imellän  hvardera  i Sijkajnki  elf , 
hvaraf  gölen  heter  koljon  fttanJo , och  backen  där  gcut  emot  kil- 
jun kangas.  — Ek  auditis  & viits. 

Kontion  maahan  paniatset,  Se  Koimnon  paeUifct. 

KOTALAHTI,  et  ftällc,  eller  en  fjövik,  där  qvefan  är  ibdd,  af ge* 
mene  horors  byk  och  kläd  - tvätt : 

$ei  fpr»tt>  fctfllafjcfja  * * Ttiorbanitt  jefiin  fuuga  * * 

juotat  (jufjto  (jutuujaan , 0j«ltd  töjrl  foirm  fulftmacm.' 

KÖNDÖS,  Föreftod  fvedjor  och  äkrar  ((jtl(j&at)j  befrämjade  äkrar  och 
Svedersbruk. 

KÖPELI , Gaft  och  Spöke,  fom  ilimmade  i hus,  gamla  Slott  m.  m. 
och  fyntes  vid  galgbackar  lamt  Kalmiflot.  Vilade  fig  i ätlkillig 
Ikepnad.  Allmogen  befarade  af  Köpeli  lig  tilfogas  fkada  och  hvar- 
jehanda  illiftiga  och  oförmodade  anfall.  I gamla  Finlka  Sagor  fö- 
rekomma  Köpe/in  nuori  och  Linna.  Namnet  tycks  vara  graekifkf. 
Kc/S ubjxr  (tylkarnes  Kobolt ) allutus,  qui  rnalis  artibus  utitur^  La- 
tro  bipenneni  gqflans,  qui  exercet  latrocinia,  Suidas. 

KöÄPELIT  in  pL  famma  fom  m&nningaijet  och  kejjufct , af  Grre- 
kifka  Kr/3«A«/ , Daemones  Afperi  & immitea.  Scapula.  Namnet  lik- 
nar  Gebeleitzin , den  Thracierne  och  de  Göthcr  dyrkat  taloin  Se- 
ger-Gud.  I)auns  Sn,  R.  Hifi,  1,  Del.  p.  24. 

En  Getbernes  Gud,  Gebeleitzin , nämnes  i Er.  Eentzelii  Utkajl 
til  Sv.  jolkets  hifi,  p.  54. 


Digitized  by  Google 


K O U 


43 


RouWWON-P&äLLTSET,  Björn-graföl,  firades  med  manga  cere- 
monier,  under  mulik  af  Runor  och  öldcickande , da  Björn-hufvudet 
uphängdcs  i et  träd:  til  detta  gelag  gjordes  af  grannarne  et  läm- 
manlkott  af  fpamnäl  och  matvaror.  tn  golfe  och  flicka  utvaldes 
til  brudpar  i full  fkrud.  Gäfterne  voro  högtids-klädde.  Förfl  bars 
hufvudet,  och  fedaa  det  öfrige  Björn -köttet  in,  hvarpä  ä.rtfoppa 
var  kokadj  när  hän  koin  med  delta  tilredde  rätter  til  iörftugu-trö- 
Ikelen,  fade  hän  della  orden  til  introitus: 

olFocn  pojjat  porfhföjfc»,  Stymbn  tullefa  hupaan, 

pifyti  puolififta,  Sltituan  fifälle  nfluifa. 

Vidfltepelfer  och  löjelige  fedvanor  vid  Bjöm-jagter  äro  ännu  öf- 
lige  pä  vifle  orter  i Lappland.  Fordom  anlags  det  fom  en  tros- 
artikel,  at  Björn  var  et  heligt  djur  (pä  Laplka , pajje  rvaifie ).  De 
gifva  honom  pä  fit  fpräk  mänga  befynnerliga  titlar.  (Efter  uttyd- 
ning  pä  Svenika,  kallas  Björnen,  Berg-gubbe,  Berg-  farfader,  m. 
m.).  Satmnalunda  gifva  Finnarne  Björnen  flere  heders- titlar,  fä* 

fom  Uffo,  tmfcdn  tvanfyin,  fulta  fclmmen,  fultalntn  funingag. 

Alla  hans  lemmar,  ben  och  knotor  nämnas  med  vifla  ifrän  det 
allmänna  Laplka  fpräket  ätfkilde  namn.  Man  vet  ickc  hvarell  de 
tagit  alle  onmligheter  fom  endaft  vid  Björnars  langande  brukas. 
De  anfe  alt  fädant  för  hemligheter , hvilka  icke  för  främmande  bö* 
ra  uppenbaras.  Sä  fnart  Björnen  blifvit  dödad  och  under  det  de 
föra  honom  hem,  upltäminas  vifla  Joikningar  eller  fänger. 

Schefferus,  Lappon . ill.  p.  233,  omtalar  r.ägra  af  deras  vifor. 
Dcras  forlta  complimcnt  til  Björnen  Ikal  vara  denna:  Kitu/is  pour- 
ra,  kitulis  i fkatle  tackemis , Sohii  jolla  Jätti : det  är:  de  tacka 
Björnen,  at  hän  ej  gjort  dem  Ikada,  lönderbrutit  deras  itafrar  och 
Spjut. 

Den  förnämfle  Banemanncn  llär  merendels  en  mäsfings  - nagel  i 
fit  gevär,  eller  hänger  nägot  vilst  märke  pä  Iin  hals , det  hän  en 
lang  tid  bar,  fom  et  heders  teckcn.  De  hafva  äfven  hvarjehar.da 
underliga  ceremonier  och  fänger , fedan  de  äro  hemkomnc , iamt 
när  de  fönderdela  och  förtära  Björnen.  Dylika  uptäg  voro  i detta 
feculo  i Öfterbotten , Savolax  och  Carelen  vanliga, 

F 2 Alt ' 


Digitized  by  Google 


44 


K ö Y 


K U I 


Alt  detta  flufas  nied  en  fang,’  angaende  den  heder,  fom  de  nu 
vifa  emot  Björnen,  med  btrgärau,  at  hän  ville  förkunna  detta  ät 
and;  e Ejörnar,  pä  det  delfe  ock  villigt  mitte  lata  fiinga  iig. 

Alla  ben  i Björnen  hopfanilas  fa  .hela  de  aro,  och  rangeras  i 
behörig  orditiitg  uti  en  upkallad  grop,  af  famiha  längd  fom  Björn 
värit,  hvarpä  lägges  fint  björkris:  gropen  bnäekes  iedan  noga mrd 
länga  klabbar,  hvaruppä  fedan  bredes  granris.  Delle  löjelige  cc- 

' renvonier  bli  va  dock  icke  hos  alle  Lappar  pä  lika  fätt  i akttagne. 

Se  Fischerströms  Oeconom.  Lex.  2 .Jr a Del.  p.  J7. 

Köyry,  Se  Kekri. 

KrAKLA,  et  troll,  en  Jättinna;  gjorde  et  Ikepp  af  fpSnor,  bar  en- 
dail  t n och  kunde  dock  aldrig  ölverlailas.  1 kk  aitid  börd  hvar 
det  ville. 

KrATTI,  En  Tavadars  Pennrnge-Gud,  famme  fom  Svenlkame* 

- Skratt.  Lag  ölver  de  i joiden  gömda  Ikattcr  och  Penninge-kitlor. 
Se  Aarni. 

Probften  Tod.  Nils  Ilman  deriverar  ordet  af  K ^eeraioa  — Rei 
alcujus  potens  Se  1 ominus  j valens  in  continendo.  Kratti  troddes 
ock  ej  upgifva  göinman,  utan  offer  och  ätlkilliga  lignerier.  Ville 
ofta  penninge- killan  vid  jord - eller  vattu-ytan,  men  länkte  den  äter 
ned , dä  hän  ej  var  gunit  ig. 

Kratti , . fanuna  fom  Svenlkarnes  JVable  eller  1'Iuto.  fVables 
Tempel  var  pl  et  rum  i en  lund  utaf  Alträn,  foin  aldrig  löfvades,  li- 
tan ltodo  nakna,  ockia  den  tid  da  alla  andra  fkogar  frögdades. 
Inga  foglar  qvittrade  uppä  deras  grenarj  litan  nägra  korpar  hade 
där  endalt  bygt  Iina  nallen.  I är  Ikraitadc  Ikator,  där  tjoto  ufvar 
och  ugglorne  ikreko.  Inga  herdar  dreivo  där  fma  hjordar^  ty  bac- 
karne  voro  brände  (utan  ivifvd  af  koppar-erg).  * Luften  där  ikring 
var  tung.  Om  nätterna  fyntes  där  fdlllanuna  fyner. 

KlilPPANA,  En  Förlle  i Skogen,  läng  och  lörfarlig,  med  grätt 
flsäggj  dref  harar  och  räfvar  i g'll?r  och  fnarorj  hän  fär  den  he- 
dern,  at  heta  Skogs-kung  (*ör  hända  en  Kinik  Fylckis-kung), 
2Suippan«  mctAu  Äuiuiirpe,  nuf}vi  <Sippa 

Se 


Digitized  by  Google 


KUN 


KUU 


45 

Se  Hippa,  Lik  Rhomund  H ali gr  im  s Son;  et  troll  och  Refe, 
fom  tiiliKa  med  blodct  hade  är!t  bade  växt,  kiafter  och  grymhet 
af  iin  Fader.  Hans  gäng  var  fä  tung,  at  hän  ock  tyktes  vilja 
vada  genom  jorden.  i 11a  hans  ätbörder  voro  fafelige  och  fjelfva 
uplynen  grym.  Hän  höh  lii  i Skogar  i Kyrials  botten  el.  Pohjola , 

Ku  NINGS-Kaj  MAK,  Et  bcrg  i Wiimo  Sockcn  yid  Parilla  by,  dät 
et  llen-bord  Itär , med  12  omkringflälde  lienfätcn.  Tecken  til 
Rätite-ting  clier  Allhärjars  - ting  med  allmogen  i Hedendomen. 

Kun  N A KT,  et  fä  kalladt  Silfverberg  i Kalajoki  Sockcn,  emellan 
Metzäby  och  Alaviclka.  Fefiär  af  llibium , tlyertz  och  Svafvel-kjes. 
Jag  fick  däraf  1765  en  ipitsglas  malmltuff.  Pinnani  e kalla  bergefc 
Hopi  a -nuori,  < 

J\  UNOTAK , Kane  s mor,  fc  Kane. 

ÄUOH ARIT , Iläflgällare,  utgifva  fig  for  de  ypperfle  och  kunniga- 
fte  troll;  kumia  ock  värkeligen  än  i dag  de  bäita  gamla  troll-Ru- 
r.or,  fynnyt  och  Janat,  lörr  än  en  läriinge  antages  til  delta  he- 
deiliga  ämbete , onuiöpcs  hiin  pä  en  ften  niidt  i en  (irid  forfs;  di 
lian  iäi  Indo  och  haltia y naftan  loin  Lapparne  i NemagatUes  namn. 
Kuolana  fanat  liias  vid  häftars  uifkärning,  där  ffrcldtde 

nrirp  mieti,  ncitp  tTiaria  (Emcinert,  XPdindtndinen,  Vne(jiUineti 

med  flere  anropas , at  kylä,  lvalka,  förtaga  fveda  och  Vark. 

ÄUONTO LAISET  ( Koiran  Kuono! ai fct'\  Et  flags  vilda  kalmukker , 
iom  tros  ä:a  männilKjo-kötr.  Skola  til  mun  och  anftgte  likna  hund* 
- i.os.  Antin opophager.  Se  Miehen  Syöpä. 

ÄUUMET,  förmörkade  Manan  'Peto,  Piru  joftl  rupeid  fuun  pcittd* 
Itldn'';  hvarom  dc  hafva  en  barnllig  berättclie ; Kanet  hjelp.e  ma- 
nan i iit  fkick;  häroiu  lyda  otden  i en  Runa: 

Jvnumtt  ennen  fuun  fcfjitti,  (Cfi  jeptit  dnntfuutiMutnfeenrH^tcnV 
Xarcct  fuuti  fcfjAiM  p A ilii  imi  ftttcn  pufja  pafcnc? 

. (Zfauxt  i. c.  lintu,  iEldTvdjjiniu#  pafcnc  pifanfl  (jengi, 

hu  (ucrtM,  (Sldin;,  iltilc  futta  fun:ie  fd|?«n, 
uut.ifea  Dfoliä  Sdfje  Ijtrja  J>ddtdmdad; 

f 3 . $ddfl 


Digitized  by  Google 


K U S 


K Y Y 


4^ 

fcMji  emun  p5ht>an  pciFu  fv:f:i S Finn  fcfjdjU  pMfH 

P&rotc&cm  p4d|tdj«{}d»  4P£t;i\\n  pidrlpjM  pl6nft  < * * 

Ora  manan  s ai- och  tiltagande  bmka  Pinnat  ne  i dagligt  tai  föl- 
jaude  utlätelfar , utan  tvifvel  i afieende  pa  iöregäende  fabel:  Kuu 
minen  ätes,  Kitit  fytttyy,  mänen  födes , liviika  likiigen 
ieda  lit  urfprung  af  mythologiika  hiftorien  ora  Saturnus , fom  ätit 
fina  bam.  Jjts  var  Saturni  dotter , och  dyrkades  i eget  och  äf- 
ven  i Cereris  namn,  under  mänans  bild.  Se  kapeet, 

ifuSTÖ-Capell  eller  Slott,  5r  af  Äbo  Bifhopen  Ragavald  anlagd  1312. 
Messenii  Scond.  Illuftr.  T.  X.  p.  13.  Sedän  Bifkops  - (atet  afbrann 
1470  intogs  det  är  1523  af  dc  ädelmodiga  Fiemmingarne , ned- 
bröts  1528,  fa  at  nu  näppeligen  nägra  länuiingar  fynas.  Nu  Öf- 
verfte  Roftälle  vid  Äbo  Läns  Infanteri  - Regemente.  Se  Tunelds 

, Geograpbie  y.te  uplagan  2 afdeln.  /id.  16 S- 

ÄUUTAR , En  af  mänans  hus-jungfrur ; (kulle  agta  för  getingars 
ftydg  — .fdtft  f uutat:  poifiaft,  p<Stw4c£r  permdft  * » * 

iifYRÖN  - Koskt,  En  ftrid  forfs  i Tavaftkyrö,  brant  och  brädftupan- 
de  öfver  en  bcrgshälla.  Skall  hafva  nägon  gäng  ftadnadt  i dcls 
lart,  fäfom  Motala , och  dä  har  man  fedt  under  laJIet  en  (tor  kit- 
tel,  fom,  efter  forn-fägen,  i fegde-tiden  fkal  vara  die  nedfatt, 
full  med  pengar,  dem  ingen  kan  dadan  fä. 

ÄYRIALS  botn,  där  Hallgrims  kola  var;  det  ftyeket  af  Finland, 
fom  ligger  högft  i Norr ; bebodd  af  Jdttar,  Kalewat  och  Jätti- 
lii  f et , lamt  Hijfis  fainiiie  i Sotkamo  och  Paldamo  - - grymma 
och  hafklige  — Se  Miehen- [ytyä. 

«ÄYTÖLälNEN  a Kytö.  En  Skogs-planteur.  Af  defs  tärar  växte 
up  vide. 

•SPcrofn  itfi  Ky  toiminen,  teinen  toifcfta  nctflfjti  * * * 

Vt>U?olainm  fvingutteli/  JKaniiolHe  pajut  pafa&tu  ? * * 

, & ppnnet  jitojri  fyou  ftlmdjld, 

KYYNÄ  Lii  n en,  En  orin  kjufare  — Se  Kimöinen. 


Kyy- 


Digitized  by  Coogle 


KYY 


LAS 


47 

Kyläläinen , deriv.  a kyy , en  koppar-orm,  Afpis;  kade  ormar 
til  nilkor,  hvarföre  Hanan  iäger  om  onnen : 2&yynn.UtU(fM  Eynt)<5> 

tuofia,  »muo  nuijia  maan  ajanen  t * * 

Kyy  ITÖLÄINEN,  den  fartime.  Et  afgmndens  foftcr,  fom  värit  Hp- 
hof  til  alla  matkat  oclt  ormar;  kallas  af  Finnarnc,  tTIatOJCtt  (£* 
IIUIU  — malkarnes  n.oder  och  uphof.  La  hän  plöjde,  bctjente  hän 
itg  af  ormar  til  oxpillta.  Ödlan  kallas  TlyycilÄifen  EpntitUCjFfl. 
Se  kdaramSine»,  p/ftmfa , a lito  luinen , juutas  — ©lihSi  itfct  fpt)» 

töldintn,  $uomifojja,  pajrujja  paju  < mcrdjH. 

Lai  -LI , en  Ftnfk  Londe  fom  mördade  St.  Hinrik.  Sedän  hän  koin 
henj  ifrän  Kjulo  - träfk , och  hade  den  mördade  Eiikopens  mitra  pä 
hufvtid.  t , fjöng  barnflickan  vid  vaggan : *351  i] ui  Halli  lafin  faailUt, 
$ia&a  niicö  jorotta  bycyiin.  Se  St.  Hinrik. 

Lapin  koito  kota.  Lappens  kalla  kota : dit  hänvifes  fveda  och  värk. 

LAsklAINEN,  Lafktais  Tiijlai.  Fet-  tisdagen  i Fadan.  De  gam- 
las  Baccbanalia.  Firadcs  imit  in  FVbruario,  tlä  Faltlagen  infaller. 
Samnia  tid  blef  i hedendomen  äiligen  ^a)  offrat  och  olfergille  hal- 
lit, hvarvid  kött,  äfven  af  baftar , i fynnerhet , iafom  en  ganunal 
Göthiik  lif-rätt,  blef  ymnigt  ätit.  At  äta  allehanda  fett,  fäfotn 
ftekt  och  kokt,  ärt-foppor,  korn-bröd  med  flälk  inbakadt, 
i agftages  än  i dag  öfver  alt  i Finland:  hv  arpi  fedan  fkrinnas 
med  kälkor  och  fkkior  ned  för  backar,  under  rop  och  fkrik:  pic* 
Pii  lamppuja,  pltfiä  peUavciö,  d.  ä.  lycka  til  läng  hampa  — til 
längt  Iin  — nami.,  naita  lomina r.  Lagen  auvändes  ock  til  äkande 
med  Ljell  or  och  tkällor,  lamt  andra  uptäg.  En  fadan  motion  och 
krops- rbrtlfe  .yckts  ock  vara  uödig,  när  man  ätit  ia  myeket  fett 
och  tagit  til  lils  af  lpir.tueuiä  dryeker  och  liqueurer. 

Finrarne  hafva  om  Fet-tisdagen  et  ordiläf,  fom  betygar  om  en 
urä*di'ig  pJa2rtd  af  kött-äta-.ide  denna  dag:  ICtllutU)  piti* 

n j,  fyyrovva  liljaa  IcfFiaipa  * * * Mc  ai  Lufliainen  ikulle 

för 


■ ‘ 

(a)  N ie.  I Iauns  Difp.  de  Sacris  Antiqv.  Hyper  boreorum.  Aboae  1703. 


DigilTzed  by  Google 


L A U 


L E M 


48 

for  köttatande  dcrivcras  af  A xtxiu,  culinaria  vafa,  uhi  Senatrn 
poft  facrificia  carnes  parantur,  taioin  det  läfs  lios  Sum\s,  ocf»  < 
Frobften  Doä.  Idman  i det  s sljbandling  nm  Finfka  ocb  Grekijk a 
Sprakens  gemenfkap  Jid.  40.  menar , är  ej  afgjordt.  lldlldre  lyr.es 
ordet  Lajkiainen , härröra  af  /kr innon  Je  i hackar ; ty  La/ken , La - 
fketella  är  tkrinna  ned  med  kakka.  Deniia  dag  llutes  ock  köttä uin* 
det  och  Faftan  vidtager  för  Grttker  och  Catholiker. 

Ätlkilliga  vidfkeppelfer  i akttagas  om  Lafkiaincn , fafom:  at  in* 
gen  far  fpinna  eller  hugga  ved,  pä  det  koerna  ej  mäblifva  haita: 
matmodrcn  gär  tidigt  til  längs,  och  alt  folket  med  dagen,  pä  det 
Sfven  kona  ma  hemkoinma  om  Sommarn  tidigare  om  qvällarne; 
men  när  man  ätit  fä  mycket  fett  och  drackit,  fanit  hait  god  rö- 
relle  pä  lläng-kälckan , eller  eljeft,  torde  fömn  vara  nödig,  med 
mera  välluft , fom  iängen  ätföljer. 

LAURIN  - l&HDE  , St.  Laurentii  kalla  i Janakkala  Socken;  äfven 
kallad  jfanaffalaU  Uty&t;  är  dyrkad  och  befökt,  iafom  offei  kalla, 
til  feduare  tider,  därvid  de  ock  öfvade  fcedislima  Vetcrutn  liaccha* 
nalia,  hvarföre  defs  befökande  ock  vid  vite  är  lörbudit. 

LaWIATAR,  famma  fom  Syijatar. 

Leib-OLMAI,  En  af  Lapplka  Gudar,  fom  aro  pä  jorden.  En 
Gud  för  Skytterier,  djur- och  fogla- fänge.  Lapparne  gifva  bonom 
offer,  at  de  ma  vara  lyckclige  i deras  fkytterier  och  fogla- fange. 

SlDENIUS. 

LEki6,  famma  fom  Liekki 5. 

LemmAS,  en  vän  Nymph , kunde  tilbinda  far  och  mildra  fvedan; 
Kallas  jLtmmae  Saufan  Mattana  — @uo  muron  murottaria.  En 
myrjärnets  ouuörcriKa  , da  jainet  koivies,  up.aget  lian  karr  och 
myror. 

LemmingSin  — nuori,  idem. 

Lemjues  — F.n  Skogs-Cud,  eller  F„vtj , fom  fatfe  ai  och  vardrfs 
Skyds  patron.  gcppf  en  Hcmmcjccn  tcf«ruvl,  iinnclimi  fdf.pittM* 
oia,  puu  puljDas  ijumakn  luottia.  Lem- 


Digitized  by  Google 


L E M 


L I E 


49 

LemMET&R  el.  Lemm&tSr,  En  fmidje-mö,  fom  dragit  pä  bäl- 
gen,  da  järnet  danadcs.  Se  Ruojuatur. 

Sintti  en  ÄcmmÄttÄven  liefuttanta  ellei-  liekuttama,  bluil , pu- 
flad  med  iinidj»-bälg.  Skakade  ärven  med  fin  piip  pii  trän  i Iko- 
gen,  med  en  runkande  väderil : hvariore  om  furun  heter: 

*£)onga  <oontjattaven  fjuejurama  Äangattavcn  Ätojuma, 

el.  kuifPuttama,  fCuuicttavcn  ^uuittanta. 

Hemmättikcn  liejuteama, 

Lempo,  En  flygande  or.d  ande;  trolllkott  och  fjelfver  Hin  Onde: 
noita  nuolia  manuupt,  llcmpo  lcT>ti  Fei(>ditd  — Smidde  ondaflygan- 
de  piiar , drakar  och  liollikott.  JUe  Svenlkars  Midgars  orm , 
Loke.  Se  Piru.  ' 

Med  Lempo  förftäs  ock  Tapio  i Björn-  Runan  3 kuoppa  fictllbo 
ficpeelle,  §dnne  faalig  faapuille,  Du  Skogs-Rä,  hämta,  lkaita  Rof- 
Vet  pä  flacka  llrid-fdltet. 

LElkklli,  En  gaft,  fom  (krek  i fkogar,  efter  utkaftade  barn,  och 
Ikrämde  med  lit  Ikrän  de  refande ; hade  välde  öfver  gräs , rötter 
och  trän.  — De  Gnekcr  kallade  Apollo  AvXftco”,  men  tyekes  cj 
hafva  nägon  gemenlkap  med  denna  Finfka  Skogs-gaft,  om  icke  för 
medicinfk  infigt  och  botanilk  kunlkaps  Ikull. 

LlEMO,  Et  Hilla  ftäende  vatn.  Et  träfk,  där  elden  fansj  fatnmefoiR 
/dluen  jdrwi , där  not  drogs , för  at  linna  elden. 

^Bittiin  meftlle  nuotta,  £tcmon  rcienefja  vee « «gd  * * 

Htcmon  »ienoen  itetcen,  (Saatin  fären  faloja  * * ie. 

^2Be  «ettiin,  iveimÄttiitt, 

Lieto- LEMMlNGälNEN,  En  ftark  Roddare,  af  JTäitiainoifet 
Sjö-galtar,  den  hän  fatte  at  ro  iin  nya  bät: 

@itte  tt>anf?a  VDAinAm&nfn  * £oifcn  pfrrcdn  maaorefid, 

^>ani  ilieto  llcinnnngÄifcn  ffett#  huimannen  l£nia.wefta, 
ta  maan)  j SafEi  lajivanfa  fitvctlc, 

men  Feiffu  tvenckcn  feula,  Ä iiteUeffo  irai  kaivelle, 
^ucajaff  puoven  neffa  * * SBaiff  o kuumin  kartioille  * * 

0euti  pdjmvln  juo »rcefiä, 

G Li>r- 


Digitized  by  Google 


L I N 


L O A 


5° 

Linna  - k A N G A S , et  gammalt  Fäfte  i Pavola  i Sijkajnki  Socken. 
Itcm,  mcllan  korfn  gälfgifvarc-gärd  i P. ivoin  och  Putti  joki  af 
Salo  Socken  i Öfteibottnj  där  aro  8 portar  af  et  gammalt  blott, 
Flere  fädane,  af  lika  nänni,  finnas  här  i landet. 

LlNNAT,  Slott,  fällen,  Ikanfar  och  borg:  mänge  fädane  aro  i Ö- 
lleibotn  och  Finland:  pä  liögder  och  branta  berg  aulagda  gam- 
meldags  - fallen  och  borgar  i Kundi ar , til  förfvar  mot  fiendtligt 
an  la  11 ; hvarföre  de  kallades  i ioidna  fagor,  ormar , drakar , m.  m. 
i anfeende  til  utfecndct.  Innoni  de  famma  löi  Iva  ade  de  lig,  och 
jirdkallade  ftenar  pä  ficnden.  Sädanc  laiteli,  anlagde  af  Koming 
Erik  Emundsjon  cller  Väderbatt , hvilkcn  intog  fj<l  t , lä.otn  Holm- 
gardfka  Holvets  Ikydds  ■ herre , mcd  Iin  fjömagt,  Finland,  Eftland 
ocli  flere  Ujlra  ortcr,  fom  nu  velat  draga  lig  undan  Sverigcs  Her- 
ravälde,  lyntes  fedau  i längliga  tider  därftddes.  Sädant  bar  fkedt 
vid  är,930. 

Torgny  Torgnyfon , Uplands  Ingman,  hvars  fk.igg  betäkte  hela 
bringan  och  lag  ned  pä  bans  knän,  i Iin  tid  den  vilalte  ocli  en 
vördig  man,  talade  pä  Riksmötet  i Upfala  vid  är  1023  och  fade: 
at  hans  Farlader  Torgny  harle  bivillat  Konung  Erik  Emundsfons 
fegrar  i Finland , E/tland,  ÖJlerbotn  - - &c , och  lian  förebrädde 
Olof  Sköt- Konung,  at  hän  värdslöiäde  Iina  ujlra  Sksttländer.  Se 
TRacaRDs  utdrag  af  OI.  v.  Dalins  Sv.  R.  Hill.  p.  204,  182, 

Lintuinen,  Et  Ejöms  licdcrs -namn,  för  defs  fnabbhcts  (kuli.  (Pl;# 
tofeni  gituufcnf,  iiflimoifcni  Äultaifcni. 

Lin  TU  - KOTOT.  Ai NKN , Et  flags  fmä  Dvargar  i Turian  maa,  fom 
troddes  föra  ltrid  ir.ed  tranor,  och  kunde  et  par  af  dem  ligga  pä 
en  tunn  botn.  Et  gammalt  rykte  och  tradition  är  ibland  Finname, 
at  iädane  fmä  mcnnifkjor  exi Herat , bvilka  krignt  mcd  tranor,  och 
af  dem  blilvit  öfvervundne.  Finuarncs  jmaginerte  Lille  - fytter , 
och  Svenlkarnes  Andxaar , en  dvärg,  lingon  i en  giiddas  likin.Ee, 
fom  gaf  til  at  löla  iig  en  otrolig  Ika.t,  hva*pä  den  ohyggeliga  or- 
men  Fafnis  lag,  i'0111  blef  dräpen  af  Sigurd  Fafuis  baneinan. 

LoAUS  eller  La  US,  En  Skogsmagt  för  Renar  och  Flgar,  fom 
an  opades  vid  Ren-jngten  — Se  dcls  huiuu.  Pohjaa  Eukko , 
Lomeatar  cller  Lahcatnr , fleain? 


Digitized  by  Google 


L O U 


LO  W 


Hoaiu»,  p : !;jc  luu  3fflnt»1, 
Siima  tnuJe  »ufo  limu 
n'i(H  puitt-i  pubtaifla, 

‘äÖ  ir.v  uiiia  nalatitcifia ; 

0iitA  mA  ftttcn  ()t).iä»\  riitän, 
©iitd  fuulimui  fuinarran, 


Loaus  Nordens  Husbonde, 

Ciif  mig  et  fullkomljgt  Rodjur 
AI  defla  minä  r«na  tr, an , 

Sliita  (qviftlöla)  giller  -Jiickor  -3 
L ärlörefkal  jag  fedan  tacka  den  goda, 
Buga  mig  for(hedra)  den  beryktade, 


Ättind  fil3  rt.  n<u  »li  f a linnun,  När  du  nugcren  dugtig  Elg, 

Äctcfixi  tucmi.  yi  * * * Til  hemkomft  gälvor,  at  fägnahem- 

iolket  med. 

Louhi,  Pohjolat  Huftru,  den  kalla  nordens  maka,  cller  Louhia - 
tar , Ovinnor  eller  Nympher,  loin  radde  öfver  Nordanfjäll,  och 
bodde  i ytteilla  Nordens  Ikogar.  Se  Hongat. 

Louhi  (kulle  fvalka  med  Noidan,  at  ingcn  liettä  cller  inflamma* 
tion  koin  i öpna  fär. 

£ouhi  pohjalait  (Emäntä,  äitien  tuifi  polttanutta, 

ÖBctp&6n  metinen  (uinnit , Gulfkin  roarajUtmatn. 

Äänten  puolen  fomtmnN.ni , 

Louhi ATAR  el.  LoMEiifiTAR,  befkrifves  fom  en  arg  trollko- 
na;  förordlakade  mänga  plägor,  läfom  tandvärk , flyng,  Rifenm.  m. 
Hermes  Character  är  : 


portto  ^cfjjclan  (Etnaitä,  £uc|fo  tpptp,  juojin  täptt), 

Äoivcbetm-  nHin().i  tv.iimo,  Sucffo  papujei  panisin, 

0clin  tuule!) m tnafaft,  Silj^roajri  (ijtatpi  * * * 

^»•rftyin  palliin  f<f<\!).!,ii,  $cfi  p.ifca  p&cjtfn, 

§efi  tuli  tiinc&ori,  • ‘pfjciU  ivattan  tvAcfiÄ  * * * 

2lf)atva  fo[)ul!ifcj:i ; 

Item  Suot  En/utti,  född;  ock  vargen  ur  fin  qved.  $cfjujjanfrt 
foiean  fanDoi,  finven  muijia  fuelijialjdn,  penin  a!Ia  peru  cl)  in  ja  * « * 
Hennas  Söner  voro  Ruho , Rämpii,  Perijhkia , fanit  deisutom  huti* 
dar  och  andra  rifvande  djur. 

\ 

LovVEEN  langeta , falla  in  ccftafin  och  vandra  utom  kroppen  til 
Wallhall,  i (ynnerhet  hos  Lapparne  til  Jabmiaimo  — Se  S.iia>o- 
nciiles. 


Digitized  by  Google 


5* 


/ L U G 


LUO 


LucJUT,  ord,  fom  muinlandc  Jäfas  öfver  järnlkador  och  contufioner, 
ellcr  and  ia  hexericr,  at  förgöra  nägon.  Sädane  läxor  läfas  med 
mycken  andägtig  mine,  med  blottadt  hufvudj  iadane  voro  de  Svcn- 
fkars  gaUrar  och  Odens  galder . Se  Synnyt , Alocn- järvi. 


LUMOUS,  var  en  konft,  at  göra  fig  härd  mot  lkätt,  förgift , andras 
trolleri , ormbctt  och  ia  vidarej  ja,  at  kunna  bevara  fin  bolkap. 
Sinä  hus  forvara  de  för  e]d  med  äfkviggen , fxna  res-ilädor  med 
mennifkjo  - bcn  - - Vid  Rätteganger  anfago  de  iig  för  ftora  advoca- 
ter  och  oöfyervinnerliga,  om  de  buro  hos  fig  korp-eller  ormfien, 
ormikallar,  grod  lar-ben,  o.  f.  v. 

LuONOTARET,  3:ne  rafka  Möjor,  fom  i Ilmarifes  fmidja,  mjölka* 
de  af  fine  egne  bröft  tre  flags  järn , fälom  nedanltäende  Smcd - Sti- 
na ger  vid  hand. 

Luonnottarat  aro  i fjelfva  verkot  ej  annat  an  naturens  värknin- 
gar  vid  järnets  tilverkning;  därföre  kalla  ock  Finnarne  dem  fjclf 
Raudan  ■ haltiat , Emufet , Tyttdrct , neijet,  jotka  fynnytit  rautaa. 
Viian  eller  Ruuan  berätlar  Liedes: 


Äolme  oli  neittd  Äuonotcrtö, 

*J)ri  (tjpfi  mullan  ntajjon, 

$ itien  roclfian  vealetti, 
ilolmanfi  punafen  nuijien. 

3cfa  tvalfian  tuuletti, 

0ijt  on  tcljtp  rA&fy.  rauivmac; 

3cfapa  punafen  piietti 
0ijt  en  tdjtpuä  terärrt; 

3ofa  Ippft  mu|hm  nuiji  o n 
0ijt  en  tcf>ti>  mellot  tamvmac. 
Ci  rauta  patja  elin  f, 

3lnian  fdÄrmccn  f.  ljtn  f, 

©laon  muftan  muejuiraf. 

•Öcj)  ftnua  rauta  rauffa, 

Cttffa  ftllo»  ellu  fuuri, 


Trennc  Jungfntr  voro  värkfamma  i 

naturen , 

En  mjölkade  fvart  (mörk)  mjölti  , 
Den  andra  Iät  drypa  bvit , 

Den  S dje  en  rftdlrun  rnjölk. 

Den  fom  Iät  fqvala  den  livita, 

Läi  afgjordes  det  fpiöda  kallbräkta 

järnet ; 

Den  fom  nedd  öp  (fälde)  den  röda 
Datat  äro  fläl  tilverkadej 
Af  den  fvaita  mjölkade  mjölkch 
Ä:o  de  bäila  , fcgailr  ftängjärnen. 
Ej  voro  järnet  Ijlf  la  eiakt, 

Utom  onnen  s ondlkcfull  t hvälande, 
Den  1’vaiia  maLens  cucriuila  ilhna. 
Cl  du  tfackars  järn, 

Du  var  ej  da  llor, 

e» 


i 


Digitized  by  Google 


LUO 


M AA  53 

€tt  FoiMn  fipufafnott  cl.  f CC*  Ej  hellcr  myckctfvcdande  ellervac- 

jafaan,  ker» 

tfuingag  maitena  mafnifit,  r'?l  % Sn  fom  en  mjölk 
.ÖtttjcjjÄ  ^cilmrögvi , v I den  gungande  hangdyn  tfiyn)  3 

CJBcnpt  n cl)»^A  td&afjö,  Töjdes  iom  en  J.vete-deg 

@<pon  jlmarin  pajafa,  1 Smcden  llmarifes  hytfa, 

t * i K.  ‘ 

Se  vidare  Helka , fom  kalhs  jfte  ^aubatl  ■ ftmuu,  järnets  mo- 
der,  ja  niitten  tytiften  äiti,  och  mor  at  della  5;ne  flickor. 

De  Bramincr  i Indien  tilbedja  äfven  , utom  den  Höglle  Guden, 
n andra  gudomligheter , Erama , Ifuren  och  Fifcbnou.  Se  Gotjrtd 
Less  Gcjcbicbte  der  Religion  I.  Th.  p.  424  utgifven  i 8;o  i Uöt- 
tingen  1784. 

LuONOTAR  , är  lika  tned  de  4 mjölk Rrönnnar , fom  i Edchi  fäges 
halva  lunnit  af  koen  HuJumllas  lper.ar.  Tor  här.da  Finnarne  här- 
til  alludcra  vid  jiirnets  fmältning  och  tilverkning.  Tor  ock  bc- 
t kna  de  5 Nonien  s gudomligheter  O Ja: , Thor  och  Frlgga.  Se 
K arvet. 

Lui>T  LuppA,  En  luden  Skogs-Gud,  Faunus,  ellcr  en  Satyr.  Se 
Ukkonen. 

• t 

Maahinen  - fen,  alt  hvad  af  jorden  tros  faftna,  fäfom  räform,  ut- 
llag,  exanthemata  - - - Et  flags  fmä  - ar.dar , Flfvar , fom  en  vis 
Gubbe  pä  Hölmön  uti  QvaikGn  i W ällerbom  tredde  ligga  vid  trölk- 
p3  danie,  och  förböd  därfore  kalla  hett  vatn  ut,  at  dc  ej  ml  fkal- 
lus  — deas  Imu  ben  fade  lian  fig  hafva  lunnit  i Ihogar.  Hän  lef- 
de  iin  17tiO  och  Var  en  Srvedenlcrgian ; de  troddes  danfa,  hvaraf 
Kr  elfve-danfen,  och  bo  vid  Itenar,  träd-rötter,  i hus,  under  gidf, 
vid  hubknutar  och  tiölklar  j orcade  r.ägon  dtm  til  förtörnelfe;  la 
he  k lian  lkoif  och  utflag^  hvarföre  de  borde  fötfl  paliiilfas  vid  in- 
flyttniugen  til  nytt  hus  och  blidkas  med  falt,  malt  och  bröd,  dler 
m virm  lkrapad  i mjclk.  Tödade  nägon  dem , fa  blef  lian  fjuk. 
Sr vedenbrrg  lag  dem  vid  Slcckholms  brar.d  17nd  Imi  myror,  piffa 
pii  en  lu  viigg  och  fliieka  ut  elden , foui  ock  dar  ffadnadc  och  hu- 
i'ct  blef  conicivcxadt.  - - - liigcn  fick  kuita  lit  vatn  utu  n farhäga 

U 5 af 


Digitized  by  Google 


M A A 


MAN 


54 

af  fkada  eller  äkomma.  En  ägta  Ceyloncmet  fats  efter  Pythagoras 
i Oftindien , at  man  förft  bör  Topa  med  qvafiar  för  iig,  för  än  vat- 
ten  kaftas,  ac  ej  defla  elfvar  mä  dö.  Se  Kati , Meri -kuti. 

Ma  AN-EmONEN,  Ukkos  huftru;  gaf  ftyrka  at  de  fvaga.  Sftcuft 
maafto  maan  Utu  inen,  ttdijtenf  rooimapeni  **  v.  Ukko, 

M AAN- HALTIA,  En  Rädare  i gardar/fom  vifar  fig  under  men- 
nilkjo  - hailin , Ioni  en  gamrnal  gubbc  eller  käring,  och  itökar  om 
nättema.  Se  haltia. 

Ma  DER  AKKA,  En  af  de  Lapparnes  Gudinnor,  fom  äro  pä  jorden; 
fom  emottager  af  Radier , det  af  honom  belefvada  eller  med  anda  - 
förledda  foltret,  och  lefvererar  det  äter  ftraxt  til  dcls  dotter  Sur- 
akka. 

Qvlnnan  Maderakka  är  med  fina  5 döttrar,  Sarakka , Uxakka 
och  Juxakka , Qvinnorna  til  hjelp.  Lappame  oliia  til  henna,  at 
hon  ikall  tillut a fina  döttrar,  at  tjena  qvinnorne.  Nägra  fäga , at 
denna  Maderakka  fjelf  hjelpcr  qvinnorne , i det  hon  bemänger  fig 
i en  hvar  Iina  dittrars  gärning.  Sidenius.  Jämlör  Neity  Maria 
Emonen. 

MAHNA,  Et  Svcrfkt  troll  ocb  Jättinnaj  fädana  äro  mänga  i de  ford- 
na  fagor  — jänliör  Hattara , krakla. 

MAMMA,  En  underjordifk  1!  - kona,  mafkarnes  och  ormarnes  Mo- 

der.  n fli  Iltamina:»  tielle  Ru&aftfotamaan,  farta* 

nolle  fapfamaan.  R. 

Mammelainen  eller  M En  lafelig  kött-  och  ben- 
frätande  troll-  kona  j ord  l tandvärkj  defs  befkrifning  är; 

tTianimcIatncit  nutofta  nr!=;,  ?if>nn  fp&jd,  luun  puria, 
Äclmifaiua  fauFaf>a(la,  TlScrrn  urdta  n>ctÄjä  * * « 

s 

MAMMOTAR,  n.  pr.  f i.  M t-dn  d.vu,  ornnrs  alftrcrlka.  An- 
fes  äfven  för  en  Sten  i uv;  A.  h .1  fkatter  betäekas. 

fimmen  Famm:n  pc\,v  0 . ;V tttammotta# 
vm  mopon  piippu. 

En 


• Digitized  by  Google 


MAN 


M A R 


55 

En  af  furierne  och  underjordifka  troll , fom  tros  föivara  i jorden 
nedgrafna  gamla  fkatter.  Jtecate , Ilutouis  uxor  iufeiorumque  re- 
gina.  Se  Kratti , Ami , Hiiltia, 

M AN  A LA,  den  famma  fom  Tuoveja.  Pe  dödas  rike.  Ifäraf  är  ta- 
leiättet;  ^0  fc  HUIli  tnunalöö»  di  JttctldUf,  hän  tog  farväl  af  veil* 
den.  ' . . 

Manala  eller  Tuonela , ar  Göthernes  Glitnis , dndcn,  eller  im- 
dcrjotdifka  Riket , hvarelt  G anelet , Skagel  och  Geirfkagel  lupo  med 
brinnande  ögon  kiing  dödfens  marker  (det  är  i Tuonela  eller  ab- 
ini aimn);  förfkräckelle,  angefl,  qval  och  elände  voro  i deras  lolje, 
ocli  det  var  en  ängflan,  at  fe  dem.  Tuoni  eller  Glitnis  har  här 
utbredt  alla  fina  förlkräckelfer,  hvilka  Tbors  moder  ( ueity  Maria 
Emoinett  eller  Matiatat , hvilket  liknar  de  Fäfvilkas  fats;,  med  Ii- 
na boner  hindrat,  at  ej  fa  tubredas  öfver  jorden.  Se  Tuonela , 
Jabtu  lakka  och  J ahmi  aimo.  — I Manala  var  ock  en  Fegaius  el- 
ler SKjutshäft,  at  löi  a Irani  plägorne  efter  järn-fkador.  «£)ifoiVdrtfO 

äijien  Jxuuim,  fajiuufo  iTIanalan  faraon,  §ictä  tucnn«  jucjlcg# 
fat>an. 

Ma  NÄLÄN  MATTT,  döden , hlrlkande  i Tuonela , eller  Tuonen 
Tuomas.  Manalan  Matti  famma  fom  Loke  eller  Cbaron ; förde  de 
döda  lkuggor  öfver  floden  til  Tuonela  eller  Manala,  Finnarnes 
Oidftät  är,  da  de  blifva  gamla,  ledfua  vid  at  lefva  och  tio  fig  ej 
mer  blifva  gifta:  XTtanälan  tTTatti  minun  miipi,  ja  juonen  $uo* 
mas  mun  petii. 

Matta , famma  fom  Tuoni, 

Neiti/  M AKT  A Einon  m , anropas  ofta  i de  af  hedrndom  och  Taf- 
vilk  Iät  a blandade  vidlkeppeliga  Rumor,  fom  litan  tvifvel  äro  läm- 
manlatte  för  Refornndions  leculum.  J.  Maria  är  i alt  en  förträt- 
Iriig  hjelperfka,  i tynnerhet  vid  barnsbörder,  fjukdomar,  peft,  blod- 
far  ocli  eldens  upkomll. 

Sftcitp  illatta  (Smcncu  / 0imn  fuufiafi  frfoa, 

§lvfi  fdtea  FicIcllÄfT/  •Äomum  tuttuun  li.nHV.tt/ 

tilreilde  Imörja  til  ormbett. 

Är 


Digitized  by  Google 


56  M A R M E H 


{•'  Är  cj  hdler  oförfarerj  ti!  fiMf,  fy  det  heter:  tTTaviä  (£» 

moinen,  iuf  aicolkn  afcfyin,  Suugtipen  $ubo  Muljcn  — gtep  ijelf 

til  arauie. 


Beikrifves  fafoin  en  god  1 oka,  Harberika,  Apothekerika,  oljc- 
och  flätt  - kokedka , til  alknu.uia  lär  - iniörjor , med  bilkes  Robe 
och  längt  fliip,  famt  nied  en  gitllflef  i handen. 

Vid  ikador  eller  fär  af  jirn  heter  det : 


f ci  Muta  pajari  tcföö, 
erfo  hieno  F>irpafoo ; 

Sfaitp  tTIariö  £mon«i 
Se  Helka.  Ncity  Maria  och 
mot  Rutto. 

Sfäni  ifuncH 

(£jin>anf)emman  jumala  * * 
Suoltama  anon  apua, 

3fÄ(t4ni  jiefutclta, 

Arnoltani  nieriältä , 

Se  Mader-  akka. 


^iflu  fermefi  fuloncn, 

ÖteifäÄn  retvemiefeen , 
hienot  bclmafi  fefoaf. 

■efus  anropas  i parallel,  til  ex. 

9Nif)in  töihin  tpöhSIjijn: 
rZcity  tTZ.  ifimoncit 
Sulc  tänne  tarvitaan  * * 
"äöciteleä  metifiu  ftjtvin  > * 


MariATAR,  heratta  de  vidikeppelige  häfva  värit  J.  Maria S dot- 
ter.  Hon  kallas 

iTUristar  fauniä  mainto,  wa  ^urnteen  tpmeett, 

Suutf  piffu  fattilanft,  SBeven  »vuotamattoman  * * 

Solia  »verta  feitetdän,  hunajia  putoantataf  * * te. 

M&NNINGÄISET  el.  Menningäifet , Kyrkfpöken,  Välnadcr,  bodde 
1 grifter,  bergslkrefvor  och  öknar  j Ikramde  folk.  Se  Kejjufet  och 
Kiipeli,  k Ien  JCilkop  Agricola  föreger  dem  vara  Gudar,  loin  be- 
foidrade  ägt cnlkap • hvartore  Probllen  Doct.  Idman,  i fin  afhandl. 
om  Finlka  och  Gnekilka  Spräkens  genienfkap,  deriverar  ordet  af 
grackilha  Zf/.r\v , Ilymenaeus,  Nuptiarum  Deus  Suidas. 

Mehiläinen  --ilman  lintu  -»  En  honings - fogel  eller  Trochilus; 
Linn.  Den  ininfie  och  lanalle  af  alla  foglar.  I Troll-Runor,  et 
honings -bi  eller  Vife,  fom  lkall  efter  ortlrcs  ofta  Jlyga  öfver  haf 

och 


Digitized  by  Coogle 


M E H 


5? 

ocl»  Pdlt,  at  h -4ir.fi  hor.ing,  nijöd,  oi  n , mcd  meri  fött,  dc  ljuka 
til  vcderqvickelfe  och  t. ollen  til  iinörja.  t.  ex.  __  • 

tyicfnläiiim  ilman  (tutu,  teimon  Capfolafht,  , 

gennd  tuonne  $m>f>iuccle,  diipidlle  n>citef>c)ci , 

«TDfKtdn  meren  t>iifee , nntnmcllen  parametri  * * 

sSRmn  puolen  fymmenettd  « * *£So)jaf  ptDA , utjjuf  pdulöd. 
$uo  rntttd  mcbtolafta, 

I.emie  honur.gs-fogcl  var  ock  utftald  för  fnaror-,  därföre  önfl.as 
lionc.in  lycka  pa  refan,  at  hänita  honing.  dfdy  fltin  fff)dd  tliyö# 
teit  pditndn  pevmctcL  fatnea.  Se  • Kurilaincn . Ja,  Mehiläinen  llög 
högrc  än  de  loin  göra  luft-refor  med  aeroltatifka  macliiner  ^ ty  hau 
Ikullc  flyga  öfver  ora  lljcrnorna  och  in  i himmelcn,  löin  en  Mcr- 
eurius , och  haatta  honings  - lalfvor  och  fmörjor  för  brännfar:  det 
heter : 

ITleSfldinen  ilman  limu , $ifld  ftipenft  ftma&an, 

geitnd  tuonne,  jonne  fc.jfcn,  ' Äajta  faapunft  meteen/ 

Ö?li  fuun,  alati  pditvdn,  .fofyrdptdf  f)6p^encnft ; 

^aitoon  tatein  ta»ati,  $uo  ftmoa  ftrrcgunft, 

(Dcaveötjlen  olfa  pditten ; di  anna  metrd  faapufjanjt 

gennd  juojan  FcUanbin,  SJtauan  rännein  paljoin, 

dtamarifjin  FaiFEhvaUan;  hiilen  tuifi  polttamisin. 

Itt tn:  ' 

iTIcbi  Iditte»  ilman  lintu,  $uo  ftmoa  fljtrelldft, 

Ääp  fuun  fe&tä  mp&ten,  'Sftcttd  fitlenft  nendUd  * \ 

^dimdn  pddrmdttd  famoa  * « ^Bojjaf  nlöd,  mojjaf  pddlDd, 
Suucf  mettd  tHebrolafla , di  «rva n fe|?ed  rapaja. 

©intoa  Capiolafta  * # 

Se  Neity  Maria.  ' 

MEHTOLA,  En  ren  barr-lkog;  annat  än  Tapiola.  En  fkogsbygd, 
där  fkogs-djur,  foglar,  bien  och  andre  Ikogens  hafvor  vanckade  — — 
Jtem , en  fkogs  • Guäa  -magt , Pan:  anfcs  ock  i Runor,  lom  en 
Skog  s - Fru , lädande  öfver  djur  och  foglar.  De  titlar,  hvarmed 
hon  under  tilbedjandet  behediades,  aro:  tTridua  iTTel?COlan  l£mdlt# 
td,  du  benägna  bkogs-värdinna : 

H VHe* 


Digitized  by  Google 


M E R 


M E T 


58 

tTlerdn  fEbtofa  ‘Emäntä , Fu  välviljoga  Skogs -värdinna, 
SDiieilp  mcjjdn  lltic&iimmdf,  Var  benägen  at  ofs  Skogsmän, 
Slmannun  ailiuau  / Til  at  gilva  ditt  enda, 

OltluiJ  ojentamaan , Röeka  at  ofs  ditt  egna, 

ÖNclufajlit  H7cl;tolafta.  Af  den  luitiga,  nöjianima , ikogs» 

parken. 

Hon  dref  harar  i gillren  och  vippfnarorne  i lag  med  Ukkonen , 
hvarföre  harfangarne  bedja: 

iTtcbtolan  Smdntd,  ©itd  ftjtnaffa  fiballa , 
il7ctän  fulrancn  Suntngae!  Äatfeta  fari  perdlld, 

Ätif  en  laijFa  fulfema&an,  Sföjeluufta  — 

Se  Ukkonen. 

Ifiän  Mebtola  och  Tapiola , fkulle  Mebeläinen  anfkafia  honing 
til  iär-fmörja.  Se  Mehiläinen. 

Meri -TuRSAS,  En  ftrand-boj  kallas  partalainen , dcls  for  det 
lian  viflades  vid  hafs-ltranden , dels  för  iit  länga  väta  ikägg , hvar- 
med  lian  kryftade  Pohjolat  dottec  fom  blef  nioder  för  9 barn,  al- 
la afgrundens  fofter.  Se  Pohjolan  imbi, 

f 0t>nÖi>  ncitft)  ^iof)jo(afja,  Sttcren . Fuo^uilTa  feirififa , 

Stnpi  fpInidgÄ  fpldjjd,  SBeDen  tvanfan  n?aale(>il[a; 

3cf  ej  |tio|lu  ful&aifibin , $cfi  pcifca  pbcpdn, 

SDMp  ntie&ijn  f>pnijn ; ^beftd  toatanrodcfld; 

5Uiin  tulcn>i  imtnimujfa , ^ijlottcli  poifiaf>.m 

^affo  ntitofen  pnnejecn,  2llia  moijDcn  tuilla  »raipan, 

0i) viin  fpJftöjren  mereen,  ©arfa  faubtanan  fa&gpan; 

Ä alfoin  at  ltd»  a j apen.  9iimittcli  pottiahan: 

t17cvi  (Etufua  parralaineit  Sftinfd  pani  paffaifepi  * * jc. 

£cfi  nciDcn  tijntfycpi, 

M E TELI  W A Alt  A , Se  W aurat. 

MetzistA,  En  fkogS  lund,  där  afguderi  bedrefs.  Item , idoliini, 
forte  fri.ipus.  — 2.  Peg.  23.*  6,  7. 

MetZj\n-  Eukko,  Tapiot •huilru,  Mctan  Emäntä  j anroptes  af 
Jägaic,  at  gifva  viileb.ud.  Syntes  Huudoin,  da  hou  var  gunftig, 

med 


Digitized  by  Google 


M E T 


M I E 


59 


mcd  gyldene  ringar  och  infvept  i gyldene  duk.  - - - Men  onäd  g 
ville  iig  mcd  ringar.  af  vidje-länkar  och  mcd  ris-rulka.  Henna 
til  iieder  Ikulle  fjungas  Iitein  miehin  tvivft,  da  man  gick  ut  til 
fkogs:  Hon  var  cj  biid  da  Jiigaren  ljöng: 


«iclcftd  tuetan  Omannen, 

Ufefn  h9mdn  €mcinndn 
©»rmet  f uita  fctimtvifa, 

Ädet  fulta  fddrchijjd, 

3af  cu  foaanutea;  annittahan; 

pahan  &Hdnndit 
0orntet  reihta  formupfa, 

^det  mitjta  fddrtijjd, 

Stina  auttamattuega  (b). 

Eä  IV a, i n a m 6 i ne  n flog  pä  fi 
med  alla  fina  fkogsdjur,  at  ly  (s 

tnetdn  ffimdnöd,  rinnon  aitalle  i 


AltefterSkogsvärdinnansgodtycko, 
Är  den  goda  Mors 
Finger  underllundom  i gullringar, 
Händerna  inveklade  i gulldukar, 
Som  hon  fätt  mcd  Iina  gäfvor; 

Men  otta  da  mor  är  ond, 

Äro  fingren  med  vidjeläggkar  pryd- 

Händerna  omvicklade  mcd  vidjor, 
Och  altid  da  hjelplös. 

1 citra,  kom  ock  Ikogs- gudinnan 
pä  den  härliga  muliken: 
ljOin.  Se  IVainatntinen. 


Miehen  SYÖP&,  Anthropophag , menniikjo-frätare  — troddes  vara 
i Norrfka  Lappmarkenj  dit  hänviiäs  fjukdomar:  ex,  gr, 
fDienneff6$finnefefahan(näml.til  miehen  fydpdhdn  Fylddit, 

3\*rian  Fo(?iv  £apin  maahan  laufiafeen, 

§uott  enmuutfin  murhamiehet;  Pohjan  pirtahan  perään,  * * 


Miesten  S yo  J hi  N KYLÄ,  var  i Kyrials  land  , ellcr  den  ort  i Kyri- 
nls  botn , högll  i Norr  i Finland , där  llarke  Kcfar  och  Antbcopo- 
phager  förfärade  dc  ankonnmnde  -y  fe  förcgäcnde  miehen  Jyf>pa.  Ef- 
terloljande  iaga  befannar  det.  När  Domar  (Upiala  Kung)  ännu 
var  ung  och  lag  uppä  fjön , för  at  förvärlva  lig  ära  och  rikedom, 
blcf  hän  genom  en  häftig  Hoi  m drifven  emot  Kyrials -botn , cller 
til  det  ilyeket  af  Finland,  fom  ligger  högll  i Norr  (.Kemi,  Cajana, 

H 2 Faf- 


(a)  Joaanut , Savonica  pronunciatio , pro  faamit , har  fätt. 

(.b)  Locat.  caf.  a auttamattuen  — cfia  --  är  ahid,  utan  at  Iijelpa  - 
contradum  pro  auttamattomuefla  ■ ■ a auttamauomuus  - uuden 
hjelplöshet,  ogunll. 


6o 


M U N 


l iildamo,  Sotkamo,  (Sir  Hijfi  bodde  och  andre  Jättar  i berg;  ty 
landet  var  an  fcgclbart  di»  tidcn,  cmcdan  Ikcps-vrak  ännu  i dag  , 
finnas  i flerc  moras  i Kani  Socken).  Haa  kaflad?  fit  ankare  un- 
dcr  en  lior  och  u.örk  Ikogj  hän  betäckte  itranden  och  gick  up, 
at  bcfc  hufdct.  I jjr  räkadc  hän  Hallgrim , en  Rcfe,  loin  var,  för 
' fina  krafter  och  än  mcra  för  Iina  mänga  konfter,  den  failigalle. 
Hela  vägen  til  hans  kiila  var  bcläckt  med  nakna  hufvudlkallar  och 
multuade  ben , efter  deni  fora  hän  mördat  och  upätit.  Hans  grym- 
het  var  intet  mindre  än  hans  krafter,  och  det  var  et  vidnnder  i 
naturen,  hvars  blotta  äfkudande  kunde  injaga  en  Ikräck  hos  det 
modigaite  hjerta  i verlden.  Alla  dc  fom  hördt  hans  nainn , hylte 
en  läddhäga  för  honom.  Men  Domar  moite  honom  utan  fruktan. 
Teräs  flrid  var  f var,  men  Rifanötb  (et  fvärd,  det  Rolf  tagit  j 
Crims  kiila  $ hörde  Ynglinga-llammen  til-,  de  f s far  läktes  aldrig^ 
flog  genom  lköld  och  hjelm),  lom  den  tiden  var  i Domar  s hand, 
behöll  fegren.  Hallgrim  föll,  och  Domar  gick  in  i hans  kula, 
hvarcft  en  ftörre  i ikedom , än  hän  nägonlln  tilförene  fedt , lyfte  ho- 
nom i ögonen.  Alla  väggar  voro  klädde  med  fköldar  af  blänkan- 
filfvcr,  larnt  hjelmar  af  klarafte  guld.  Där  hängde  ätfidlliga  horn 
med  ränder  ocih  bilder  af  den  dyrafte  mctall  inlagde. 

Mi  KKF.T.IN  painui , En  ftor  högtid  hos  Norr-  finnar;  Se  vuoden  ai- 
ka jaifet.  Alla  häilar  tagas  da  in  i Hall;  fodras  med  öl,  korn, 
granris  och  hermelins  köit,  fom  fkal  prmfervera  dem  för  hufvud- 
fjnkor,  m.  m.  Hofitapen  drifvas  tidigt  och  utan  ljud  i fähufet,  oui 
eljelt  väl  fkull  gä.  Se  Rijlin  päivä. 


Mu:  JNU,  En  oculift  i gamla  Runor.  tTZuttnu  (liinan  Nytten*.  Iteiit, 
en  af  Norder.s  möer,  fom  anropas  af  hält-gäilaie,  at  hiililtä  is. 


rim  och  kylä.  Tcxten  fäger; 

tHunnu  filmin  ttjttdrid  / 
*b8t)fKne6  pnnuttaria, 
£ummo*  (jpptd  ^pfHofafto, 
3iidtd  fplmdfld  fpläfid, 

*DiUd  ((pplld  IjtjpuU, 


3ddlld  tuolla  jddfypttele, 

9>i(tdn  bm>n  f)t)pppfcni , 

3dUd  jddfH>tdn  fdteni, 

?ccit  tulen 

SBalfian  »vacartonufi.  * « * 

t 

Mvb.- 


Digitized  by  Google 


M Y R 


i 

N E M 


61 


Myr  RYS  MIEHET,  de  famme  fom  lndomiebet , trollkarlar  och  vid- 
(keppclige , loin  dels  mcd  läsningar,  lugut , Jymyt , fpättande,  fll- 
iande  och  pä-bläfandc,  mcd  troll-Runor,^0»)tf,  tro  fig  bota  orm* 
hund-och  vargbett,  eldfkador  m.  m. 

Kukki,  Neptunus,  Svenfkarnes  Age,  Se  W e den  - Emo  — Eftcr  fom- 
tidcns  bcrättclfer  och  fkrock-fagor  (Se  U*ban  Hjernes  Flocker  om 
flerc  hafs-fruar).  Här  i Finland  bclkrifves  Ndcken  mcd  länga  ut- 
flagna  här  naken  vifa  fig  pä  vatn , i folfken , pä  ftenar  vid  forsfar 
borfia  och  kamba  fig,  eller  ajuftcra  fit  ljusgnla  här;  äfven  ftun- 
dom  fjunga  (utan  tvifvel  en  Siren  fäng  eller  Crocodils  grät , at  läc- 
ka  barn  til  ftranden,  och  fimmare  i vatnet,  dem  hon  kramar  fa  at 
de  blifva  käl-bläa,  Inger  deras  blod  m.  m.  Hvilket  i Ijclfva  ver- 
kot är  krainp- eller  (eno -drag).  Käringar  och  utlefvade  Sjö-ga- 
ftar  kunna  fliräma  lätt-trogna  mcd  tufende  Nack - och  bafs-  fru  fa- 
gor.  Se  Ahti. 

Nakken  och  alla  de  fniä  guda-magter,  fom  bo  i de  väta  Riken, 
voro  alla  lramkonine , at  höra  fFäindmiifes  fäng  och  liarpollag, 
hvars  like  de  aldrig  fomummit.  Se  JVäinambinen, 

Neitonen  nokosta,  En  vattu-nymph ; bodde  i väta  däldcr;  kylde 
och  fvalkade.  Af  dels  bröft-mjölk  upväxte  björkar.  Hon  anmo- 
dades  af  hält-gällarc,  at  fbrtaga  eldens  eller  det  heta  järnets  kraft.  ' 

9?oufe  neitonen  CTerofia,  ^aatocroollen  fattc^ijti ; 

<2Suctd>ilra  bpifen  pojjmt;  3ottei  poifaft  p?toi1t, 

Svlifen  lapfcn  lappea jto;  ifrtfltovoaift  fannettunjl, 

<3Beä  niitnfi  reilulla , ' 3cnf  on  fyuntu  ljuutcljejfa/ 

«Öamefycnu  jollan  alta,  3fa  liitti  fljoitnega, 

«fkitd  poloille»  potoivan,  Futtluö  falffalafx 

NeMAGWELLE,  En  af  Lapplka  jorditka  Guda-magter,  hvars  hjolp 
ganfka  fä  mcddclas.  De  fä  eudall  defs  hiiläid,  iom  förfta  gängen 
omdöpas ; ty  Lapparne  döpas  mcd  trnll-  dfipelfe  nier  an  en  gäng; 
hvilket  iker  fälcdes,  at  när  menniikjan  blitver  fjuk,  gifver  man 
henne  et  annat  rainn,  och  öfer  vatn  pä  henne  mrd  defla  ord:  Jag 
döper  die  i detta  namu  N.  N.  och  du  Ikall  kiva  i delta  namu  N.  N. 
6 ' H3.  De 


Digitized  by  Coogle 


N E U 


63 


N U J 


Dc  fom  la  fäledes  troll-namnet , fa  äga,  tillika  mcd  nämnet,  AV*  * 
inoigwelle.  Soin  denne  Lapp  1’er  ofta  Nemoigmlle  gä  iör  lig  öf- 
vcr  bäckar  och  moras  ; fä  har  hau  honom  ock  när  lian  Ikall  gä'  til 
kyrkan.  Hän  dricker  ock  Sarakkas  blod  i iämma  bäck,  hvar  nc- 
moigrelle  Mr.  Sidenius. 

Neurerne,  äro  (lammen  til  Finnar , Lappar  och  Efthlännlngar, 
fom  i Spräk  mycket  likaat  Hebreerne. 

Se  TRiiGäRDs  Utdr.  af  Dalins  Sv,  R,  hifi.  1.  Del,  Cap,  13,  §.3. 
P‘Jg-  13* 

IkOIDER,  Lapparncs  troll  och  vife  miin,  fom  falla  i dvala,  ander 
en  viis  läng , och  hämta  ilrän  längt  aflägfna  orter  nägot  i barmen, 
famt  heratta  hvad  dc  fedt  och  hördt,  under  iin  vandel  utur  krop- 
pen.  Finnarne  kalla  denna  ecftalis,  langeta  toiveen  — Om  Finnar- 
nes  Noidat  och  Myrrys  miehet  har  man  ej  hördt  lädant;  utan  en- 
daft  , at  de  hoppa  i raleri  och  gnifsla  med  tänderna,  fom  kallas, 
olla  baltioifaan.  Se  Myrrys  miehet  och  Indomiebet. 

NujJA  - SOTA  cller  Kluppn  - fota,  Klubbc-kriget  i Finland  1597. 

Fä  flere  ftällen  i Finland,  TavalHand  och  Öfterbotn  hölts  fädane 
klubbe- bataillcr.  I Padasjoki  by  i TavalHand  pä  äkern  vid  Ky- 
lttiä by  har  i Konung  Care  IX  tid  är  1597  klubbe -kriget  ock 
gätt  förlig,  Ufoni  ock  pä  flere  orter  i Finland;  hvarföre  S dx  mä- 
ki Ilmolla  , Gamle-  Carlehy  jämväl  äro  af  klubbe- kriget  märk- 
värdige.  Nafta  holmen  vid  Nyftelä  äker,  pä  hvilken  de  flagne 
blefvo  begrafne,  heter  än  Nujja  faari.  i.  e.  infula  clavorum. 
Mennifkjo  hufvud-lkallar,  fynas  där  än  i dag. 

Hertig  Carl  s affägelfe  fgjorde  öfver  hela  landet  myeket  buller. 
Särdcles  utblofläde  lägan  i Öfterbotn  orh  Finland.  Bönderne  hade 
därifrän  kömmit  til  Hertigen  och  klagat  öfver  det  betryck  de  ledo 
af  Clas  Flemmings  Uytteri:  fedan,  da  de  nu  blitvit  upmuntrade, 
och  hörde  , at  Hertigen  af  mifsnöje  tagit  aflked , blefvo  de  aldeles 
obiindige:  en  af  dem  Bengt  Poutu , lamlade  en  ftor  fvärm  af  litie 
likar,  angrep  della  Flemmings  Kyitare,  ehvar  hän  dem  räkade, 
och  ölvade  pä  dem  ali  barbaiilk  grymhct;  hvaribland  äfven  Lag- 
lälaren  Erich  Olof  sf  on  i IFoitby  mördades,  för  det  hän  höd  Ruft- 


'1 


-Digitized  by  Coogle 


N Y K 


O H T 


63 

Tl  in  g.  Allmogens  hop  öktes  derpä  anfenligen,  och  valele  fig  en 
ny  anförare  Jacob  likainen  eller  Ilkka  fran  Ilmola  Sockcn  i Ö- 
fterbotn,  af  hvilken  delta  buller  kallades  llkkamens  krig  eller,  af 
defs  vapen,  Klubbe-  kriget. 

Afiigten  var  nu  icke  tnindre  , än  at  nnfalla  Tavajlland  och  Ca- 
relen , jaga  därifiän  hela  Konungens  (Sigismtinds)  rytteri , upbrän- 
na  eller  lköfla  Clas  Flemmings , Axel  Kurks , And . Bnjes  och  An- 
ders Larsfons  gärdar,  lamt  aldeles  förltöra  Abo  Slott. 

Clas  Flemming  ryckte  up  med  lit  krigsfolk  fran  Äbo  den  23. 
Dcc.  1 506 , tägandes  til  Birkkala  i Öfredels  härad  och  Bjdrne- 
lorgs  Län,  där  B-vide-  bar  en  vid  Nockia  Sätcs-gard  hade  lu  huf- 
vud-läger.  Hän  Iät  fkjuta  nägra  Falkonet-  kulor  genom  hufen, 
livaraf  Bönderne  forlkräktes. 

llkk uinen  drog  fig  ^om  natten  tilbaka  in  i en  fior  fkog,  fomfkil- 
jer  Tavafiland  och  ÖJlerbotn  j men  förlorade  i afvikningen  nägra 
100  man.  Hän  blef  fedan  fangflad  och  afrättad.  Antalct  pä  de 
Bönder,  forn  fallit  i detta  fiilt-täg,  var  gruiVeligt,  och  har  fiigit 
öiver  11,000,  hvilket  för  ÖJlerbotn  var  en  obotelig  ikada. 

N YKYRI  — Se  S ota  kedot. 

NyrKES,  gaf  Ickornar.  Nyrkkes  bodde  fjclf  i granfkogar.  Se  Hit- 
tavanen. 

Ohto,  Oht öinen , Et  Björnens  namn  i Runor,  för  defs  breda  iinne 
och  liora  hulvud.  Tapios  Haikaile  djur.  — Se  Tapio. 

Hän  anropas,  at  ej  röra  vid  Poika pen  (öin  kallas  fbnDil 
Och  fkulle  lian  vela  pröfva  Iina  tänd.  rs  och  ramars  Hyi  ka  j lä  ha- 
de hän  däriil  llockar  och  itenar.  I'ock  om  hans  majrts  grvnihet 
vore  alt  lör  fior  ; ia  anropades  Skogs-Gudim.an  Tapio , at  hon 
ville  ityra  björn,  och  göia  manan  för  honotn  mörk,  tanka  himme- 
ten i moln,  och  forblinda  hans  ögon,  pä  det  hän  ej  mä  ie  kona. 
Ioni  fkulle  vara  i hans  ögon  foni  itenar  och  ftubbar.  Se  Sini  firkku. 

Obtos  födelfe  och  höga  härkomft  alt  ib;. n himla-hvalivet  och 
Sju  - ltjernorne , med  J.  Maria:  tilhjelp,  b-ikiiives  i iöljande  Obtos- 
Jynty  eller  Arclneologie,  'ihan  Kuopio  i Savoiax. 

SNifÄ 


Digitized  by  Google 


O H 


64 

S$if<S  Obto  f«ntU)t:ftt)  ? 
f ^ nimen  fadunptelUi)  ? 

5vutm  tuona,  n>fdn5  pJiivdn, 
Otaroaiflcn  olfapdtUA:  , 

• ©i«Dd  ui  maahan  (a|fcmiita 
^)ihno»fa  b peti  fa, 
diulDaiftfa  futfphifd. 
peitot  tTIaaria  imenen 
QBi|To  toilicia  tvxKöen , 
Rapaloita  fuonbaldta, 
©«(»Alle  meren  fcLötu, 
Safecllc  lainecUen; 

Elioita  tuuli  tuutti;, vitteli , 
QBcin  (jengi 

iftenädn  metifen  njemen, 
©aloja  famoamaan, 

• pohjan  maita  pelfemaan: 
Opg  piiloja  pitp6, 

»£)Apefcen  bÄmmenbpS, 

€moft  fmun  epdjt; 

€tä  forra  fonba  reitti!, 

, ^oalja  majjon  fan&ajata. 
€nembt  on  Ainoiden  tpdtd, 
©uuri  »aitoa  toanbimmalie, 
.Sf  uin  poifa  pahoin  tefee, 

• £apft  fangein  afuu: 

5Tu(e  ftfana  jttouijte, 
$Bierif)te  totin  faiana: 

$ule  ^utoifja  luiiUe, 

Siman  Smntin  tietdmdtd. 


Hvar  är  Ohto  fodJ? 

Giiil  -|ramen|vänd.icm  et  l ain  (Vag- 

gadj? 

Hos  manan,  närä  vid  Soi -n, 
la  axeln  ai  karlvagns-iijomorae: 
l iidän  är  hau  ncuiLipt 
1 lilfrade  rernnnr  (Tirltyg), 

I gyldvne  vaggor. 

J.  M<tria  tien  lilla  modren, 
Kaitade  ulltappar  pä  vatten, 
IJndor  ioni  tlagor, 
la  de  klara  hafs-liälarne, 
la  de  vida  Vagornej 
Dem  vaggade  vädret, 
Vatu-draget  omgungade  dem 
Til  en  houings- rik.  udd  af  näfet. 
At  fprir.ga  i Ikogarna  , 

För  at  trika  de  Nordilka  länderne: 
Gör  ej  hvad  elakt  och  rafande  är, 
Blanda  dig  ej  i det  nedriga  (fkamli- 

„ . ga), 

Din  mor  förbjöd  dig  det  j 

Förtryck  ej  det  gönings  orcna  läref, 

Fäll  cj  mjölk  - bäraren : 

Mcra  har  din  moder  at  göra, 

Din  fofterfka  har  Ilort  belvär, 

När  fonen  gör  illa, 

Defs  barn  iörhäller  lig  argfint  (ftyf- 

fint): 

Far  förbi  fom  et  fvin, 

Där  närä  bredevid  fom  en  fiik  i vat- 

net: 

Koin  hemma  vid  til  värt  viftnings- 

llällc  3 

Utan  at  dejaa  vet  deraf. 

Ollin 


Digitized  by  Coogle 


O L L 


P A K 


Oll  IN  paiirä,  Olsmeflan;  elä  tordc*  ingen  bärga  ho,  af  farhaga , 
at  otn  da  rördes  vid  nigot  bofkaps - foder,  fa  Ikullc  bjönien  göra 
fkada.  Da  flagtades  och  ats  £SiHi!  t ttniOnO  (et  oklipt  lamb  ifrän 
vären),  di  (körden  flöts,  hvartil  äfven  tilreddes  öi  och  bränvin. 

-Di  faret  inbars,  fkulle  med  ai  - och  granqviflar  vatn  kallas  öiver 
Trölkc.n.  Eörr  un  nian  tordes  fmaka  af  alla  anrättningarne,  Ikullc 
däraf  utgjutas  nagot  i vrin  vid  bänken  i bordsändan  och  pä  golf- 
Vct,  fanit  under  jlilttD  »foitTU  d.  ä,  en  lielgad  björklilnd,  eller  det 
trad , fom  om'  midfommars  qvällen  fattes  pä  gärden.  ©irppisjuufU 
kokas  ellet  bakas  denya  dag-  och  ätes  i Öderbotn. 

OxAWATAN,  En  Gudinna  ifrän  Karlvagn  eller  Sjuftjernome,  fom 

fynes  värit  defs  make ; kallas  i gamla  troll-Runor  dagfens  dotter.  > 

Hon  anropades  til  hjelp  mot  natt-tjufvar,  och  at  igeiikaffa  det 

* bortftulna. 

CKatnator  päirodn  Sptti  Jömooni  ettomaljan , 

Sule  tänne  tonvirofjan,  ÄaDonnutto  fai&tema&an  * * 

Se  P diivat  dr . Med  defla  kan  Svenfkarnes  Tbiodan  jämföras,  el- 
ler Titan  hos  de  Latiner,  fom  lkulle  köra  folens  vagn. 

PAHOLAINEN,  En  ond  ande,  djefvul,  en  ond  välne,  ormens  flam- 
fader  — Hade  ormar  til  briikar  och  löljorj  hvarföre  onnen  title- 
ras  i troll-Rimor  eller  deff  ©pnttj: 
tDloto  mujlo  maan  oloinen,  Stinto  folfi  ©yijäetäton , 

Souffo  juonen  fonDOllinen,  «paf)elniftn  pojjon  naula  » * 

PAINAJAINEN,  Maran,  fom,af  mjeltljuka  fes , fom  en  hvitnymph 
om  nättema  under  fömnj  uplyfer  mcd  lit  Iken  hela  rummet  och 
tryeker  öfver  bröftet,  hvarunder  de  vräla  och  Iita  illa.  Vicm  Pai- 
najainen ^ fom  kroflar  barn  och  gör  dem  vindögde:  fördrifves  af 
vidlkeppelige  med  llal  och  betsman,  lagdt  under  hufvudet.  Är  i 
fjclfva  verket  en  nerv  och  convulfiv  fjukdom  hos  barn  af  fyra  — 

PAKKANEN , Smäll-kalla  köldcn,  den  biftra  Puburis  Son,  med 
defs  kuina  och  hirmuina  fru  Hyyttb  anvifes  til  Kijron  kofki,  at 
tilifa  den,  om  hän  vore  i ftind.  Mot  köldcn  ilod  man  nog,  när 
pian  fick  iöljaude  at  Ikyla  fig  mcd; 

I Suo* 


Digitized  by  Google 


66 


PAN 


PAR 


§UC$5  muHe  lltuncit  turtfi,  Hämta  mig  den  varma  fvanlkins- 

tröjan  , 

JPflnna  »Vilikin  f luvallinen , Bär  hit  den  rikullige  lurfviga  päiten, 

3oiIa  tuima  Utrt&eOcnncf,  Hvarmcd  jag  förvarar  mig  niot  den 

biltra  kölden, 

(Ettei  paFEircn  palele? , At  ej  kölden  förkyler, 

ÄDWan  ilman  fcjfeniataf/  At  ej  den  kalla  lufeen  fär  komina  at, 
Pöffafctt  palelemataf:  Vintern  förkyla  mig: 

^alivtll  ilma  §aiivaellef,  Den  klare  vinter-luften  fare  up  un- 

der  himmelit , 

(Ettei  tifo  SRiftittpd,  At  den  ej  Ikadar  nägon  chrilten  cl, 

gör  nägon  enda  lytter, 

(EiFd  IPiflttOiHe  antaa?:  Eller  verkar pä  hiiden  rinnande frait- 

Ikador : 

hinttiini  Utunen  umrill  Min  farfars,  farmors  varma  edder- 

duns  paulmi-fäng  el.  täit 

§urroa]teni  tUOtUIVeljcn,  Mä  häratas  til  min  Ikygd, 

^JvSÄUeni  pujetta?el>CI1.  Jag  mä  päklädas,  öfverhöljas  där- 

mcd. 

Jag  tror  man  nog  (kali  Itä  fig  mot  kyiden  la  väl  ombyltad , utan 
nägon  trollkonlt. 

PANNAHAINEN,  En  bannlylt,  förbannad.  Dänned  foifläs  ofta  or- 
men  eller  en  elak  ftygga. 

PAKUEAN  NEITI,  En  underjordilk  troll-mö,  hvars  bindel  npfattcs 
med  ödlor.  Ödlan  Kallas  därlöre:  pdä*pui??0  Panulan  liejjen  — 

En  af  iurierne;  upammade  ödlor  och  ormar.  ie  KyytöJdiuen  

Hon  höll  til  i Alueu-  järrei  djup  • plägade  genoni  tiilen. 

PAKUTAR,  En  af  ormens  däggerlkor  — Juutafes  Aygga  dotter. 
Paiiattnr  den  f amme  j förorfakade  fveda  ocli  värkj  äberopas  älven 
vid  lälningar  ölvcr  iur  och  järn-fkador.  lailta  SKtlOJtC  fyettdfid, 
f>6i)l>cneg  Pauuttöria,  maa  Ifdnft,  maa  cmdnjt.  — 

PAR  A,  fnmma  fom  de  Svänlkas  Bjdra  ; en  troll  - konornes  villjge 
tjenfte-ande,  hvilkcu  Ikall  di  mjolk  ai  fiämmaudc  koer,  yltä  det 

i Iin 


Digitized  by  Google 


PAR 


P A A 


6? 

i fin  mage  och  bära  i Smor -kaman.  Pcfs  underliga  föddfe  fes  i 
Mag.  Cbrift.  Er.  LFNCgmsTs  Difp.  de  Superftitione  Veterum  Fcn- 
noru  m Jt\  J.  p.  53. 

För  100  är  fedan,  da  man  an  förmodcligen  var  för  Ikumögd  och 
lätt-tiogcn  och  fäg  nog  oft^  fpöken  och  clfvar  danfa,  hade  man  * 

iätt  fe  detta  kreatur,  fom  til  utfecnde  (kali  värit  ludcn,  hvjt  och 
fvart  • fpräcklig , mcra  rund  än  afläng  (utan  tvifvel  en  tjuiaktig  gran- 
nens  kättä),  fötterne  lniala  fom  en  tranas,  och  5 til  amalet, 
liknade  myeket  en  gammal  dags  llända.  Da  Paran  klämdes  imel- 
län en  dörr  i et  nijöJk-hus  och  dog,  fjuknade  ock  väidmnan  latnt 
afled  llraxt  därefter. 

När  Pura,  bjäran , är  född  och  fatt  lif,  efter  defeription  I.  c. 

fä  täges: 

ifmma  rcoita,  fanna  maltoa,  piimd  pin&c&cjM, 

$tio  meitä  rbuorcn  t£tif fo , ttaito  happaman  (jallutta.  * * 
pirtin « emdntd , 

PARAN- WOITA,  Bjär-fmör,  fom  i (jelfva  värket  är  en  fort  blöt 
fvamp  i Rötmänan  (mucor  unduofus  flavus,  Linn.  Fl.  Svec.  1282), 
bruka  de  vidlkeplige  bränna  i tjäja , lait , lvafvcl  och  piika  med  en 
vklja,  da  defs  ägarinna,  troll-konan,  tros  komilta  af  ined  ömkan 
och  vifa  fig,  med  iörbön  för  Iin  tjenfte-  and.e. 

PälW&TäR , En  af  vargens  folier-möer  — It.  dagfens  bmdfrämma, 
den  Iköna  niorgonrädnan,  fom  frälite  Solen  och  mätien  iirin  för- 
mörkelfer,  fom  den  elaka  Kuumet  anftälde.  Se  Kuumet , Kuutar. 

PänvtLIN  WALITZIAT,dagväljare,  nämnes  i Bibelnj  utmärkte  vifla 
dagar  för  olyckclige,  af  hvilka  nägra  kallades  Käteinen  p£m?Ät 
och  pÄwAt,  da  var  ej  godt,  at  fä  äker,  fitinmt  panoiUt 

4,  5,  och  6:te  i nyet , ej  aldeles  gillade  för  goda.  Cuulen  päm>4, 
d.  2 Januarii , dä  fkulle  ej  eld  göras , af  farhäga  för  eldsväda  naita 
fommar.  Mdndag  och  Tborsdag , gamla  teknedagar. 

Pääsi&INEN,  en  väl  de  Chriftnas  högtid,  nam  af  vidikeppelige  mye- 
ket vanärad.  Om  Päflknatten  fättes  än  (kallan  pä  lkäll-koen  och 
lior  pä  iähus  - dörren , at  förlvndra  de  flygaude  troll  - konors  ingäng. 

1 2 Nu 


Digitized  by  Google 


68  P , E L V E R 

Nu  fittes  hela  nattcn,  och  nian  lyfs , fom  det  kallas.  Dc  tro  Ag- 
fa trollkonor  flygande  i luften  utan  aerofiatifka  machinens  tilhjelp, 
höra  bultas,  fmidas  , tröikas  - - hvaraf  lpas  om  tilkommande  ting, 
ora  ärsväxtj  dödsfall  m,  ra.  De  flygande  trollen  Ikola  ock  nu  fö- 
ra  ali  den  ull  ^ kobär,  fvanfär  m.  m.  fora  de  famlat,  til  bläkulla, 
fälom  tiondO  at  Hin.  (Se  Norrländfka  troll - väjendet  Capitain  Elin). 
Nu  tros  ock , at  man  fer  Solen  danla  ora  morgonen.  Jämför  Stre- 
ungs  Pbyfica, 

At  derivera  ordet  paafiäinen  af  Graekernas  Ttouoeuaau , Paeariem 
aut  apoUine m invocare  (c)  och  ■nxixvia/Ao s,  Carmen  ob  liberationem 
a malis  aut  praeteritis,  aut  futuris  — Suidas,  är  nägot  tvungit, 
hällt  Finnarne  ej  vetat  af  Pääfiiinen  eller  Fälkas  flrande , förr  äri 
efter  införd  Chriftcndom:  häldrc  kan  ordet  vara  helt  och  hallit 
Finfkty  af  primitivo  pääfen- fta-  jag  blifver  fri,  flipper  lös  — och 
betyder  paafiäinen  , vi  vocis,  en  lösnings,  befrielfes-dagi  i likhet 
mcd  Ebrcernas  pafjab , tranfitus  — • en  öfver  eller  förbigdng  i af- 
feende  pä  mord-ängeln  i Egypten  vid  för  fta  Falk,  och  öfVergingen 
öfver  röda  hafvet  &c.  , 

PELLERWOTNEN,  En  god  Skogs  • planteur  och  äkerman,  defs  fon 
var  Sämpfä  — poifd  Pellettvoincil-  Se  JVennon  härkä 

och  Sämpfä, 

Pellon  PEKKA  eller  pekko.  En  korn-gud-  befbrdrade  vär-fad- 
den  och  gaf  god  vört,  fora  kallas  pellon  ntriitO. 

TrobSt.  -D.  N.  Idman  1.  c.  deriverar  nainnet  af  Graekilka  7tr,\s 
eller  mpu: , cceni  el.  jugeri  Deus  *•  pä  iinfka  Pellon  jfa* 

mela,  Agä  Deus  — Pellon  peffoa  ntaiflaa  tl  juoDn,  är,  diicka 
vört,  eller  bulka,  färlkt  gälit  dricka. 

Perkele,  djefvul;  för  flere  namn  — ilenipo,  Piru,  Ptm» 

lainen,  pctfo,  pcjjafö»,  Pej  jäinen,  Penbele , Ätlfa,  Kilo,  paha 

2<urPi  ♦ * Grsecis  niger,  nigris  maculis  variegatus  — Sv. 

Hin  Svarte.  Hin  onde.  Diabolus  euim,  nefcio  qvare,  nigris  co- 

lori- 


(c)  Pod.  ooh  Probft.  Nils  Idmans  aihandl.  om  Finfka  och  Grachiika 
Sprakens  gemenlkap  pag.  ¥)  - il. 


Digitized  by  Google 


PER 


P I E' 


69 

loribus  dcpingitur,  nam  alias  format  fe  in  angelum  lucis  2.  Cor.  II: 
14.  Hädän  är  Finnarnes  talefätt:  tTlufic,  fuin  petfde:  Denfam- 

me  fom  Svenlkarnes  Loke  och  Midgards  - orm , hvarmed  medel-gu- 
den  Thor  fhiddej  hos  Lapparne  den  Gud,  fom  var  uphofvet  til 
det  onda.  Probft.  D.  Nils  Idman  loc.  cit.  p.  35.  deriverar  Perke- 
le ai  ’A7r«f0K«As<r,  rcdi  experientiam  non  habens,  Decori  ignarus, 
inrptusj  men  nog  ivungit.  Härdragit  är  ock,  at  förcge,  det  Per- 
kele vore  dcn  märkelige  Sergelmer , fom  blifvit  räknad  ibiand  Gu- 
dar,  hvilken , eftor  Eddas  upgift , värit  en  Jotnner , namnkunnig 
af  visdom  och  kallad  H/n  frode  Jotun , at  hvilken  Odin  den  äl- 
dre  lärt  regerings- och  krigs - vetenlkapen ; men  hvilken  hän  fedcr- 
mera  med  fit  anhang  drifvit  ifran  fäte  och  land.  Se  Schönings  */- 
bändi,  om  Tids  Regering  i den  gl.  Nordifka  hifi.  p.  105.  Detta 
nphäfver  ordet  perkeles  derivation  af  'ATrr/fcxaAeo-  — dock  fäga 
finnarna,  i anfeende  til  Bergelmer , ftHd  Cll  ^ietfcUm  foiljlit  — 
ttitfaä  fuin  pevfele,  illflug  - - men  naturligen  härilammar  det  af 
fvart,  lom  är  lika  til  uttal  och  betydelfe,  emcdan  ock  en 
fadan  idee  än  i dag  ätlbljer  fjelfva  namnet.  Se  Piru,  Hijfi  — 

Peri  -SORIA,  En  af  Loubeatars  9 ftygga  föner  — - En  af  ThufTar 
eller  Cycloper  —s  Enögda  bellarj  fmidde  viggar  ät  Thor  eller  Ukko 
och  Ilmarinen . 

PesuAN  KANGAS,  En  flenhögd  i pavola  af  Sijkajoki  Socken  i 
Öfterbotn , där  jag  d.  16  Sept.  1783  nedraferadc  4 llenhögar ; det 
är  en  ften - rundel , liknande  en  gamreal  Ikants  eller  Iälle,  Linnat , 
med  2 portar  pä  en  ganlka  brant  högd,  midt  uti  lag  och  flät  utan 
llenar,  men  omkring  murad  af  grillein  Tor  hända  en  Kalmifto . 
Se  Linnat , Linna  kangas , Kaleva. 

PlEHINGIN- WUORET  — Eergs-rygg  i S.  O.  ifran  Landsvägen  | 
ut  iiriin  Fiehingi  by  i Salo  Socken.  Där  Ikola  än  fynas  tecken  til 
rum  och  4 fl.  portar.  De  äio  forfla  landt  - känningar  för  feglande 
ifran  Brabcjlad.  . 

Santta  Pietari,  rädde  til  ormens  fcdfel  — Se  Juutas.  St.  Pehr 
äberopas  ofta  i troll-runor,  i anledning  ai  flera  iäfvitha  fago  om 
hans  vandel  med  fin  näiiare.  Sudane  Ruaor  iiöxa  til  medel-äldern 
for  Reiomutions  • tiden.  f*: 


Digitized  by  Google 


7°‘  P I R P I M 

Pimento  & Pimentola,  Se  Pirulainen. 

PlNNEUS,  filius  Tapionis,  aliis , Pimeys , 

Piru,  djefvulen.  Perkele;  agerar  ock  fnicd;  fmider  peliifotts  nilar 
ioni  Loke.  1 1 * 

Piru  pijitf  tafeo,  3fd  piili  J tafoo, 

otrmeitnjjd,  $cifa  „Uo  fuliuico  * , 

Siman  ifunamuufja; 

Hans  geiiilLc  aro  Ruho  och  Rotupa  fanit  Peri/okia.  Finnarnes 
taleiatt,  -iUlmca  pcvfdc  cl.  piru,  ger  tilkänna,  at  luu  uingicks  iom 
imeä  niccl  < iden  och  df,t  glodande  jiirnet. 

Roffxus  iager,  at  Ryffarue  dyrkat  en  Gin],  under  namu  af  Pe . 
run,  d.  n de  löi  eli  äh  under  en  maas  bild,  hai  lande  en  elJhet  iicn 
i handen,  hvih.en  tii  heder  de  undcrhöllo  iräirdiet  en  brinnande 
eld  af  ekträd. 

For  det  atorda  P/rzr,  tyckeshafva  nägon  gemenikap  med  Gneki- 
ikä  ordet  7ruf)  ignis , eld,  de  n Perferne  dyrkade  iom  enGudfSui- 
ms),  och  den  1' uiika,  Piru  törftod  iig  pä  < Id-ns  krait  i äsfian,  tf. 
ioni  lmcd,  fluter  FoQ  Jdman  p.  SF.  loc.  cit.  at  elden  i Hedeiido- 
nien  oliivit  hallen  for  Gud,  och  dyrkad  under  nanmet  Piru.  El- 
dens  dyrkan  i Norden  päitär  Scböning  i iin  afhandl.  o, n Tids  Re- 
geung  x den  gamla  Nordilka  hiil.  p.  Iu5. 

Pirulainen,  En  ond  ande  af  mindre  flaget  — Fans  unge,  Ung 
ocb  ftrjlracklig,  i Runorne.  Louieatars  Son.  <BiruMincn  nitfd 

poifd/  l^affaft  ?ulifeit  feinnin,  faarejja  nimittJm.i{j4  * # jtem  

au  hvad  10,11  var  af  Pirus  Mgi,  kallas  Pirulainen , hin  onde. 
pakj  Se  Paholainen.  Deis  tilliäll  var  i 

Pimento  eller  Pimentola,  pohjan  perd,  ultima  Thule : ytter- 
iia  morkret,  dels  i afgnmden,  dels  i Noiden  vid  Novaja  Zembla 
och  Turja  (Norrigc).  J 


Uffo  Curjöjla  tuloO/ 

SSftieä  pitfd  pimeittolafta, 
$<tynnd  faptd,  tdpnnd  jddtd, 


en  Ijoufun  fa&feefhi, 
puolta  tcifla  pohve»  pddfld, 
fp(t4 


i.  e. 


Digitized  by  Google 


P I T 


PÖH 


7i 


p.  r.  &cufun  perfaujcilta  ifrän  Sdpnnd  &pptd,  tdpnnd  jddtd— 
byxliiiningcn  ) Se  Turja  &l  Tuli  poika. 

Denna  länga  m an  ifiSn  Pimentoja,  anropas  ock  fom  Hojjlagare , 
dä  häftfoten  ilintat : 


$uli  poifa  Pot?jalaj!a, 

Uro£  uuDefta  , 

PitfA  mice  pimcnbolafla , 
$uo  tulla  tut>iif>rclcDU'i , 
©uuni  iviI)Fc  fainalcjja, 
Siuta  ftjjcli  feldgd; 

Sföind  nucta  anelemaan, 
Siima  mitffonen  minulleri/ 


Sföind  nucta  tanti&teifin; 
?i.(ld  liuta  liufa&tanna, 
$djtd  falroo  fatfennunna; 
$dt)dn  f öin  o fafroattcle, 
$äl)dn  liittpd  liljca, 

£lli)g  tuurille  mdnnp, 
eilpö  roifmoillen  tviruoo  * * * 


La  eldcn  fans  i yllttanjdrivi , fcdan  flera  notvarp  blifvit  dragne, 
kom  ock  en  Jlark  Otter  ihan  Pimendola  - * 

$uli  tnleö  pimcnbolcfta,  <2Bii(emd^dn  roiffeldftl, 

SJJieö  tarffa  tCopiolafta,  SRautaljlitta  ruffaffitta, 

3cfa  refofeift  turotta,  ^Bantuitta  mateifitta  * * 

I Pimendola  imiddes  äfven  troli- pilar,  fom  -voro  dödelige  Peft- 
fkott. 


9>cifa  lufiti  pohjan  maahan, 
pieni  Ptmcn&olahan, 
huolia  tecttdmdtydn, 
S&afamcita  roalmiftoniafyan , 


Slmbu  mieliä  afetti, 
r\ul?o  nuclia  tafci, 

Tlcmba  jotifta  jdnnittddpi  * * 

Se  Pohjola, 


PlT  KäTNEN , Et  Vkkos  tilnamn.  Len  längc,  flore,  hedcrlige,  an- 
fenlige,  majeftätlige  Ukko  — ■ at  betekna  Guds  nugt  i älkan  och 
betyga  vöidnad  lör  honom.  Urdet  förekomnicr  i Einlka  Bibeln. 


POHJOLA,  yttcrfta  Norden,  bcfkrifves  lafom  en  mörk  och  förlärlig 
ort.  Tartaius  & ultima  Thule  — Se  Pimcndola , Pirulainen  och 
Tuli  poika . ^ 

Pohjolan -EjmÄNdS,  bide  god  och  ord,  alt  efter  nyeker  och 
behag;  en  ai  Nordens  mägtigaita  Her/karinnor ; kunde  bade  hje-i- 
pa  och  ftjclpa,  hota  och  Ikada  j anropas  dädöre  o!  a.  Hennes 
r-anin  var  Louhiut^r  cller  Loubeatur,  Lomatar , Lmebctar  cller 
Louhi.  • Pohjan- 


1 


Digitized  by  Coogle 


PÖH  P U ?ir 


Pohjat? -EoKfcO,  Loaut  huftru,  en  Skogs-gumm-  \ No- Jan  §511, 
fom  fkulle  fltaffa  Renar  och  Elgar  i vipp-fnaran:  hade  m bla  uuutef; 

6>ini  roiitta  (Stiffo  i*  <bddret  fclfclcf)tnn;.ait , 

5>atte  juonet  ittoj:<ninf).in , Äpmm  feifckjjtamaan  * * » 

^oiffi  ^o^jolar»  joetta, 

Nämligen  för  Rendjuret.  Pohjolan  Emäntä , den  fararaa,  Nor» 
dens  värdinna  — Se  Loubiatar. 

POHJOLAN  IMPI  el.  N city  j en  fpotfk,  fräck  men  kättjefull  mö  — • 
föraktade,  fom  Penelope,  friare:  men  af  kättjebad  kaftide  lig  i haf- 
Tet,  för  at  fvalka  fin  hella  j hon  blef  där  radd  af  Meri  - Turja  s 
och  födde  9 iöner,  utbölingar  och  arge  bofvar  - - ibland  dem  Pak- 
kanen > Rijfi,  Puhuri , Hyyttö,  Mdntykoin>n  - - Runan  om  henna 
fäger : 

©pntf  Heitv  Pol?iolaf5a,  ^oF  ei  fuojtu  fulfjfltflljiti , 

3fmbi  fplmdfid  fpl^fvit,  SJlieUp  nucpijn  Ijprciin  * * * 

Norden  s mö,  hvilken , fafom  ganfka  kali  af  fig,  upmanades,  at 
fvalka  brännfär  och  eldlkador: 


Stoufe  neitonen  9?otojta, 
<2Buotcf>ilDa  (jpifen  pojjatt, 
Sidiftn  pojjcm  Sappeajta, 

tffied  roijtmft  n>ifafta, 
-£)ame»enjt  pallon  alba 
Se  Meri  - Turfat. 


Stat  up  ihan  den  däfviga  dälden, 
Ifrän  din  rimmiga  ions  barnläng. 
Iirin  Iidan  af  din  Öltliga  (evärdeli* 
ga)  Son, 

Drag  din  manteau  ifcän  kölden, 
Din  kjortel  undan  froiten. 


POHJOLAN -ORTS,  En  af  Nordens  Pegafer,  fom  var  fä  finäll  fet, 
at  vatten  hölts  pä  hans  rygg,  hvarmed  brännfär  fvalkadcs.  S» 
Hiilitdr, 


Pohjolan- POTKA.  (Se  Piru  & Pimento)  En  af  Bores  föner,  fom 
dräpte  Kme  ( jtumo ) och  gaf  honoin  lä  djupa  far , at  ali  Rym- 
thurfa  flägten  drunknade  i blodet  — Se  jtumo  — F me. 

Puhuri,  Köldens  Fader:  PaEfaneti  puhurin  poifa,  §alwi  poifa 
■^yybdroincn ; kaUas  la,  for  det  man  bläter  i naivan  och  är  itel 
®iu  iuigren } alus  Pv 


Digitized  by  Google 


P U • P PYH  ~ 73  / 

PuPULT,  ideni:  ^affancil  Pupillin  poifa  — eljeft  en  hare.  £a  tän- 
deme  Ikaldra  at  köld , fäges  Jaffaa  puputin*  pupuil  cUcr  iÄnerctl 
faalia  — 

Puna -Parta,  arifes  för  Txonis  Son  och  eldrns  värd-ande. 

Puna  parta  ?uene»  poifa  $ufumf£a  pu^toi-ga, 

Äirmift  Stilifcn  fitnuu,  SBSaaitcijja  roolfcifa  * * Se  Piru. 

©äfedifc»  f<Spmw;ttcli , 

PuSKUT  cller  Kirouxet , kallas  dc  bannor  och  fvordomar , livar- 
mcd  troll  fyfleliatta  iig,  at  förgöra  folk  och  boikap , da  de  i ra- 
feri  gnisfla  med  tänderne , och  uphetfa  mörkfehs  andar.  En  trän- 
fjuka  eiler  annat  ondt,  loin  de  tilbringat  Iin  oviin.  Af  tamma  ilag , 

Ioni  GStberncs  Scidur  eiler  kokningar,  hvarmed  dcn  Fintke  troll- 
konan  Hulda  ora  liivet  bragtc  den  SvenJke  ltoimngen  IV ani  and  t 
efter  Sturlesons  berättelfe. 

Pyh&  Forfs,  i Ulo  elf,  3 gamla  mil  lang;  fä  fvär  och  ftrid,  aC 
man  med  bät  därigcnom  cj  kan  komina  upp,  utan  nödgas  de,  ioni 
med  bät  vilja  ifrän  Ulo  til  Cajana,  för  berörde  fbris  fvärighet 
fkull,  Aapa  Iina  bätar  och  foror  mil  öfver  land.  Et  lax-patu 
lfälle  är  uti  Pyhä  forfs  i Muhos,  fom  ännu  kallas  Trattila  — 

Se  Trattila , Ulo  under  ordet  Uhri  paikat.  Se  et  gammalt  Mfcr. 
af  1705  af  Erik  Jacohfon  Frosterus,  Pncp.  & Pafior  in  Kemi  — 
Anmarkningar  öfver  Ulo  Socken  af  Norra  Häradet  uti  Ufter* 
botns  Höfaingedöme. 

PyH& -MA A,  utom  kyrkgärden andre  vidtkeppelige  oflerftällen  — 

Se  Uhri  paikat.  Än  är  den  omenfldiga  ofeden  här  i fvang , at 
rifva  och  farga  likj  afhämta  de  krafiigalle  Annileter,  panaceer  och 
medicamenter  ifrän  kyrkogärdarne  j eiler  ock  taga  dadan  troll- 
poflor,  at  Ikada  menniflyor  och  kreaturj  gä  ora  nätterne  i kyrkaa 
och  rädfräga  de  döda;  dä  trollet  Ikall  kläda  iig  in  albis,  eiler 
mefshaka  och  gi  pä  altaret,  upmana  Kejjujet , eiler  de  ia  kallade 
kyrk-fpöken,  at  förfölja  tjufvar,  eiler  ovänner,  cller  befria  en 
fvagfint,  fom  tros  plägas  af  elfvar  eiler  detta  följe  m.  m.  Se  Hi- 
fit ■ kannot.  Ehuru  detta  later  otroligt,  i värt  fä  kallade  bogt  up~ 

■ k ijft* 


Digitized  by  Google 


74  Q W E 

lyfia  tidehvarf , fär  jag  dock  efter  AlTeflor  Saedenborgs  exempel 
iäga , at  alt  dctta  har  jag  ex  auditis  & vifis  J & cum  Sacelluno 
in  Wöro  olni , Turneo , Kelata  rcfero. 

Q\VENA-  Ström:  Uumen  Amazoniini,  vid^Cajana  i Öfterbotn,  kai» 
lad  af  Finnarne  Ämmän  - kofki  ; ttrid  och  fafelig,  där  ingcn  än  lei- 
vande  kunnat  nedfara,  eller  liiga  upfore.  Bryter  af  de  ftörfta  fu- 
ruftockar  i et  ögnableck  i iit  bradbranta  fall,  fom  pinnor  eller 
pärttor. 

Qwenland  — Cajana  Län  i Öfierbotn.  Et  gammalt  fate  för  de 
tappra  amazoner  och  fkölde  - mö jor.  1 Konung  Erik  IX  eller  den 
Heliges  tid  1150  underlagd  med  det  öirige  Finland  Sveriges  Krona. 

Erien  s Jncobi  FROsfERUs,  ConreElor  Scbolct  ZJ hai  fis , poftea 
Paftor  Prcepofitus  in  Pudasjärvi , tandem  Prcepofi  tf  Paflor 
in  K ie  mi ) Ikrifver  om  detta  land  d.  14  Sept.  1705  i Iina  Breves 
cbfervationes  ad  Antiquitates  OJhobotnicas  JpcQantes , pag.  jö*  j, 
pä  lbljande  fätt: 

"Emedan  nu  Finland  med  Öfterbotn  var  medelft  denne  Konung 
*'Eriks  vapn  lagd  under  Sveriges  Krona,  fä  har  detta  landet  den 
"tiden  blifvit  kallat  Cajania  eller  Cajana,  Cajnun  maa , fom  det 
"ännu  af  de  Savolaxifke  kallas,  och  bemärker  uti  det  Finlka  Sprä* 
"ket  fä  myeket  fom  Herecundus , pudicus,  tuchtig,  ä Finlka  (Sij- 
'Vollinen')  Cainulainen;  ty  Ofterbotnifke  invänare  hafva  altid  ifrän 
"fordne  tider  betedt  fig  uti  deras  handtering,  huus  och  uingänge  * 
"fedigare  och  tuchtigare,  än  de  fom  boo  uti  Sawolandj  renligare 
"och  eljeft  i myeket  annat  vijlt  fig  tjenftachtige  emot  de  refande 
"och  vägfarande:  härtil  kan  detta  lämpas,  at  Hans  Kongi,  Maj:tt 
” Konung  Carl  IX,  i Öfterbotn  har  lätit  i fin  Kongi.  Titul  inflyta 
"dc  Cajaners  Konung , Konung  Erik  har  lätit  öraxt  igenom  Bi- 
"Ikopen  Sand  Henrik  fortplanta  den  Chrifteliga  Religionen  här  i 
"landet,' at  förfamlingen  af  vift  folks  antal  inrätta,  fä  at  allaredan 
"170  ähr  therefter  uti  Konung  Magni  tid  (fom  är  vorden  kallad 
”Smek)  hafver  i öfterbotn  värit  nägra  Paftorater,  fom  K) ani , 
"Sabiä  Och  andra  Sochnar,  hvilket  kan  bevilas  af  larama  Konungs 
"hrei  daterat  Stockholm  A;o  Chrifti  1355  pä  Wahrfrudags  nativita» 


Digitized  by  Google 


RAD 


RAM 


75 

dereft  defle  orden  flä:  IPij  Magnus  med  Guds  nide , Sveri- 
"ges  och  Noriges  Konung,  och  Hemming  med  fauinia  näde  Bilkop 
*’i  Älx) , hei  fom  Eder  Kyrkio-  Prälter  i Sabla , Kjemi,  och  andra 
" Socbnar  i ÖJierbotn  &c.  — Häraf  fpörjes,  at  den  Chriftliga  läran 
“langt  förut  hade  lörkafrat  fig,  för  än  iaininc  Konung  Magnus  re- 
"gerade , hvarföre  ock  denne  Bilkopcn  Hemming  i Abo  är  dcn  22, 
"uti  hvilkens  tid  Förfainlingarne  halva  haft  Iina  Kyrko  - Präfter  och 
"riffe  intrader  til  Präftes  ohi  tijonde  &c.  fom  Kongi,  bref  nännare 
'utvijfar:  ibland  della  gamle  Sabla  och  Kjemi  Förlämlingar  räknas 
•‘ock  billigt  Pedersöre  och  Gamle-  C/trleby,  Nerpis , Muflafaari 
’’tned  Storkyro,  ibland  de  äldita,  varandes  fördenfkull  undran  värdt, 
"at  man  in  til  thenne  dag  icke  nagot  annat  document  har  kunnat 
•‘frambringa  af  de  äldfta  Förfamlingars  Handlingar  förutan  detta 
"Kongi.  Brefvets  Copia,  hvaraf  fuller  för  80  el.  60  ihr  fedan  be- 
''rättas  originalet  värit  til  finnandes  i Calajoki,  mcn  nu  icke  mera 
"ka n framtees,  tnindre,  at  man  latt  nan.n  pä  dem,  fom  the  tider- 
"na  värit  Paftores  uti  de  350  ähr,  nemligen  ifrän  1335  intil  1500^ 
•'da  man  befinner  nagra  fäfom  1525  Michael , Pailor  i Kalajoki , 
*1558  Canutus  Paltor  i Jjä , Petrus  Simonis  i Sab/o,  1558  Tbo- 
’mat  Lungonis  Paftor  i Limingi  , 1568  jfacobus  Sigfrid  i Kyrö, 
"1546  Petrus  Andra  Paftor  i Muftaläari,  1558  Efcbillus  i Kjemi , 
” - - - &c.  Utaf  theflfe  Faftorum  Fullmachter,  utgifne  af  Konung 
"Gustaf  I.  och  Erik  XIV.  linnes  ännu  Copier  i behäld  - - - &c. 

RADIEN,  Lapparnes  fa  kallade  Öfverhimmdfke  Gud  — Grtccis  Kf«- 
Iciioo , viribus  potcns  — fanuiia  loin  Ilmarinen.  . Radier , ehum 
högft  uppc  i Stjernhiinmclen , är  nagot  ringare  än  Panet,  fom 
Ikall  ncdlärda  andan  til  mennilkjo- foftret  i moderlifVct  och  lefve- 
rera  den  Maderakka  i händer  — Se  Rariet  och  Maderakka. , 

Radier  uptager  de  dada  til  fig , när  de  efter  döden  en  läng  tid 
halva  värit  i de  dödas  landj  Se  Tuonela. 

RAHKOI,  Et  fpöke,  fom  de  gamle  Tarvafter  tiodde  förmörka  Ma- 
nan. Se  Kuumat. 

Rampa,  född  af  Laukaat ar , fom  blef  hafvandc  af  väder  — väre* 
arg  fkyttc;  fköt  dödciiga  pelllkott.  Ruhot  brodcr,  cller  en  af  de  9 

K 2 Sy- 


Digitized  by  Google 


R -A  U 


76  R A N 

Svfkon,  fom  Lomebetar  P>ddt\  Piru  var  dcras  Fader.  DeSvenfkars 
Thor ar en , bekarit  för  Iina  llygga  iöttcrj  hade  en  fot  med  4 itygg* 
täv  o eli  den  andte  »led  fetai  iädanc , livilken  var  flyggare. 

Ä'ven  kan  Rampa  fättas  i bredd  tncd  IV tlint,  fom  fyllt  de  gam- 
la  lagor  med  tina  konfter.  En  krympling,)  gjorde  fig  ett  hamn  af 
fjäclrar,  bvarmed  lian  flög  ifrän  fit  fdngfle. 

RanA-NETDA  , En  af  de  Lapplka  Gudamagter,  fom  bo  myeket 
högt  uppe  i Stjerne  - himmeitä.  Räder  öfver  de  fjäll,  fom 

förlt  oni  vären  grönlka,  ocli  gifvcr  nytt  gräs  til  Renens  föda.  Om 
vären  göra  Lapparne  offer  til  henna , pa  det  Renen  matte  komina 
i tid  til  gräs-gängj  kan  jämföras  med  Finnames  Etelatar , Sven- 
fkarnes  Fröjja  eller  Frigga,  Romarenas  Flora.  En  Gudimia,  fom 
fkulle  utdela  ikönhet  och  gynna  kärleken. 

Det  är  under  Fröjjas  namn,  fom  man  vördat  jorden,  pä  hvilkcn 
vi  bygga  och  af  hvars  ymnoga  qvcd  vi  alla  näras. 

Rariet»  En  ibland  de  fornänitta  Lapfke  Gudar,  fom  aro  allerhögft 
uppe  i Stjern-himnielen.  Somlige  iäga,  at  haa  är  alleftädes  närva- 
rande,  loiulige  ickej  dock  föritä  de  ej  den  fanna  Guden  med 
Rariet. 

Raunt,  Ukkos  gcnul,4ika  roed  Jupiters  Juno.  En  af  Carcllka  af- 
gudamagter  i fordnu  Hedenhös,  hvarom  Bilkop  Agricola  oid  och 
riin  ly  da; 

' 3a  quin  feivd  ft>(n>6  fplnoettijn  / ©illoin  Ufonmalja  juotiin, 
(dracks  fkäl  eller  minne,  Thor  til  heder,  fom  teknades  med  hanv 
xnar  - merket)  , 

©iifjcn  (»netin  Ufon  toacfn,  liivin  Kinttu  ufon  nain!  Wrjfp, 
9*tn  toopui  pifa  että  affa.  3alofit  ufot  pcfjjafti  pärjft), 

©intä  paljo  (jäpje  ftcUe  teetin,  ©e  ftjö  annoi  ilman  ja  tvoen  tulon,  t * 

Äitiin  fefä  avitin  ette  nextin.  Se  Ukko. 

E11  Gudinna  dyrkad  vid  vär*utfädet,  hos  Gneker  Pe/uvii,  kalla- 

* des  Gudinnan  Juno.  Suidas.  Njord  och  Freijer  fingo  äfven  den 
aran  efter  döden,  at  deras  minne  dracks,  och  blefvo  med  dyrkan 
ihogkomne,  at  göra  ärs-grödan  ymnig  och  det  allmänna  lefvemet 
fridtamt.  • - R^u* 


Digitized  by  Google 


R Ä N 


R A U 


Tl 


RAUTA  MULLAN  MÄKI,  En  hög  backe  imellän  Sijkajoki  Socken 
och  Salo  i Öilerbotn,  \ mil  ifrän  Korfu  gäftgifvare  - gard  och  i fjer- 
dedel  ifrän  Sorkailen  fuo  at  Pattijoki,  flraxt  vid  Landsvägen,  dä* 
aro  6 a 8 il-  lapphögar,  och  märken  til  fordna  tiders  järn-fmält- 
ning  och  hyttor.  v 


Rauta  REHKI  eller  Rauta  Rekki , En  Jämets  Gud,  fom  bchedras 
med  Guld-hjclm  — ÄulM  filpi  — 

Se  fPuolangoinen  & Ruojuatar.  (Ferri  genius,  aureo  fcuto  tn- 
fignis).  Hän  anropas  vid  järnfkador; 

■Hauta  Hcftfi,  fulta  filpi,  SBajtm  fp&nt^ni  fplMf, 

5tc  muQ«n  iftt  fotoin&o,  <3Bannottcle  ttaijtcani. 

*2Bannoroafa  cl.  rcanffa  nxtjejrtft, 


Sedän  beikrilves  Myrjärnets  uphof: 


£tp<S$  filloln  fuuri  ollut, 
fuuri  etfdö  pitni, 

€t  fotoin  foviafaita, 

Äuitiö  fas$  fucfta  fotf«tti()in, 
QBeteldfld 

®JBci  ftnua  Slaifta  rauffa, 


Sfauta  rauffa  folto  Fuona, 
$en&o  pÄtodHincn,] 
polfaft  ttfi  paljoa, 

Sapfefi  tifjoa  tp6td, 

?ufe  tp6ft  lunttmafoan, 
'äSifafi  parantamaan. 


RäjJ&NNES,  en  updiktad  ond  andej  anfägs  för  vSllande  til  bam- 
tränfjukan  (atrophia):  JKijft  pojfa  5Kijj<nfc&«n,  SXijjttltt^tn  HJjjentt# 
ben  * # * Se  Rijfi, 

Rund&im&KI,  Förlla  och  äldfla  Bifkops - latet  i Finland.  Uppä  Päf- 
ven  Alexander  lii; s bref  foro  Hertig  Gutorm  och  Arch.  Bifkop 
Stephan  til  Finland  och  lade  Bifkops  -fate  i Rändämäki.  — ÖRN- 
hjelm  Hifi.  Eccl.  p.  491. 

K.  Erich  XIII  1453  inrättade  Rdfftting,  där  Bifkopen  i Äbo  med 
nagra  af  Eom-Capitlct  och  en  Rikfens  Rady  fom  reprxfenterado 
Kommgcn,  höllo  Konungens  Dom. 

Bifkopames  värdighet  var  fa  ftor,  at  de  hade  40  vapendragare 
ifrän  Öfterlandia  eller  Penningin.  Se  Konting  Albrecht*  bref  1366 
til  Äbo  Bilkopen  Hemming.  Om  Bifkop  Magnus  Olat  Tavaft  be- 
lättas,  at  hän  hade  Kouungflig  refpeä  af  Adcl  och  Qfrälie,  hvar- 

K 3 för  e 


Digitized  by  Google 


R I S 


T9  Rl  J 


före  hän  ock  kunde  bäda  upp  folk , at  dämpa  et  upror  i Satacunda 
vid.  Gyllenstolpe  in  Dcfcr.  Saeogotb.  L,  F.  C.  XL 

Randämäki  har  värit  dcn  förfta  Chriltna  Kyrka  i Finland-  Bi- 
fkop  Johan  var  dcn  8:  de  och  fidita  Bifkop  i Randämäki,  de  boddc 
pä  landet  häldre  än  i Staden  för  Hedningarnas  öfverfall  och  raferi, 
fom  de  fruktade  före.  Bifkop  Magnus,  fom  var  en  född  Finne, 
flyttade  lorit  til  Äbo  1500. 

Mot  norr  ifrän  Rändämäki  kyrka,  at  höger  ifran  Landsvagen, 
Sr  et  berg,  fom  tjent  til  borg  och  fäile.  Innom  äkergärdet,  at 
vänfter,  är  en  grop,  där  vatnet  2 gängor  om  höften  torkas,  för 
än  vintem  kommer,  och  kallas  där  pä  orten  Söpccttcit  fyauta  — 
dem  jag  Ijelf  befäg  1766. 

! f ' 

Rijjennes  — Se  Riifi  Se  Ra jj annit. 

RlJSI,  En  bamliuka,  troddes  vara  Rijjcntebes  eiler  Räjj  autelet 
alföda  — • Skullc  brännas  och  utrotas , med  dcn  eld,  fom  Ilmari- 
nen och  JF a in  im  6 inett  blänkte  fran  luften  — - NB.  at  ele&ricera 
bam  torde  ock  ej  vara  oäfvet;  emedan  llera  led- och  trän - fjukor 
botas  raed  eleäricitcts  - kulan.  — I troll-Runor  heter  det  härom; 


3(fi  tulta  Solia  poltan  SKiijen  fuuta, 

2B4l4^ptti  FD^titÄmöittcn  * * äijien  foammafta  hajotan  — 

RlSTI  Kannot  och  Petäjät,  helgade  eller  korffade  ltubbar  och 
trän,  tallar.  At  fädane  värit  af  älder  i myeken  helgd  och  högakt- 
njng  fes  af  Päfven  Gregorit  IX  bref  1228  til  Biikop  Thomas  i 
Aho , om  deras  aflkaffande.  Hans  Capcllan  iVilbelm  lick  ock  hei» 
den  traäen  genom  öppet  bref  dat.  i JVou/is  1254. 

Sadane  belige  lunder  och  trdn  nedhögg  klockaren  PSbl  Lydi- 
käinen  vid  pals  är  1656  i Kuopio  i Savolax.  Se  Aho  Tidning, 
fSr  är  1772.  N:o  14.  fid,  3. 


RlSTIN  P&IWä,  Korsmeflan,  da  fahus  - väggarne  och  koerna  kors- 
fades  och  en  helgad  ften  utbars  i fkogen,  under  mänga  löjliga 
cercmoaier:  denne  dag  eller  d.  15  Sept.  är  Tavalt-länningarncs,  i 
Hattula  och  där  omkring,  ärs-högtid  än  i dag  efter  llutad  (körd 
och  inbärgoing  — Se  hFuodea  aika jaijet , Kekri,  Uk  kelin  päivä. 

Riti- 


f 


Digitized  by  Google 


R I T R O T 79 

RlTIKAINEN,  F.n  orm-patron.  Orraen  kallas  rinta  fök 

ti,  2ti)iEaifen  <tyjan«inifea& 

Ro  M K N TOLA  , En  öhyggelig  fkog.  Se  Hongat  ar , där  Kati  plan- 
terade  iuru-träo.  £onfa  puu  tXonuntolajfa.  i.  e.  <£>pDdn*raäa}ta  — 
Se  Kati, 

RoNGOTEUS,  gynnade  Räg-fkörden.  En  CareHk  afgud  efter  JVe- 
xionii  och  Wiborg(ka  Bifkopens  Agritolx  upgift,  Pajyetr  el.  töyryt 
©eco-,  grani  aut  hordei  Deus,  Fennice:  SHufitO  hos  Fin- 

narne  än  vanligt  talefdtt  — Se  Pellon  pekko.  Svenfkame  dyrkade 
Niord,  en  berömlig  Konungj  dels  minne  draks,  Efter  dödendyr- 
kad,  at  befrämja  ärsväxten. 

RostiOF,  En  finfk  Kung;  blef  fä  högaktad  af  Svenlkame,  at  de 
efter  döden  gäfvo  honom  Gudommelig  heder.  Joh.  Magnus  Lii* 
I.  C.  10. 

Rex  Fenniae  Rofiiopbui,  qui  CXXV.  annos  ante  natum  Chrifturn 
fioruit,  dcleäatus  fuit  regni  ftii  mediterraneis.  d.  ä.  hän  bodde  up 
i landetj  ty  hafs  - flranden  var  ofakrare  för  Sjö-röfvare. 

RotA,  Lapparne  Rod  am  an , Grekernas  och  Romarenas  Proferpina , 
Finnarnes  Tuoni  och  Manalan  Matti.  Har  fitt  tilhall  mycket  djupt 
neder  i jorden  i fitt 

ROTAIMO,  hvart  de  pcribner  komma,  fom  icke  lefvat  efter  defas 
Gudars  vilja.  De  fom  aro  i Jabmiaimo  komma  til  Rudien , fedan 
de  hafva  värit  där  en  tid  j men  de  fom  komma  til 

RoTALANDA,  Hippa  icke  därifrin,  men  pinas  där  fom  i helfvetef. 
Til  Kota  hafva  Lapparne  oftrat  och  därlökt  hjelp,  när  ingen  hjelp 
kunde  väntas  hos  de  andre  Gudar.  Lapparne  hafva  fönnit,  at  Ä>- 
ta  kommer  med  Ijukdomar  och  plagar  ut  jnenndkjan  och  renen  , di 
de  intet  annat  räd  funnit,  än  at  de  hafva  köpt  dena  ifrän  fig  med 
offer;  dock  hafva  de  icke  gärna  otfrat  til  henna  pä  det  gemena 
vis : utan  nedfatt  en  död  hätt , at  Rota  pä  honom  IkuUe  rida  bort 
Iran  dera.  SttiENius.  Se  Hiijtn  hevonen. 

* r *•  * i v»  • -*  • - 

(Rujo, 


Digitized  by  Goo<jle 


R U H 


R U S 


«o 

Ruho»  Loubeatars  Soa,  fmidde  pilar  och  pcftfkott.  Den  famme 
fom  Svenfkarnes  EgiU ; en  fnäll  bogfpännare;  Iköt  fogeln  i flykten. 

Hubo  joufta  jännittää,  TUmpa  tauteja  pitää,  ampu  pcrifcfia  * ** 
v.  Piru , pimento! a.  Hau  var  en  obäklig  Refe,  ai  de  9 onda  fo- 
fter,  loin  defs  inoder  i en  nedkomft  framfödde. 

glffa  pottia  tefcepi,  ähellä  treft  FiivcSä, 

(Saunan  (autain  pttädä,  ‘JJjci  Kubo,  teinen  J\ampa, 

$ottt  poifoa  p&ejeän,  .Soimaa  perinen  fofia  » * 

Delta  Noin.  propr.  Rubo  fins  i gamla  handlkrefne  domar  utaf 
ären  1378»  1391,  159?,  1400  och  1417,  lä  at  det  värit  länge  i 
bruk. 

RuOJUATAR , n.  pr.  fam.  En  järnets  foilcr-ir.odcr}  niiflan  fannna 
iom  tEttolangoinen. 

Ruostehetar,  famma  fom  Ruojuatar,  Nautti  SvtioffefKttdtiä, 
d.  ä.  järnet  af  Raft  - flägtct. 

RuOTUSWUlNEN , En  af  Juutafes  döttrar.  En  helfvetes  furie  med 
ormar  kring  hufvudet.  v.  Panut ar , lik  Göthernes  Gandel.  En 
ai  de  undcrjordilka  plägo-andar,  plägar  de  olalla  fkuggor.. 

Ruskon -KIWI,  En  Rä-ften,  i Muhos  Socken,  Hvarom  Probften 
Erik  Jacobs/ on  Frosterus  i fitt  Mfcr.  af  1705.  Breves  obferua » 
tiones  ad  Antiquitates  Oftrobotnicas  fpe&antes  p.  j.  Jirifver: 

" öfterbotn , fom  i Hedendomen  är  förit  bebodd  af  Läppä  me, 
"hvilka  värit  fkattlkyldige  til  Finika  Regemenlcrne  jämte  Ryflar  och 
"de  Svenika  eller  Helfmgiike  Föreftändare,  bcvifes  af  de  mänga 
"namn , fom  Lapparne  efter  fit  alträde  läinna  mäft,  fedan  de  längre 
"fig  i Norden  begifvit,  fedan  landet  cultlvera  begyntesj  fäfom 
"Lappfjerds  Socken,  Lappo  Soeken,  Lapinoja  i Ca/ajoki  Socken, 
" Lappi  by  i Sijkajoki , Lappiniemi  by  i Limingi . Lappen  har 
”ock  rodt  efter  Lax  i Uhlea  Socken  och  I Turcka  holmen,  det  de 
"äldfta  bönder  af  fina  förfdder  hördt  hafva;  men  fedan  de  Firdka 
"Regenters  Rcgemente  ändades,  hvilkets  gränfor  alt  hit  til  norden 
•fig  utfträckt  hafva,  fom  den  ftora  Rdmarks - Jicnen  utvijfar,  fom 
"i  d»g  iicaes  3 alnar  bred,  läng  ocb  hög,  4 mihl  iirin  Uhleä  llad, 

Öiter 


Digitized  by  Google 


R U T SAA 


8r 


"ftfter-Norr  belägen  j Uleä  Socken  och  Muhos  by,  kallas  aflands- 
Tolket  Rujlon  kipi,  därpä  litinos  uthuggit  dcn  Svenfka  Cronan , 
"JRyjfens  kors  och  Lappcns  bammar,  hvilka  niurken  nu  mera  ej  iä 
"grant  kuuna  igenkännas , men  iör  nagra  tider  värit  heh  iynlige. 


Rutia,  Norge.  9Cutian»$UnbUtit,  Norrfke  fjällcn.  Aliis  Rujja. 

RuTTAN  koski,  tunturin  tafa»a;  En  ltrid  forfs  i Norrige.  Tor 
hända  härincd  ibrltäs  Malfirimmen , emedan  Ruuan  närnuer  hnfs 
jfjälar  och  fund. 


tuenne  tungen  pois  turmiot 
Jvuriuit  fijtefyen  forcaljan, 
«£>aunMn  juuren  rankille, 
ccljcn  pt;r(i6i)6ii  punoi  jm ; 
3^rn  puut  tyrnin  tuloa  at, 
•jbirnn  f)dpc()fn  menerodt, 
tili  lottoein  (anfcaivat; 
juonnetun  tipuja  fiifMn, 


tuenne  »ahooja  »alitan/ 
©el»il(e  meren  felille, 
Ulapoille  anteille, 

2afel>i!lc  laiturille/ 

@e  ftnun  ctcf>df  rrtepi, 
95itran  faurcas  faimeatrf, 
€tfa  finne  fuu  fuumeiaf, 
©M  finne  pdi»Ä  paifta.  < 


Rutian  MERI,  Norrfke  kufterne,  Ishafvct,  dadan  Norrlkenet 
(chafina  Eoteale  ; Se  Pontoppidans  Noriges  nat  hifi.  Befkr .)  tros 
komina  ; finname  kalla  Norrlkenet  eller  lyisman  Intian  el.  2\ujjat1 
pilli  et , el.  Vernon  * tulet.  Rujja  — Panuna  fom  Rutian  meri . 


RutIMO,  Et  llort  Skogs - ppöke , fom  formörkade  Marian;  Ijdffafl 
3\urimo  rajjan,  opillaan  pditodn  peitti,  lannallaan  Puun  f ef>iui  * * 

Rutto,  Pellen ; fir  fri  Ikjuts  til  Norrige  — Se  Ilijden  hevonen . 

SaariS,  Et  gammalt  Kunga-fate  i Finland,  hvaraf  lämningar  än- 
nu  fynes;  i IVirmo  Socken  fordna  Fir.lka  Kursgars  Hof  och  Säte. 
Et  fchytifkt  nanm  är  Saar , Ser  eller  Sir,  fom  än  bmkas;  betyder 
mägtig,  llor,  och  fiämmer  öfver  ns  m-d  det  Latinlka  orde-t  Cxfar 
eller  Aefar,  hvarmed  de  gamla  Hetrufcer  beteknat  ali  tings  Hcrre 
och  Skapare.  Eiter  Götherne  är  Saragoffa  nännit.  Sara  f en  och 

Saarnat,  Saarmader  en  flor  och  myndig  man.  Härfaar , Iidrjir 
och  RyiPames  Saar  eller  Czaar. 


L 


I Eng- 


* 


Digitized  by  Google 


85 


SAA 


S A I 


I England  och  Frankrike  hetcr  Konungen  Sir.  Turkiika  för- 
nämfte  Miniftern  Vifir , aldeles  fom  väre  gamle  Göther  i fine  forn- 
lägor  och  lten-krönikor  kallat  dem,  fom  i härfärder  och  eljelt  vä- 
rit dcras  anforarc,  Vifir. 

Ordet  Saar  finnes  i orternes  namn  i Finland.  Saar  ^ Oliin  faari% 
Hermevfaari , Mujlajaari , Pietarfaari.  Sjelfva  Finland  hetcr  Suo- 
menfaari , Finfka  Hcrradömet  el.  Stor - För/lendömet , det  ena  NB. 
af  alla  3 Stor  - Förftendbmmen  i hela  Europa.  Omkring  Aio  har 
altfä  värit  [edes  Imperii  Fennici  — vid.  Dijfert.  de  S:to  Henrico 
p.  53.  Cancell.  R.  ocb  Pr  of.  Ai.goth  Scarins  IVecko  - Tidning, 
fub  Tit.  Saar  Lovis  den  Tartarifke  nation,  fom  niimner  fig  Ze-  . 
remisfer , af  Finfka  orden  Saar  och  mies , hännän  — Efter  Sai. 
Biblioth.  A1T.  Brenners  bref  p.  107  til  Bilkop  D,  Er.  Benzelius 
hafva  de  ock  hos  fig  mänga  ordafätt  och  fjclfva  ordet  Jumala  ur 
Finlkan  behällit. 

1646  d.  20  Aug.  blef  detta  Saar  is  med  HelgS  Ladugard  i Bjer- 
mo  med  defs  undcrhafvande  bönder,  fom  utgöra  en  fkatt  af  2491 
Dal.  ärligcn  under  titel  af  IVafaburgs  Greffkap,  gifvit  at  Grefven 
och  Bilk.  Guftaf  GuJlafsfonj  men  1681  d.  12  Jan.  äterföll  den  ä- 

- . ter  til  Kronau. 

SaiWO,  En  Lapfk  öfverjordifk  Gud.  Zce@oi}  Baccho  confecrata  loca. 
SuiDAS 

Sai\VOGWELLE,  (. Bergfilk ) fom  bevarar  Lapfke  Noidens  lif,  när 
hän  fkall  begifva  fig  til  Jaimiaimo , antingen  til  at  hämta  nägon 
af  fin  flägt,  fäder  eller  moder  upp  igcn,  fom  fkall  vara  Rcn-vak- 
tare,  1,2,  3,  4 är  och  längre,  eller  at  hämta  en  fjuk  mennilkjas 
f]äl  upp  igen.  Se  Jabmiaimo.  — Siuenius. 

Sai\VO-LODDE,  Bergsfä,  fom  vifar  väg,  hvareft  Noider  aktar  at 
refa,  och  noiden  brukar  Saizpo  ■ ladde  til  at  antafta  andra  monni- 
fkjor  och  Noider , när  dc  äio  vrede.  Siuenius.  Se  Saiipogivelle 
och  Saiwo  - ferva. 

SAIWO  - NETDES,  Bergs -qvinnor,  fom  med  deras  faixvo-  kiatfe 
(bergs  - vatn)  inviga  och  ltyrka  noider,  da  de  Ikola  i iirid  mot 
hvarandia  och  förlöka  Iin  ftyrka.  Saiwa- 


r 


Digitized  by  Google 


S A I 


SAM 


83 

SAIWA  - OLMAT , Bergs  - Gudar  hos  Lapparne,  tjente  Noidar , cl- 
ler  dem  fom  i Noiderfkap  värit  flitige,  och  fig  dem  tilköpt  mot  an- 
dre  Noidar,  DelTe  Satrvo  • olrnai  gifva  räd,  uti  ätlkilliga  fvärjg- 
heter,  bäde  uti  fÖmn  och  eljclt.  Sidenius 

SaiWO - SERVA.  En  Bergs -Ren,  fom  Lapparne  fätta  mot  andra 
Noidars  Sairvoferva , hvilka  härdcliga  ftängas  med  hvarandra:  den 
lapp,  fom  äger  den  Rcn,  fom  milter  hornet  eller  hufvudet , blifvcr 
ljuk  och  undcr  tiden  dör  — i detta  följe  räknas  ock  Sairvolodde. 

SALARläNTTT,  En  Finlk  ftark  Otter.  Befkrifves  af  Finnarne  fö* 
priivoi  ja  »dfercä',  rijFi , »atfin  päälleen  ojtvallinen  mies,  d.  ä.  en 
braf  ftark,  frifk,  och  öiver  iig  ypperlig,  iörträilelig  kari.  R. 

SALO,  Den  äldfta  Kyrka  i ÖJierbotn.  Sablo  Kyrkan,  fom  hälles 
fö re  vara  den  föröa  och  äldila  i hela  Öllerbotn,  hafver  följande 
monumenter,  fom  där  finnes,  neinl.  l:o  Liber  Miflalif  Papillicus, 
2:o  Hiitoria  Lombardia,  5:o  ReVelationes  Brigittae  uti  pergament, 
4:o  Jungini  Maria;  bcläte  med  dubbla  dörrar  före,  af  lkönt  arbete. 
5.o  S.  Brigitta  beläte,  med  dubbla  dörrar  före,  af  lkönt  arbete. 
6:o  S.  J6rans  beläte.  7.0  St.  Petri  och  Pauli  bcläten.  8:o  5 ft. 
fma  bcläten.  9;o  Chrilli  Crucilix.  Probfl . i Kemi  Erik  Jacobsfon 
Frosteri  brev.  obferv,  ad  antiqv,  Oftrobotnicas  fpcElantes , af 
1705  i Mfcr. 

SäRAKKA  , En  af  Lapparnes  äfvanjordilka  Gudinnor  af  Finnames 
Akka  eller  Zocyqtvv , Bachus  infernalis,  iödd  af  Proferpiua , med 
Pluto  famman  atlad.  Suidas.  Sarakka  är  den  förlta  Mader-akkas 
dotter,  fom  gifver  barnet  kropp  i moderlifvet,  när  Radier  bar 
nedfänt  andan.  Sarakka  har  ock  fmärta  af  bams-börden,  lika  fom 
qvinnan,  hvilken  är  fruktfam  och  hafvande,  Dcnna  är  llitigt  til- 
bedcn  af  hafvande  qviunor  — De  dricka  hennas  lkal  i bränvin  och 
äta  Sarakka  gröt,  för  en  god  barna-todelfe.  Sidenius. 

SAmsu  , Faunus,  en  fkogs-planterarc  j fädde  alla  backar,  fandmoer 
och  kärr  med  träd-lrön,  fom  xvetinon  - härkä  upplögde.  Hau  var 
PeUerrvoifes  Son,  och  tänkte  rcdan  i Iin  tid  pä  Skogs  och  villa 
trans  plantering, 

L 2 ©ämp» 


Digitized  by  Google 


i 4 


84  S I G ' S I N 

G«mpj$  pci  f a PcUemoinei»  Suot  Fpltrt , Famcroat  Fafrooi; 

(^>uiF>in  3fdwd)  Hocot  fplroi,  neuft  Fcitvut; 
:Otti  roiifid  jpirid , SJldet  Fplroi,  neuft  mdntipt; 

0«il>t<mid  fiemenid , Äplroi  Fummut  Fuuftfoijci, 

£d()ti  maita  fplrcdmddn,  ZUrattgot  FataiFcyi  * * * 

©aloja  ti&ittdmddn, 

Se  fVenuon  - härkä. 

Sigmund,  En  Finlk  Kung,  Hetdrekur , hans  Bror,  nämnes  i A- 
dalriks  och  G 6t  bild  a s afventyr  8 il  ok,  J%  D.  p.  430. 

SlGTUNA , En  by,  i Kemi  Sockcn  i Öilcrbotn,  kallad  efter  Sigtu- 
na  Stadsboer  ifrän  Sverige  j är  i förftone  bebodd  af  Svenlkar  för 
filkeriets  fkull,  hvilket,  iäfoni  Regale,  var  St  dem  bort-arenderadtj 
fom  af  gamla  iimcmot  200  ars  original  - documentcr  kan  bcviias. 

Si  NERYrO,  En  Roflands-välne,  fom  födde  Rot-malkarj  utan  tvif- 
vel  en  bla  ijäril.  Den  läfles,  at  bortfly  ifrän  Rofland,  pä  följan* 
de  vis : 

©iitenvo  ftnini  ifdujt,  ■ ^ulifttn  fulofa  menef, 

©inmvo  ftitun  cittdnjt,  ^ctaellcn  fycinifofja, 

futaten  tulit  fulcfa,  SKinun  ruefa  rtic^oiflanf , 

Reidelle»  l)ciniFo|ja,  ©p&mdftd  tdtd  f>pro&d, 

Sftinun  (jengi  fjcinifjini,  Äaunijta  falroamafla. 

hintin  vucfa  mljoseni, 

Finname  hade  äitiä  bcgrepp  oni  infeäcmes  förvahdling  ifrän 
ägg,  iarv  och  puppa  tii  inlett  ellcr  flygande  fjäxil , längt  for  Lin- 
n.*i  tid.  , 

SlNTSIRKKU,  Et  heders  och  fmickrans  namn  at  Skogens  Moder 
(tnc^tdlls  fCmuu),  lom  troddes  upamma  Björnen  in  i deu  tjocka 
fkogenj  hysfa,  gunga,  flyra  och  Iköta  honom: 

^uuroroittcli,  (ijfutteli  , ' Vaggade  och  hylTade  pä  armarne, 

(Björnen) 

QBijnnd  roilla  FtlCtl talona,  Som  det  värit  fem  ullflagor, 

Äuuana  pejlaroas  fupona,  Som  6 iin  - kärfvor, 

Äirjaroa^t  Tfammatiga,  I den  brokiga,  tapezerade,  utfirade, 

kammaren , 

dfefjdn 


Digitized  by  Google 


S I N 


S K I 


85 


5?eMn  Fltlt.tfcn  ftfriiM/  , Iden  dyrbara  uptimbringen, 

0ifaUÄ  0alon  fmibn.  I den  blälkiftande  tjockaile  fkogen. 

Ilon  lhail  nu  agta  fin  unge  och  foflerfon  Björn  j därföre  heter 

1 det : 

, ©iimfuF?»  pcijjdn  neiti  Du  bläfkiftigaikönaNordensrymph 

ÄieUÄ®  p:j)Cö  pciFejanft , Neka  bort  (förbjud)  din  fofterion, 

€tt«i  tuimaan  ruljftf  / At  lian  ej  mä  komilla  i fafängan  Cför- 

gäives), 

«f)dpcfcf)«n  f>orjiUaftf  * * Räka  (fnafva)  pS  lkam  - - 

S * * - 

Sini-  Jirkku  befluifves  efter  defs  ajuftice , da  hon  blidkas  fä- 

lcdes : 

fuITan  fuurtuaga  cllcc  Defs  här  i gyldene  läckar, 
fucnuejja, 

fuUan  tt>ipeleejja , Hufvudet  med  gyldcnc  flijkar  och 

bjcfs , 

FuUan  F4ärcefj&  . Händeme  invcaklade  i gyldene  fvep 

(dukar). 

Madame  Sini-  Sirkku  (laille  ock  halla*  fiyr  pi  Björn  fä,  at  lian 
ej  rörde  vid  Bolkapcnj  ty  det  lietcr  äter: 

©tm>ftvEFu  ^\o^>an  neiti  Sini.lirkku  Nordens  mö 

^eitÄ  fulta  peite  <cUd,  ' Betlick  med  et  gyldene  täcke, 

M li  ta  fulta  fatte*cUa,  Skyl  Öfver  med  gyldene  ikygd , 

QBijp®  ftfana  fitt>utcf , För  fram  honom  lörbi  fom  et  ivin, 

^Bpotptd  toeDcn  f alana/  Vältra  honom  likt  en  halslilk  frain- 

om, 

elitte  minun  omani.  Förbi  min  egendom,  cgna  hjord. 

Sielujen  - P&nvä , dagen  efter  Kekri  eller  Allhelgona,  da  Bad> 
llugu  värmes,  qvaltar,  bad-vatn  tilredes  för  ppfyät»  miehet/  dc  hc- 
liga  män,  fom  tros  komina,  at  bada.  Den  dagen  drickes  tappert 3 
gäs  ut  pa  vifitc  i gardarnp,  och  hotas  med  uguars  och  lpislars  ned- 
ftörtande,  om  ej  bränvin  gilves.  * . 

SkiALWA  , Fji  Finik  Kunga-dotter , fom  mördade  Könung  Agnt 
pä  Fitets  - tias , fedan  kalladt  Slgnefit , där  nu  Stockholm  är  anlagd. 

X L 3 Jgnt 

I » * ✓ * 


i 


Digitized  by  Coogle 


66 


S O D 


S O I 


< 


Agne  Skjafr  Botide  var  Dags  fon  och  eftertradarc.  Hän  for  myc- 
kec  i härnad  och  hade  ftor  tramgang  i Finland.  Omfider  blefhan 
af  fin  fednaro  gcmäl  Skjalfva , Finlka  Fortien  Froftcs  dotter , up- 
hängd  mad  en  guld-kjdd  i et  tri  pä  dcn  holmen  i Mälaren,  där 
Stockholm  mi  är.  ltVan  dcn  tiden  kallades  orten  Agnesfit , fom 
betyder  Agnes  näs.  af  Boxin  Sv.  li.  Hifi.  Messenii  pentato - 
polis  Sw. 

Sodan  ajat  Pohjanmaalla.  Stora  fejde-tidcr  i Öflerbotn.  Nog 
niänga.  A:o  1496  brände  Ryflen  Pohjan  perä  under  Sten  Stures 
regering.  1517  brände  hän  andra  gangen  famma  traft.  1597 
var  klubbe-ftrid  med  Clas  Flemming.  1585  upbriinde  Ryifen  Limitin 
go  kyrka  och  by,  pä  3:dje  dag  Julj  äfven  pä  famma  är  i Augu* 
Iti  mänad  Ijo  kyrka  och  tog  Kyrkoherden  Hr.  Jacob  mcd  dcfs 
folk  och  flägt  til  fanga.  1591  biände  hän  andra  gangen  Limingä 
kyrkan.  1714  llod  Kytö  flaget,  hvilken  tid  intii  1721  kallas  ifoit 
fofcati  eli  »endjdn  »vallan  ai  f a * * :c. 

SOTAKEDOT,  Valplatfer,  eller  faltflags - flällen j flcre  fädane  äro  i 
Finland,  i Fälkänä,  i VVillmanltrand,  i Storkyrö  - - <Scc. 

Nykyri , en  bonde,  hvarefter  en  gärd  uti  Muhos  ännu  kallas, 
(kali  med  line  anhörige  och  grannar  ena  refo  fä  bemött  de  ftröfvan- 
de  Ryike  partier,  under  ftora  fcjden,  at  bloden  Uutit  pä  ifen  och 
kyrkan  blifvit  frälft  ifrdn  fiendens  brand , hvilket  fkal  vara  händt, 
dä  Limingä  kyrka  af  Ryflarne  upbrändes  är  1591. 

Troll  hänvifa  qvefan,  tandvärk  och  (UU«\Vd(0  til  Suurille  foti* 
fefcoille,  futt  on  luutuitiDa  lifyca,  pumijtcfi,  Falrocajteg.  — 

SOINI  eller  Sole,  En  af  Kalervot  föner:  fär  det  tilnamnet  Kalkki 
(en  fkalk).  Hän  var  en  ulllpegel  i alt  iit  lefverne ; redan  efter  föd- 
flen , dä  hän  var  endalt  5 nätter  gammal  fparkade  hän  fönder  lit 
lindeband,  hvaraf  man  förftod,  at  hän  fkiille  blifva  en  god  buffej 
hän  utbjöds  ock  faldes  därföre  til  Carelen  ät  en  fmed,  Koyrötyi- 
nen  vid  namu,  hvarelt  hän  gjorde  flcra  fkalck-ilreck:  hän  antogs 
förft  til  barn-ainma,  men  gräfde  ögonen  ur  barnet,  matade  det  och 
ät  äfven  ljelfj  dödade  det  och  brände  up  vaggan,  h varoin  en  gam*. 
mal  Runa  figer: 


Digitized  by  Google 


S O I 


S U K 


87 


®e  fitlfi  Köletuan  poifa,  Körjald?<m  faupittiiun, 

Ällin  cnfin  erndfld  fpnDpi,  ©cpiitlc  FdyrStyifelle, 

<2BijDeUd  meft  fimelld,  3tanDifyiinpa  lajia  fa§otitaVan; 

«Öeti  fcVra  fclmiDijjd,  Äaftot  lajia,  faiit>of  jtlmdt, 

Äatfaft  fapalotvp&nfa ; ©p6tti  lajia,  f6t  3teffi: 

S<ld^tijn  Vpmä  tuleman,  £apf«n  tauDiUa  tapatti, 

ÄenitiVin  felpuaman,  Ädtfpen  tulella  polttf. 

mpptiVin  mittavalle, 

Sedän  fatte  hans  husbonde  honom  at  gärdaj  da  hän  uprykte  fu- 
mr  til  gärdfel  och  ökn-granar  til  ftörar,  famt  vidjade  xned  ormar: 
hän  fattes  til  at  valla  bolkap:  hans  matmoder  bakade  honom  et 
bröd,  hvari  hon  lade  en  ften,  däri  hän  Ikar  fin  knif  fördärfvad, 
da  hän  var  med  bofkapen  i väli  j hvaraf  hän  fä  nphitfades , at  hän 
kallade  Björnar  och  vargar  ihop,  at  rifva  och  upilta  hela  bolkap  s- 
hjorden : af  koers  ben  och  oxars  hom  gjorde  hän  fig  lurar , i hvil* 
ka  hän  blälle  och  dref  den  nya  hjorden,  nämligcn  Björnar  och 
Vargar,  til  gärds,  hvilka  hän  ljelf  klafvade,  och  ändteligen  up- 
liitfade  björnen,  at  rifva  fin  matmoders  lär.  Sä  hämnades  Soini 
det  gäck,  fom  matmodren  fpelt  med  honom:  Riinan  lager: . 


3>oni  farfjut  faVleiftin, 
©uDet  rautoihin  rafenjt; 
9leummclemi  f asujaan, 
©uftHeljen  fuiu  puljdi : 
SKcpdfe  Cmdnnen  reift : 

Se  Koleaa , Hijji  — Jätit, 


karttui  farlju  FantapddVdn, 
SXepdifi  €mdnndn  teiDen., 

©illd  fofli  piijan  palfan, 
9laijen  naurun  paranjt , 

^JaVan  roaimen  palfan  map  — 


SUKKA  - mieli,  Afmodirus.  En  fom  ftiftade  oenighet  imellän  äg- 
" ta  folk,  la  at  mannen  bar  fvarta  firunipor;  anroptes  at  iuidra  de 
afvogc  linnen  til  kärlek  och  biittre  inclination: 

©uffa  mieli  mielen  fddnbdjd,  Du  fvartftruinp-ande,  fom'  ändrar 

(innon , 

SJUflEdg  tuon  mieli  Vaut>0,  Uphöta  med  din  honings  - löta  trat 

den  daiens  f inne, 

Rautio  mieli  mielett6mdn,  Upmök  den  vetvilligas  hjerta, 
SlrmuVi  acniottcmau.,  fcnn  käieiias,  fom  är  ogin-  härd  och 

obamihertig. 

SUM- 


Digitized  by  Google 


£S 


S U M 


T A P 


Sumble  eller  Sumblt,  En  Finfk  Kung , efter  hvilken  Finland 
förmenes  vara  namnd  0ucmen  ttlM  — . 

SuMUS  , En  flor  Sjö  i Kyfslaud  $ dit  furvifes  värkarne  i fär. 

$u'onn«ma  (f mm  maut  au,  pitfddit  pcrddn, 

eumujccn  rcejijn  pdviiTc;  3ojt  <t  pvUf«  pairoMvtön  » * 

SvNNYT&R  , En  Orm-lödcrika. 

0iii  tuind  mi  cljcpi  fanofin , QSimy.i  ivankin  mofaift, 

Uc^cf>Yjci  nciMliiin,  duivtud  ala  pcrdlfd, 

30F0  fpptÄ  fpu’'!i  IppfdiS,  $il)iäf4  $ucmif;fo, 

Ädrmettvi  fä|in  pitclifi,  papuja  poju  utetdfd  * * * 

0pleili(t  fynnytdrti  * * 

Synnyt,  Archaeologier  öfvcr  eldcn,  onnen,  ften,  alla  trun j läfes 
öfver  ikador  och  far  af  vidfkcplige  — Sadanc  aro  Tulen- fyoty  — 
Se  Alocn- järvi  — Kiven  ■ fynty  — Se  Kimmo  — Madon  Janat  cl. 
Karmeen  ■ /ynty  — Se  Juutas  — &c. 

Syöj&t&r  , n.  pr.  f<rm.  naara*  piru  — puoli  pirua.  Et  halft  troll. 
En  af  Anthropophagerne , grym  och  ftor  kött-äierika.  Se  Miehen 
fyöpd. 

Ödlan  kallas  defs  bröft-brifk  — ©ydjdttäretl  rinta  ffclff  * * JC. 
Af  Syöjät  ars  fpott  växte  tomt-ormen  — ©p6jdtdr  mcc«Uct1  ftjlfi  * 
* * * JC-  anfes  äfven  f jr  en  Sfenarnes  patronella  — jfjroj  fumilOJI 
fommon  poifa,  ©yijdttdrm  fpdmmen  fprjd  * * * 

Tapio,  En  Skogs-Gud,  under  hvilkens  flyrfel  alla  fkogs-djur  ftä$ 
hän  har  magt,  at  gilva  dem  i Jägaiens  händer,  och  fläppa  dem 
därut.  Var  Gud  öfvcr  Jagt  - redlkap.  Agricola. 

Tapio  och  Tapion  WAIMO , En  Skogs  - Gudinna,  den  Jägare 
anronade  om  villebräd.-  Hennes  hedcrs-titel  är  mäti , £uo  CocE# 
Cupion  f traimo. 

Tapiot ar  — «ffioimo  tarffa,  fuuri  fulfoin  gmuu,  du  noga  agt- 
giivaade  Skogs-värdmna,  du  ltora  Fjäder-Fäuas  nioder.  Ttem: 

tTTeQÄn 


Digitized  by  Google 


T A P 


) 


89 


lYtcfjntt  f£utFo,  3cunte  Fanea  f * drcf  harör,  foglar  och  fmärre 
djur  i gillcr , flakor  och  fnaro.\ 


tnielue  tftehtolan  CmdnDd, 
Capiolan  CarFFa  neito, 
9BcDd  riiflaifta  refiä, 
5Vm>aroifta  taluttcle, 

,5t'oht>en  fulDa  langojanf. 


Pu  gcxla,  gunniga,Skogs*värdinna, 
Löfikogens  agtiamma  Mö , 

Drag  en  rik  el.  lyld  fläda  af  pelit  eri , 
Jjed  an  dina  (katter, 

Ät  minä  vippfnaror  af  mesilng,  fotn 
blänka  ioni  guld. 


Tapio,  ofta  fjelfva  Skogcn ; Björn  däri  är  i Norden  Herre  och 
Kung  öfvcr  djuren.  litleras  i Runor:  iFulOitncn  2>umngae>  £a* 
piCll  fainalofa.  d.  ä.  En  Konung  och  Herre  lör  alla  andra  Ikogs- 
djur  här  i Norden,  refiderar  i den  dyftra  (kogen.  Björn  fär  ock 
det  namnet  Obtoinen  — v.  Ohto  & Ukkonen. 

Tapio , fjeltva  Skogs-Rän , blir  ock  för  defs  älder  och  vördfam- 
ma  ikägg  hedrad  med  det  namnet  Ukko,  da  Björn  och  harar  vmet# 
tdtt  Fapeet)  af  honom  anhälles.  Om  harar  heter: 

2(nna  ItFFo  uuhtafi , - $uun>n>oö  ilman  tutifiiraata, 

änna  pjnahat  oraanfl  * * * ^Baromata  ncaaputtele  * * * 

UEFo  Mainen  funingag, 

Tapio  Iknlle  ock.  bdkydda  bofkapen  för  Björnen  och  andra  (ko- 
gens  villdjur: 

«Slehdn  (me&dn)  Fulfainen  Funingatf,  ^mbdri  nenän  npferJn  (npFerän), 
£TCel?än  -«oippa  halliparta,  avuin  ej  pihlaja  pitäne, 

*j)ane  panta  pihlajainen,  9?ijn  fd  rautanen  rafenna  * * * 

At  Tapio  läfvades  en  tupp  til  offer  — ZUlFFo  ftttulle,  FliFFo 
faifellt  fpldlle,  och  i flutet  af  troll*  Runor  ftär  ofia  dtufFo!  dfuffu ! 
likfom  Sotrates  pä  Iin  dödsllund  bad  otfra  en  tupp  ät  Hullos-Gu- 
den  /Efculapius. 


Tapiola,  Löfikog;  Tapios  trygga  hemvift  in  i tjockafte  Ikogen  — 
Se  Mebtola. 

Itern,  Jagt  och  Skogs-Gudinnan  Diana.  Titleras: 


Tapiolan  $arFFa  roafmo, 
Yletän  (Ehtofa  emdntd  * * 
3o$  ldh«t»  mind  metdllen, 


M 


.£)eti  mehtä  inieltpF&Jn  •»  * 
SÖlicUp  mejjan  miehihimma, 
i^cfluö  tnejjdn  foirihimma. 

Tara- 


Digitized  by  Google 


T A R 


T O N 


90 


TARANIS,  dc  Scythers  Högfta  Gud  — tör  hända  Taurione , Diana, 
culta  a 7 auris  Scythiae  populis.  Scidas. 

Ta  KAN  Ukko,  gift  mcd  Taranis  — En  Lappfk  och  Finfk  Öfver- 
Gnd.  Finnes  i inlcriptioncrna , hvilka  än  finnas  i Dalmaticn  fanit 
vid  Heilbron  i Schwaben  — - 

Tl  A KK  A,  in  plurali  Tiukat , fordom  Diar  eller  Präfter;  förklarade 
Gudarnas  vilja;  foreftodo  afguda-tjenlien  och  voro  tillika  folkien» 
domare;  nu  kallas  klockare  och  ringare  kyrkjo-betjening,  fä  i 
Ryfsland  fom  Norra  dclcn  af  Öflerbotn,  Tiakar. 

Tietäjät,  Se  Indomiehet , Noider , Myrrysmiebet. 

TlERMES,  En  Lappfk  öfver-gud,  fom  rädde  öfver  äfkan,  thordön, 
rcgnboge,  famt  niennifkjors  halla,  lif  och  död  — - Graekernes  Ef- 
f/r,<r  , Mercurius,  Am  Deus  Hermes,  famofisfimus  hic  fere 

per  orbeni  Deus,  cui  varias  tribuebant  ethnici  funftiones  — är  i 
lika  rang  med  Biegfolmai  (.och  Tbordcn , Lapfker  Luft-gud');  rä- 
der  öfver  väder  och  vind,  öfver  haivet  och  vatnet.  Har  fatt  of- 
fer,  pii  det  hän  fkulle  nedlägga  haffens  florm.  Sidenius.  Kan  jant- 
iöras  med  ^Eolus,  Neptunus  och  Finnarnes  Ilmarinen. 

Tijtty,  En  ödlans  ftamfadcr  — 3^  Sijttp  djjpn  poifd. 

TONTTU,  En  hus -gud,  Lar,  gick  och  rnftade  i en  gärd  ora  nät- 
teinä; var  af  mänga  flag;  Jyrva  Tonttu  bar  hem  fkylar  och 
ökte  fädes  - bingen.  Raha -Tonttu,  famma  fcrm  Kr  otti  — Pafka- 
Tonttu  drog  gödfel  til  gards  — Hän  fkulle  hvar  morgon  ta  et 
gröt-fat  med  lmör-öga  och  flere  rätter;  hölts  i mycken  heder; 
Ficks  pä  et  befynnerligt  fätt  til  gärds ; Den  fom  ville  hafva  honom 
borde  Pälknatten  taga  et  par  märr-ranckor  om  halfen  och  gä  om- 
kring  kyrkan  9 gfuigor  — - da  tomten  mötte  honom,  och  frägade, 
hvad  vil  du  ha?  Om  hän  dä  i fin  häpcnhct  fade,  pafkaa , göd- 
ning;  fä  fick  hän  ock  til  öfverflöd,  fä  at  alt  ölVerflödade  af  den 
varan.  — - Sade  hän  ock  pengar,  fpanmal:  fä  hämtade  Tontteu 

alt;  därföre  ock  ordftäfvet  är,  däralt  är  i öfverflöd,  i&ontfll  f|l> 
U on,  tonttu  fantfla  — Tomten  mätte  hara  ät  bonom. 

Tont- 


Digitized  by  Coogle 


T O U 


TUL 


9i 

Tonttu , Hushällnings  - guden,  Graecis;  ©<w?,  ©a>*L  Mcrcu- 
rius  — Suidas. 

ToLKO-LElpä,  Et  ftort  bröd,  fom  bakas  i Julii  mänad.  Vkko , 
äikan  ellcr  Thor,  til  lieders;  raen  bryces  ej,  utan  lörvaras  i iädes- 
bingon  tils  värlaningei»  följande  ar,  och  da  mcd  viila  caeremonier 
utdcles  gäidsfolket  at  äta  af. 

J OK  DEN  (Thordön),  Lapparae  fruklade  den,  fom  en  Gud,  fom  of- 
tali  blifver  vred  och  flär  ftora  lfycken  af  borgen,  nedfäller  trän 
och  fiär  ia  och  menuiikjor  ihjäl:  ty  äfkan  buldrar  ofta  i Lappmar- 
Ktn  för  de  höga  (jällen  ikull.  När  hän  i fin  vrede  lätit  höra  iig 
i luften,  halva  de  hiivat  houom  olfer,  hvilket  de  ockiä  Ivailit  — 
SlDEMUS. 

Summa  fom  Finnarnes  Ukko  och  Ilmarinen , Se  Tiermet. 

TORNIO,  Staden  i IVäfter  - Nonland , kommer  fiire  i Runor,  fäfom 
en  ort  hvadan  (kinn-varor  las.  — Af  Räf-fängare  heter  det  on» 
Räfven : 

$trin  on  ttictn  tCormojla,  3$n  pelmcn  forftumtd, 

kappeliin  SMpielafta,  Alitin  roAntdnän  pitujjrt. 

$oaatani  en  feoffa  foaamit, 

Det  är:  mod  trätor  hiuntad  frän  Torncä , mcd  fli id  ifrän  Tapio- 
la — Min  faifar  har  fätt  den  frän  kriget,  da  hän  var  fin  fader 
knäs  hög,  fä  läng  loin  modrens  llända  — ■ 

— It.  famma  med  1'mes  land  (nti  Umcä"',  där  RimthufTame  berät- 
tes  hafva  blifvit  dränkte  j Yme  Jättens  blod.  Se  Junto. 

TuiSKO,  En  Finik  Kung.  item  de  Teutoners,  cller  ganda  Tyfkars. 

1 Deras  bygd  — Tuijhuland,  Tui/ku , Fennica  wox  — Sv.  Urvä- 
der.  £ulce  fuin  ftuiffu  — on  fe  2uij?un  lutynpt  — 

i 

Tulen  SYNTY,  oid,  fom  läfcs  i troll-Rtmor  öfver  brännfär  och 
eldikador,  om  eldens  uphdf.  Aichxologia  ignis — Se  sJIoen  Järvi. 

Tuli  poika  Pohjolainen,  En  kali  btifc  ifrän  Norden,  fom 
fkall  fläeka  elden  och  förtaga  d.*fs  iveda,  anropaspa  detta  lättct: 

M 2 €uli 


Digitized  by  Google 


TUL 


92 

Culi  poifa  Pohjolainen! 

$«Ie  tummenna  tuloja, 

N $8alfiaifta  roarmentelef; 

9?cufc$  maaffa  mamman»f£uf# 

Eo, 

Ä ana  rautanen  fatvaaf, 
^pJmädn  ^ulen  fipuja, 

$ulen  lientd  laffimafjan. 

•ftpinen  Spttö,  iäinen  poifci/ 
‘£ufi  hpifeen  fotaan, 

Äftrifem  fellatijtt, 

$dpnnd  fypptä,  §6pnnd  jäätä  * * 

Se  det  följande  under  Turja. 


Du  eldens  Son,  Norrbaggc! 

Koni  Iät  elden  tafsna, 

Minfka  eldens  hetta  (läga); 

Stig  upp  ifrän  jorden  du  gamla 
mormor, 

Stig  haftigt  up  du  järn  - höna. 

At  upäta  eldens  fvedor. 

At  läpja  lägans  velling. 

Den  rimmige  flickan,  ifige  goflen. 
Koni  i den  rimfulle  katan, 

I den  ften-  kellaren  , 

Full  med  rim,  full  med  is  - - 


TuLKKILA,  Et  bonde- heimnan  i Kemi,  där  den  Pafvifke  tolcken 
bodde.  Guds  - tjenften  fkcdde  här  i|  landet  i fordna  tider  pä  Latin 
af  de  Pafvifke  Präftcr , fom  icke  forflodo  landcts  fpräk ; därfbre  de 
nödgades  bruka  med  lig  ä Predikftoiarne  tälckar,  fom  liafva  uttol- 
kat,  hvad  predikanten  pä  latin  förft  predikade,  pä  Finlka  för  menig- 
, heten;  häraf  kallas  ännu  i dag  et  bonde-  homman  i Kiemi , Tulc- 
kila , hvarä  den  Pafvifke  Tranflatoren  eller  tälcken  bodt  hafver  — 
Probftcn  Erik  Frosterus  i fina  obferv.  oftrob,  1705  i Mfcr.  Ckrif- 
ver  liärom  fäledes: 

”Til  et  prof  af  denna  Päfvifkc  Tälcken , berättade  för  mig  Por- 
hoin probftcn  och  Kyrkoherden  i Kemi  Sai.  Hr.  Johan  Tutlerns , 
”fom  förviflo  haft  denna  tradition  utal  fina  förfäder;  nämligen, 
"när  den  Pafvifke  Predikanten  ä en  Juhldag  hafver  läfit  Efaice  II. 
‘ Cap.  v.  I.  och  i enledning  deraf  betygat , at  Chriflus  fkulle  födas 
“af  Jefte  root,har  Tranllator  pä  Finlka  tälckat,  och  fig  intet  bättre 
’’förftätt,  än  meningen  fkulle  vara  af  gjäjfen  eller  en  gäJs,  hvaröf- 
”ver  menigheten  begynt  lee,  har  den  Pafvifke  Predikanten  vamat 
“hononi  til  at  rätta  lig;  men  hän  fagt  pä  Finlka:  Jos  ej  hän  ole 
' hanhen  jalaft , nijn  olkobon  mirpahaji.  h.  e-  är  hän  ej  född  af 
“foten,  fä  mä  hän  vara  född  af  gäs-täu.  Samina  fins  i Bifkopens 
'Pauli  JuJlens  relation  utförligare. 


Tuoni, 


Digitized  by  Google 


TUO 


T U R 


* 93 


Tuoni,  Se  efter  Turjat- 

TuriLAS,  En  ftark  Jettc,  fom  gungade  klippor,  hällar  och  berg, 
lika  fom  bollar:  «Kujia  mie6  u>*?t  Curilae , f«pA  Äijfutti  Zivotb, 
ronaputti  ivahan  neneä.  Honom  liknade  Stark  Otter  i Svenlka 
iagor,  hvars  namn  ännu  lefver  i fruktan  efter  h an  s död,  och  aldrig 
lärer  dö.  Smerkker  plägade  flä  handen  i berget  ia  hardt , at  hv  ar 
led  fyntes  i falla  lienen.  Eletbor  vadade  i harda  bcrgs  - kjippan. 
Sädane  Jettar  kalla  Finname . fVäki-  Turilas . 

TURJAN -MAA  — iEthiopien,  de  Blämänners,  de  brända  ^Ethio- 
piers  hemvill.  Hiikeligen  längt  aflägfne  varma  länder,  hvarom 
Finname  Ijelfve  iäga:  fc  Otl  faufdna,  «£)0!  «£)ttta  ^Utliald  Utu 
matfaa!  Det  är:  Bevara!  dit  är  en  grufvelig  Iin  g väg ! item,  _ 
et  föraktligt  namn  pä  aflägfna  orter ; faft  ock  under  et  lädaat 
namn  utmärkes  orter , där  lvartkonfter  brukades. 

TURJAN -MERI,  Nord-Sjön,  Ishafvet. 

Turjan  Tunturit,  Norrfka  fjällen  — item  Alpcme.  Turjan 
kallio , Norriges  klippor,  dit  Rutto  förvifes  — Se  Hijjen  hevonen. 

Ukko  Turjafta , en  kali  bufe , fom  förtar  eldens  virkan  — Se 
Tuli  poika  — Uffo  Cutjöjlö  tulo  * * * Se  följande  under  T.  pi* 
mentola. 

I 

TURKKA,  Et  fordom  rikt  laxfifke  med  Pata  i Uhleä  Elf,  J mil  i- 
fran  Uhlea  Stad;  var  det  fömämila  Krono- liike  i fordna  tider  3 men 
nu  fbrfämradt,  för  imynningens  upgrundande. 

TuRRl-TuRRAS  el.  TuRRISAS,  Finlka  Krigs-Guden,  fom  gaf 
feger.  Mars,  lika  med  Svenikamas  Thyr,  mäll  afhällen  af  de  gam- 
la  Kämpar. 

I Eurapaä  i Carelen  är  Tyriän  - muori , där  denncs  boning  värit, 
och  kallas  än  Tyrjän-  Ajjä.  Inbyggarena  tro,  at  hän  än  fpökar 
förr  krig,  och  flär  pä  numma  i fkyn,  hvaraf  de  fpi  krig  inllunda. 

Bilkop  Agricola  räknar  Turrifas  ibland  Tavaftames  afgudar,  och 
fäger  i Iina  bekanta  rim;  Ciltlfca  auttoi  tOOttOU  fcDaft/  gaf  feger  i 

M 3 krig. 


f 


f 

Digitized  by  Google 


T U R 


TUO 


94 

krig.  Synes  öfverensftämma  med  Qaufcea,  de  AfTyricrs  Kung,  nä  il 
N hius,  ioni  fedan  blef  kallad  Mars,  eller  Qcvf totr , bellicofus  Mars. 
Andre  linna  likhet  i Thor , de  Götliers  Öfver-Gud  elier  Krigs- 
Gudcn.  Tbyrarting  kallas  Fältflag  i gamla  Svenfka  hiltorieru 

Tursas,  Se  Meri  Turfas. 

Tuoni,  Wallhall,  döden  — v.  Manala  Martit.  brukas  i Finfka 
1'lälmbokcn  och  Bibeln  ofta  för  döden,  grafven,  lörrutt nelien, 
helfvetet  och  forgängelfen  — Se  Radier , 

TUONELA,  Dödfens  tillländ  och  underjordilka  Rike,  full  med  för- 
ruttnelfe  — it.  Audins-äkrar  eller  de  dödas  hemvift.  Vuotiellä 
fupM,  StKMUlctga  »deltaa  — falla  i dvala,  bortdäna,  komina  in 
ecitafl;  ä Gra?c.  Qx\stv  — Sv.  däna,  amino  delinqei , eBotvot , 
Macedones,  Scytharum  vicini  mortem  aptllabant  Huvov , Teite  Plu- 
tarebo , inde  Fennoruin  Tuoni , död. 

' 1 Tuonela  trodde  de  gamla  finnas  alt  hvad  fom  härpä  jorden 

förnögde  — där  var  ägta  nöjen  — filk,  fläfk , koin,  m.  m.  hvar- 
fore  de  ock  med  Ijna  döda  latte  i högen  i hedentimma,  knifvar, 
fpjut , pilar,  mat,  kläder,  ringar,  husgeräd,  pengar,  gull,  lilfver, 
och  trodde,  at  de  gingo  updaga  och  räknade  Iina  fkatter  iin  after 
döden.  Se  Jabmiaimo.  Sädanc  qvarlefvor  har  fiinnits  i ättebö* 
game  äfven  i Laibela  Socken  i Öllcrbotn. 

Emedan  nu  i Tuonela  lans  koin,  gäddor  och  flere  ätlige  varor, 
kan  man  föreltiilla  lig  lätt,  et  Turkilkt  paradis,  där  neäar  drickes 
utur  gyldene  Ikälar,  och  de  gamla  Göthers  GlyfJisrvaUar,  eller  de 
{allas  hcmvillen  efter  döden,  hvarelt  dygdens  vänner  fagnades. 
De  gamlas  föreftällningar,  i vcrldenes  barndom,  voro  myeket  fin- 
ligej  dock  flutes  billigt  häraf,  at  de  trodde  Ijälens  odödlighet  och 
et  annat  bättre  lif  efter  detta. 

Tuonen  Neito,  En  af  Parcerne;  dödfcns  brudfrämma.  Bor  pä 
Kipumäki  eller  Kiputvuori.  Har  en  Paudoree  alk  i handen,  full 
med  plägor,  med  et  nialadt  läck, 

Äippu  $ptti  luonen  neito,  .firjo  fanit  fainalo§a,’ 

Äipuja  fifciloopi,  Äicjo  »affanen  f4cj}4, 

^jpu  »uoren  fuffutaHa,  3tfi&  tif>tme(ocpi  * * Tuo> 


Digitized  by  Google 


TUO 


U H R 


95 


TuONENOHRA  el.  OlRA  , bradd  af  korn  i AVallhall  j förekom- 
mer  i Runor,  älveD  fom  Tuoneni  auki , en  Gädda,  for  ällkare  af 
hvardera  i andra  lifvetj  likalom  Odens  galt  i Svenlka  fagor;  ty 
flälket  var  en  lif-rätt  for  Götheme  här  i hfvet. 

Wdindmbinen  lade  Tuonen  otra  til  flräng-pinnar  i fin  harpa. 

^aui  naulat  FanDelefeen,  ora^ajla  Cuonm  <Dtran , juonen  &auwii? 
f>attibat>ifia  * * * 

Tuulet ARr  Väder-gudens  /Eol!  väna  Fru , vaggade  och  omrun- 
kade  de  upväxande  Furu  - trän , fom  Skogs-tnöjan  Kati  planterade  — 
Se  Kati , Lemmet dr , Kongot ar. 

TyrjSn  KOSKI,  Fn  flrid  forfs  i Norrige,  cller  Mälftrömmen  — 
juojia  tptvt>  Cyrjän  fcjFi.  Kun.  It.  (Jppftp  «unen  Cytjan  Eofft, 
n>«ft  ^oröanan  n>äfä(>ti  tl  jofi  3ottaiian  funef>uF  — • i.  e.  fuirctt, 

lugna  — itadna  i loppet. 

Tyhjän- wuori,  Se  Turri, 


Tyytikki  (Oraroan  emuu<5 

Heljän  pijfa  piffuruinen, 
SltiFafc  ra&anen  aitta, 
Sftun  nutulle  mdntpdnf, 
Suinen  luffoft  murennaf, 
Ickornarnes  Patronefia. 


pjenf  tvafrno)  kapien  neiti, 
mieluujio  mcbtolcffo, 
€t  (Emäntä  fjeneffädn , 
3oö  et  anna  ajallani, 

- äijälläni  ilmuutaf  * * * 


Uhri  paikat,  Offerfiällenj  fadane  hade  Finname  fi  väl  fom 
Läppä  me,  fä  i hedendomen,  fom  än  naftan  til  Vara  tider,  flere, 
fälom  helgade  lunder,  (tora 'trän , furun  och  tallar,  flenar,  hällar, 
berg,  källor,  kyrkor  och  kyrko-gärdar , dit  tnjöik,  pengar,  ja, 
ända  til  knappnälar  offrades,  at  äteriä  fin  fyn,  hälfa  — och  den 
fom  tog  af  kallan  eller  OfTerftället , fadane  dit  lagde  perfedlar, 
troddes  kroflas,  iä  ögoirfjuka,  blifva  blind.  I Hattula  Socken  i 
Tavaliland  är  en  fädan  flen , där  regn-vatten  fiannar  i en  ihälig- 
het,  där  flera  furögde  tvätta  iig  och  offra  dit  nälarj  det  linnes 
ock  källor  och  tröfk . fom  man  beföker  för  at  löga  iig.  v.  Erd- 
pyld  & Pyhä  maa , Janakkala  kalla  &c. 

- Prob- 


Digitized  by  Coogle 


96 


U H R 


f % 


UKK 

t 

Probflen  Er.  Frosterus  i Anmarkn.  ofver>  Ulo  Sotken  i Mfcr. 
berättar  om  OfferfldUen  följändc : 

"Beträffande  gl.  olTerftällen , fa  kunna  icke  monge  af  them  mora 
"natnngifvas,  förutan  hvad  foin  (kedt  pd  Kebkofes  hemman  mi  hl 

”ned  iirin  Mohos  kyrka  pä  norra  Iidan  af  1'lfven , hvars  förila  a- 
”boer  kömmit  ifrän  Ktindalaxi  Sochen  i Ryfsland,  pä  hvilket  hem- 
”man  en  korsboda  miu  pa  gärden  värit,  i hvilken  boda  blifvit  oft- 
*’rat  genom  farfkilte  fönfter  för  gäls-  och  flickebarn,  lölfver , tenu, 
”penningar  &c.  ti  the  (kiille  foras  ther  förbi  til  kyrkan  at  döpas, 
"efter  alle  barn  i annor  händelfe  hafva  fätt  nagot  lyte,  fä  ai  the 
”antingen  blifvit  dbfve,  blinde  eller  dumbc  o.  f.  v. 

En  Soldat  ftjelpte  bodan  i elfven.  Girden  fom  fbrr  värit  för- 
inögcn  blef  utfattig. 

TrattiU  et  lax-patu  (tälle  uti  Pyhä  fors  och  Muhos  Capell-gäld; 
bar  ätven  värit  ofier- (tälle,  där  en  vid  namn  Philippus  oiirat  kokad 
lax  i en  tratt,  at  ämä  godt  lax-tänge,  di  hans  granne  at  up 
det  och  fade , Ruton  tualle,  3uma(a  anöanuan.  h.  e.  fbrt 

til  niats  och  fort  at  emä  lycka  af  Gudi. 

Ulo  Sa/6  kyrka  äret  ofier -ftälle,  i fynnerhet  pa  2:dra  dag  Jul. 

Landshöfdingen  Friherre  Conrad  GyUenfijerna  har,  efter  gjordt 
löfte,  vid  et  färdeles  tikalle  (känkt  tii  detta  Capellen  Silfver-kalk, 
med  drifvit  arbete,  famt  en  rar  liten  Communion -kanna,  med  et 
langt  glas-för  famt  foten  oeh  locket  af  Sölivor  lötgylde , med  del* 
namn  och  vapn. 

Er.  Frosteri  Mfcr.  t.  c.  p.  5.  11  10. 

Ukko,  Den  äldfta  Finnames  Gudamagt,  näft  Jumala.  Dyrkades 
vid  vär-utfädets  görande  (Agricola)  i parallel  nud  fEdinamöinen 
och  Ilmarinen.  Äldre  än  Fornioter,  Finnames  Stamfader,  och  ef- 
ter döden  tilbeden  fom  Gud  — Se  Aho  Tidning.  N;o  20,  för  ai 
1772. 

Honom  tilägnas  flere  egenlkaper  och  värf.  Hän  anropades  til  al- 
la feretaganden , och  fruktades  för  defs  älder  och  magt. 

Den 


Digitized  by  Google 


L 


U K K 


97 


D«i  famme,  fom  Tbort  ty  Finname  kalla  an  Thordon  eller  ti- 
lkan, Uffe,  uffcfen  ilma,  ufon  ifmajplind,  uffo  jjlifee.  Än  ta- 
las ock  oiu  äik  - viggen , lom  liian  tror  lig  hieta  där  itikan  nedflagitj 
en  fvart  hard  ften-kil.  Santmalunda  hade  Thor  en  vigg,  til  tec- 
ken  at  hän  var  utdelare  af  mandom  och  llyrka.  Tbors  lkal  ligna- 
dee  ined  hammar- market  och  blef  drucken  til  llyrka  och  man- 
dom  — Sammaledes  dracks  Ukko  s lkal  — Se  defs  gemäl  Rauni. 

Ukko  hos  Finnarne  var  altfä  den  famme  fom  Thor  hos  Svtm- 


Ikarue,  T arani  s hos  Celteme,  och  At  ia  eller  Ajja  hos  Lappar- 
ne  — Se  Tor  ani  s och  Tor  an -ukko. 


Ukko  Ikullc  helatta  lig  med  alt  j hän  fluille  helkydda  alt,  äfven 
bolkapen  i Ikogen;  hvarlöre  man,  di  den  utiläptes,  önlkade: 


$>idf  pifoefjd  fdtdjdt, 
©dfef>ifd  felrodt  ncmvot, 

€ttci  noita  fyllin  foijt, 

Jtailu  rortjaltait  toitoift; 
^Sdl)än  minulla  olifif, 

Sfyollen  ajtttaroia, 

3>ddllen  pdlroen  pantavia  * * 


f tonni  2tFFa  paimeneni 
ueja  farjan  fa&tojajrf,  . 
Sjfeff  Uffo  uta  puitta, 
lomauta  fongelcta, 
Sföicfalla  tiili  terällä, 
Jutilalla  fultaifeUa  * < 


Item,  vid  Björn -jagten  Ijöngs:  llffofem  lintufem,  ffyppd  faitet* 
farjan  maita  * * * 

Ukko , kallas  ock  Pitkä  itien , eller  den  längfte  och  Högfle,  äf- 
ven Jfainen  och  vanha  mies , at  beteckna  defs  f adeiliga  omiorg 
och  allmagt.  Ehuru  Uiko  var  AJle-Guden j 15  ägde  hän  dock 
ej  enfam  den  magten  at  dnndra;  ty  lEdindmSiiten  och  Ilmarinen 
kunde  ock  Uta  blixt  och  dunder  fara  fram. 


Ukko  gaf  llyrka  ät  fvaga,  mot  Bergs-troll , (dem  hän  med  fin 
äfkevigg  kroflade)  tillika  med  Iin  niaka  Maan  Emoinen  och  tilba- 


dos  bägge  pä  en  gäng  falcdcs 

Ufon  mciraa  toitvaljajia, 
«SNanfla  tTlaan  Urmoifen  rocima 
ÖBaijreni  rocimajccni, 

Pinta  pufettnmaan, 
Xamulaifta  faatamaan  < * « 
$lnnag  trield  Uffo  uuluanft, 

Se  Rauni  St  Tapio, 


QBdfednp  mic'?  Ȋferod, 
fc<2Bv\ijccni  moiniapenl, 

SttAn  tai taiun  tapella, 

<£ttd  md  f>djpn  bdmitdn, 

$uifi  tuimenettomaan, 

Petfcle  peri  fatoon  * * t 

N Ukkoa 


Digitized  by  Coogle 


98 


UKK 


Ukkos  magt  ftriikte  fig  altfa  icke  allenaft  til  Iuflcn  , ntan  ock 
til  Skogs  - lundarne  ’ hvartöre  hän  af  Harfängare  anropas: 

Äeftu  ferpi,  mietfp  rot&td,  ^)cpiaiftt  ijoufuftai» , 

$£aircu  ajnrnen  £apio,  Siima  llffo  fitiDaiU  , 

SDletdn  llffo  halliparta,  Slnna  Uffo  firivejldft. 

Ota  fuUat  fulliflafi,  Soila  puuta  fyaffailen  * * * 

Ukko  tycks  hafva  likhet  med  'tuyevtT , Ogenus,  antiquus  Den», 
Ukko,  ’u%o<r  et  Nom.  propr.  i Grtekilkan.  Emcdan  Ukon  malja 
lhulle  drickas,  eller  Thors  Jk <11,  fäfom  Bifk.  Agricola  fäger,  vid 
vär-utfädet;  fä  kan  Ukko  1'ättas  i bredd  med  frejjer , en  Svenfk 
afgud,  hvars  minne  äfven  clracks  i famma  affigt , nami.  at  befor- 
dra  god  ärsväxt  och  befrämja  ymnoghet  och  välfignelfe  pä  alt  — 
Och  emedan  Ukko  nu  i F in  (kan  betyder  appellative,  en  gammal 
gubbe  eller  man ; fä  12r  man  räkna , ifrän  Ukkos  tider  de  lycklige 
Arilds  tider,  fpm  voro  under  Frejjer , fom  var  i iin  regering  en 
lycklig  Konurtg,  och  blef  darföre  älven  efter  iindöd  dyrkad,  til  at 
viilligua  ärsväxten  — - I hans  tid  fvettades  honing  utur  ekarne, 
flodeme  runno  med  mjölk  och  guld  maldes  pä  qvarname.  Sä  ijun- 
ga  Skalderne,  och  de  enfaldigare  tro  det;  men  det  är  ej  annat  än 
Bifkötieln.  (Se  Mehiläinen).  Bolkapsikötfeln  och  äkerbruket  var  i 
högfta  ilor;  de  ikötte  Iina  hien,  värdade  Iina  hjordar,  brukade  fina 
Skrar , hvaraf  de  njSto  rika  kdrfuor.  Det  var  det  guld,  fom  de 
ilogo  pä  fina  qvarnar.  Ej  under  om  Ftnnarne  drucko  Ukkos  min- 
ne om  vären,  förväntande  af  Ukko  en  god  kornlkörd,  at  fa  godt 
öl  til  Wuoden  Alkajaifet  och  Joulu. 

Ukko  ikulle  bevara  i krig,  hvarföre  hän  äkallades  fäledes: 

llffo  futtainen  Funinqao,  €li  rautainen  rafenna, 

IPaari  roanfja  €am>at>inen , €tef>cni  feifomaf>an , 

$ee  minulle  fitvinen  raieffa,  SKieijca  p4<\tä  p4<Jjldm^4n. 

Se  IPäinämoinen. 

Ukko  (kulle  drifva  Hararne  i gildren: 

Uffe  fulöainm  $uuingn$,  fpnfin  fptippede  ( fpnnpjeeSe) , 

SuuuMtos  ilman  tuuftniatta,  - iUpulftu  fa$an  eteen  * * 
SSSaromutta  ivaapumle, 

Ukko 


Digitized  by  Google 


UKK 

UKKONEN  — fen  1 diminut. 
ven  vid  harfängit  iäledes; 

UFfofcni  rtjHcfcni ! 

92o|ta6  pihvi  luetcf;cfra, 
teinen  Idnneffd  L%t4/ 

.Slolmag  ijdjM  iffe, 

Det  är : viick  up  dir.a  väder-ilar  ifrän  alla  ftreck,  Iät  fnöga  rira 
och  is  pä  minä  giiler- ftickor  - - - 

1 fälllkup  med  Mcbtola  vtor  dref  hän  pa  hararne  — Se  Mcl/t  o la, 
Til  honom  ijelf  heter  det: 

9ktdn  fultanen  funinga*,  ivimpura  tripufjim, 

Slnna  llffo  lampdaft  (uuf>iaft),  ^3pi;r6  fifmd  pp^peen  * * ♦ 

Hupi  fiuppa  fanvafefi; 

Se  Tapio, 

Ulappa  LA,  iTcilMn  0ltWU/  Canum  nutrix.  En  hund  - patronefla  i 
gamla  Runor-,  Kailas,  i anteeifclr  til  det  at  hundarna  födas  blinda, 
^ehjelan  fofea  umpi,  Vllappalau  umpi  filmd;  (Kiille  hänita  mjölk 
at  hädgällare , 

tppfd  tienne  maitoani?,  JXdurna»  tehnein  pahein, 

Ripautti  nifupianft,  $ulcn  tuifi  polttamisin  * * 

Uros  — Se  JVcdcn  kuningas. 

UxA  KK  A , .Maderakkas  andra  dotter,  af  Lappar  tilbeden.  Hoa 
lkulle  fbrändra  dotrer  til  (on  i moderlifvet.  Lapparne  hafva  oflrat 
til  henna  j ty  Lapparne  fynes  vara  bättre  betjente  med  piltcbarn  än 
pigbarn.  Ioni  icke  kuuna  hällas  til  tiikeri  eller  (Kytteri.  För  linc 
piltcbarn  offra  de,  at  lii  b halla  deni  til  Le  ib  - oi  »tai  t jenit,  fom 
är  (Kyeten , -efter  fom  uxahka  är  altid  i oenighet  med  Le  ib  - ohmi 
och  emot  honom.  Sidenius. 

WaARAT,  Berg,  mange  fädane  aro  i landct,  dem  Jättiläifet  tros 
hafva  upllaplat  — Se  Linnat , Jätit. 

Metelin-  waar a , et  högt  berg  emcllan  Limingä  och  Uhleä  Soknar, 
pä  hvilket  man  kun  fe  7 Kyrkor  pä  en  gäng.  Er.  Frojlcri  Mfcr.l.c , 

N 2 WaA- 


W A A > 99 

Vädcr  * och  Älke-Gud  — anroptes  äf- 

Somatufhn  louFautaP , 

0a*  a %pptd , fa*a  iddtd, 
idille  puillen  puhtaille / 
^Samuille  »alanteille. 


Digitized  by  Google 


ioo 


i 


W A A 


W Ä I 


\V  A AJATAR,  famma  fom  JVauvutar,  en  fom  har  en  at  ftrika  - 
en  jplagö.qvmna,  i hvdkens  ullvant  fvedorne  ifrän  far  fkiutfades 

idroiitTr  U|°  ff',vc*in  XPöött>«traren  roanttuifeen  (i  « 

r.'  p.u  ?ttdrtn  f,f«  - *■« 

Wfo«r^.r’  ^“T™1  ,rolI-kä^»  fom  troddes  vara  Väreen, 
toiter-modcr  — IVoahetar,  ex  pronunciatione  Savon.  idem.  8 

Wangamoinen,  En  ftark  käl-brännare  och  fvidie-karl  fridJ  »f 
fTmga  med  fadren  fVtnga.  Herre  öfver  ormar  oih  ödior  ^ f 
8iene«W  mfnufa  mieftd,  Sdmdn  pulman  pHcfaiaia 

Ufon  pojajja  urofia,  äänitin  jajron  jarajatav  /* 

tt?angamoifega  roaroa  ? j«www  i * * 

WARA  MTES,  vargernings  eller  Referve-fcarl,  deriveras  af 

Varnigar , Nordilke  kiirnpar.  Ioni  tjente  andra  Konungar-  de- 

Norf“  Ä ‘ÄV 

Wauwutaji,  En  plägo-möja  — Se  Kivut  ar  och  fTaiviotar . 

WälNEN  — idera  ac  fKdinämöinen  — Se  Kivut ar. 

\H I N ä M ö I KEN  eller  tVainemoinen  ; en  af  de  förnämfla  Finfka  Glt- 
damagter ; belkrrfves  näit  Ilmarinen , fäfom  rädande  i lv,e 

"!*  °?h  */A»:  SBÄMfotf  tt?4tndmdmen  pimiä#  pobiotofo  * w’ 

egfd  dänt."  ^ N°rdeö'  Smidde  ^ SÄK 


U?«m4mdtncit  maffia  «afefa, 
?uH  muori  arpal  arptfamaan, 
Starneen  hautoi  f)a»itfemaau, 
®Mta  matfu(l«Uraaan, 
gotfot  truorteit  maeltelemaati/ 
‘Bittäpd  runno  rof)fiatfi, 


SMen  topcfa  fj>n>d|3, 

^Juortn  juuren  rumiafofa, 
©'eUcpd  imd  manmiujcet  rafenaf, 
•*<»>«  terdmdt  teroitat  * * 
$trdn>i;j  «jt  t«rd;et 


* 0 


tra- 


Digitized  by  Google 


W A I 


toi 


\ 


-•  jy&inim&inen  kallas  i gamla  Finjla  Rntior  redan  for  Reforma- 
tion  dc  n dldfte  Guden,  Himxnelfke  Fadren,  fynbart  ocb  Ijufligen 
kdnde  Guden.  Grcec.  (peuvo/xevcr , lucens,  fplendens.  <pccvouc<r  Ztv<r , 
fplendidus  Jupiter,  nitidus  — eft  & cognomen  jdpollinis.  Scapula. 

JVaindmbifes  kaftan,  räck  och  vepa  var  fä  förvarande,  at  den 
anropades  til  et  Palladium  i häftigafte  ftridenj  hvarom  det  heter; 

@<pÄ  tänne  tuoturoofjen, 

Ä«apu  faufa  &ippatoiftn,  ©uurillen  fotifeciSen  * * * 

fV iindnfcnen  anfägs  for  la  helig,  ati  hans  fvett  Ikulle  bota, 
därföre  anropas  ^ifi  ivanaan  tt?äin4mitfen. 

Hän  kallas  ock  för  fin  alder  och  ftyrka  famt  vördfamma  perfon 
Uffo  toanl^ö  R)AtnAm3intn  » * * 

Hän  är  ofta  med  Ilmarinen  i fälllkap  r hedenhös  tiden ; men  ef- 
ter  Päfvifka  lärans  införfel  i landet,  mäfte  hän  vara  i Pällfkap  med 
9?Ci^U  tTTaat*ia  Uimonen,  fom  tyckes  taga  högra  handen,  fäfom 
et  fruentimmer.  Da  af  en  Carelare  frägades,  hvilka  hän  trodt 
vara  de  högfta  Guda-magter  i hedendomen,  fvarade  hän:  j[tte  , 
wcmf>a  EDtMnämöinen  ja  ncittp  tTlavia  €monen,  utan  at  göra  fkil- 
nad  pä  tiden.  — Än  lcdan  Lhriftendomen  inlordes  och  en  nägor- 
lunda  Guds  kännedom  upkom,  blandas  den  Sannc  Högfte  Guden  a£ 
de  anropande  ibland  med  de  fordna  inbillade  högfta  magtema:  ty 
ofta  ftär  i gamla  Runor : 3(je  3lmoinen  jumala , ipe  ivanpa 
* n<Sm6tnen,  ipe  @epp<S  Jlmurinen,  9?tirp  ittana  Smonen  täfd 
' mp6j!in  tacmita^an,  tämä  jujro  japimi&an , tämä  pddflft  pddfldmd* 

f>drt  > * När  de  voro  fa  xnanga,  fä  mäfte,  om  den  ena  ej  hjclpte, 
den  andra  hjelpa. 

fVdinamöincn  bcrättas  hafva  haft  en  befynnerlig  rolig'  kläde- 
drdgt.  Hans  bdlte  var  beprydt  med  fjddrar  och  plumer.  « — Hän 
fynes  värit  bevingad  fom  Mercurius,  och  klädd  fom  en  American 
i dun,  fom  fes  af  efterföljande  Runa,  där  Maria  anmodas,  at  nap- 
pa en  ving^äder  af  U'dindmbifes  fkärp,  at  fmörja  med: 

0tn>dlfa  fimanen  <t'pi  Ryck  en  honingsfiill  vinge 

mangun  SBäinämflifen,  lirun  den  gamla  Wäinämöifes  bäl- 

te  (midja), 

SBp&ltÄ  öjnofcn  fdpeen.  Den  förnämfte  roannens  lif. 

n 3 wu- 


Digitized  by  Coogle 


102 


W A I 


F 


JVainamoifits  bar  n voro  en  dotter  K'nv::tar , och  en  fon',  af  ma- 
riage  de  «v.ciciice,  incd  en  hafs-iYu  uilud  3 io.n  kunde  bota  bölder; 
lian  äberopas  i idljimb  ftycKe. 

Du  Wäinamöifes  naturliga  ( i lön* 
dom  atlade)  Son ! 
Lyft  up  dit  fvärd  ifian  hafvet, 
Din  fpade  (crc-uddiga  gaffel)  ihan 
Vagorne  , 

Hvarmcd  du  krofiar  utflaget, 

Eller  ock  kryftar  bölderna  - - 
Hafsvatnct  torde  ock  vara  torkande  och  helande  i fynnerhet  när 
en  fFainam&ifei  ion  blef  Doctor. 


©ala  poifa  VDdindmdifcn ! 

Olofia  raieffafi  mere|td, 
^apiofi  lainehilla, 

Soilaa  ruf)tnt  rupia, 

0i  painat  paifuita  « < 


Fogelfängare , Jägarc  och  (kogsmän  anropa  JFdinamoinen , at  Ha 
pu  fin  H arpa , pa  det  defs  ljufliga  klang,  mä  iacka  fram  alt  ville- 
bräd  — lälom  löljande  Jlinmmpytdjdlt  fatlöt  gifva  vid  hand: 


3tte  vnanba  tf)nindm6inen 
£cfi  falliofla  FanOelcrta.  • 
Äujl  on  foppa  fanbelejja? 
Äoiroufta  roifa  * perdfld. 

Äujt’  on  naulat  fantelejia? 
$£ammefto  tafaifer  ejrat. 

.Sfuft  on  fielct  fantele§a  ? 
Souljifta  f)t>ivdu  örisin, 
lemmon  marjan  roa&tcifla  * * 
3 te  roanba  XT)dindm<5men 
d\uf>tu  piijat,  fuljtu  pojjat, 
©oittamaljan  formillanfa. 

€1  ilo  ilolle  fdpnpt, 
koitto  feittollen  tajennut. 
5tuf>tu  miehet  naimattomat, 
5hjf)tu  naineet  urcf>ct. 

0 ilo  ilolle  f dpnpt , 

©eitto  foitolle  tajonnut 


3tc  toanba  VPdinämointn 
Otti  foiton  formillenfa, 
«S-ddnu  fdprdit  polmillenfa, 
kanteleen  fdtenfd  alle ! 
QBafta  ilo  ilolle  fdroi, 

©oitto  foitolle  tajoift. 

0 fttd  mctdgd  ollut, 
neli  jalFafta  jolea, 
lintu  panoin  parata, 

3cf  ei  tullut  tuijFuttain, 
Xorbufin  ojDallc  famaljti, 
©oirettua  mdindmoifen. 
mtelun  mebtolan  0ndntd , 
tLupiolan  taeffa  neito, 
cjBcöd  riitlafta  tefid, 
^amacaijta  taluttele, 

Äol)Den  fulta  latinojani. 


Sammaledes  anropade  Fifkare  H7 aina  mainen , fom  likaledes  di 
förfärdigade  en  Harpa , hvarpä  hän  ipelte  ia  ljulligt  och  kraftigt1, 

a t Fi- 


Digitized  by  Google 


W Ä I 103 

at  Fijkarne  fprittade  af  glädje,  fjelfver  Hafs-  Frart,  Sirener  och 
Delphiuer  högdc  fig  up  pä  vattubrynet  och  pä  hafs  - flranden , at 
ly  (s  — Ja,  Ijelfva  fVatnäm  öinen  var  fä  pathetifk  och  rörd  af  Iin 
mufique,  at  tärarne  af  glädje  nedtilrade;  fafom  föregäende  och  fle- 
re  ladanc  gamla  Runor  tydeligcn  gifva  tilkänna,  O!  en  oförlikue- 
lig  virtuofel 

WaiNäM<’)INEN  el.  ÄlNEMÖINEN,  Poeternes  Patron.  Sjelf  den 
ypperfte  Skald  — Finlands  Apollo  — Iiarpors  (kdn&tftä)  ltänuna- 
re  och  Fabriqueur.  En  ypperlig  Oipheus,  fom  med  Iin  iäng  feck 
näeken,  filkar  och  alla  lkogs-djur,  at  glättigt  lyfs  och  röras. 

Skalläde,  fom  en  Promothaeus,  elden  pä  joiden ; ljungade  i lag 
jned  (in  yngre  Bror  Ilmarinen  y bygde  (kepp  och  batar  — Den 
unge  Relen  jfoukaiparnett  difputertc  med  honom  om  llyrka,  men 
blef  illa  belönt  — Se  Moukkamainen. 

Den  kunnige  och  vördige  fVäinambinen  bygde  fjelf  prämar  och 
häparj  hvarom  Runan  berättar; 

3te  XDdindmdmm  fiw«3  fltveen  FcfFe  r 

*Seifti  n>uotcUa  tvtmttd,  €jfä  falfa  fallio&on  * * 

.kalliolla  falfuttcli: 

Wiinamfcnen  anfägs  ock  i krig  för  en  fkyds.gud;  hvarfore 
hans  vepa  vördades  fom  et  palladium  mot  fkott,  bly  och  krut: 

3Baippa  n?anf)an  ^ffidindm&ifcn,  <3öei:i  pdlon  ptnfcrciltd  * * 
kaapu  faufo  Eappalaiftn,  Sc»9a  fuoiafta  fetintn, 

@cpd  tdmte  tuotun>ef>en  , Souga  tapptlcn  tafoa  * * 

0uurilta  fotifeDeilöa, 

IVäinambiuen  öfvcrträffade  Svenfkarnes  berömlige  Skaldcr  Ei- 
minder  och  Smider , berömlige  för  fin  konit,  at  leka  pä  harpo. 
Hans  öde  hade  gömt  honom  ytterft  i Norden,  men  hans  Ijäl  var 
dock  ädel  i fina  tankar.  Pian  hade  en  iärdeles  gäfva,  at  röra  alla 
finnen  när  hän  flog  pä  fin  harpa  och  fjöng  fina  dikter.  Det  fick 
hans  medtäfiare  den  unga  Jätten  Moukkamainen  erfara.  Hans  in- 
fallcn  voro  lifliga  och  hans  tankar  höga.  Hän  fjöng  de  framfarna 
hjeltars  beröm,  om  vcrldenes  grundläggning,  om  eldens  uphof, 
om  de  fkapade  ämnens  föiboigade  natur,  och  lultcn  dalcLade,  och 


Digitized  by  Google 


io4  W Ä I 

bergcn  gäfvo  genljudj  hän  beklagade  den  ömkelighet  och  fäfange* 
lighet,  meilan  hvilka  det  menikliga  lifvet  Jclas , och  de  död_iige 
fmulto  i tärar.  Hän  kunde  beveka  de  härdafte  hjertan  til  med- 
ömkan,  och  upmuntra  de  forgfnafte  linnen,  til  frögd.  Ofta  hade 
IV t de  n Emäntä , Hals-frun,  Nacken  och  Age,  raed  de  andra  f mä 
Gudamagter,  1‘om  bo  i det  väta,  danfat  pä  vatnet,  när  haa  luttit 
vid  itraaden  och  ftämt  fina  fträngar.  Ofta  hafva  de  Rid-andar, 
fom  bo  i backar  och  lundar  famlat  fig  för  honom  och  lekt,  när 
hän  flagit  pä  Iin  harpn.  Man  fade,  det  den  mägtige  och  vifc  all- 
fadren  Kaweb  cller  HaOborJur , den  famme  fom  sf  polio , vore  hans 
fader,  och  hade  lärt  honom,  at  handtera  fträngar.  Och  det,  at 
hän  kunde  beveka  ftenharda  bröft,  och  til  lek  och  luft  upmuntra 
halfdöda  hjertan,  gat  de  enfaldigare  anlcdning,  at  tro,  det  ftenar 
och  liflöla  ting,  bjömar  och  fkogs-djur,  näckar  och  fifkar,  Tapio 
och  Mebtola,  nied  foglar  och  yritin  rördes  af  hans  fpel , och  lam* 
lades  at  lyls  pä  hans  gudornliga  fäng. 

Da  den  gamle  harpo  - flagaren , vär  Fiqlka  Orphsus,  flog  pä  (in 
liarpa,  fattes  hela  naturen  til  fjöfs  och  lands  i rörelfej  och  iörtje- 
nar  den  Aften  här  in  extento  at  aftkrifvas,  lälom  et  mäller-ftycke, 
fom  trotfar  ali  Graekiflt  och  Italicnfk  mutik: 


©ittef  w»ött^ö  tt>dmdmdinen 

3ftu]cen  itef  tipautin, 

Otti  foiton  formillcfxH, 

Äddnft  fdptdtt  pofroitTe^en  / 

Stontelen  fdtenfd  alle. 

©oitti  wanl?a  *X>dmdmdi»«n ; 
«Jöafta  ilo  ilolle  fdrci, 

©oitto  foitolle  tajuft. 

€i  fttd  mttdfjd  ollut/ 

3a(a«t  neljdn  juoreipata/ 
Äoinrt»  foifele&tamata, 


Sedän  fatte  fig  den  gamla  vördiga 
fVdinämöinen 
Sjelf  pa  ftolen  (fätct), 

Tog  flränga  - ipelet  emellan  fina 

fingrar, 

Vände  det  utgröpta  krokiga  inilru- 
mentet  pä  fina  knän, 
Harpan  ftälde  hän  pä  fin  hand. 

Den  vördige  JVäinämbinen  i peite; 
Da  blef  det  en  fullkoml  ig  glädje  utaf, 
Och  fpelet  liknadc  en  riktig  concert. 
Det  var  ej  i fkogen  nagot 
Pä  fyra  fötter  löpande, 

P£  fina  länga  ben  Jaelingar)  fkäng- 

lande , 

3oP 


Digitized  by  Google 


W A I 


ej  tullut  fuugittahan, 
Scfjcfi  3fvin  ilon, 
tpAin&m&fcn  foitellefja : 
Äac^ufi»  ajDalic  fauniini, 

Soittttufl  5BÄindm6if«n. 

£j  fUA  mctAjjd  ollut, 

Äa^tn  fijiutn  fuifatoata, 

SoF  ei  tullut  tuiflfuttrtin , 

(ii  fitvl  mmflä  ollut, 

€toäit  fuuöen  Fulfeioata, 
$ahtjcan  toadtatoata , 

3of  ei  tullut  tuulemahan. 
SttfFin  ^Bein  (toeDen)  (Smdntd, 
> {Hinnoin  ruoholle  rojahti, 

SSJctdp  trefi  FiioetTe, 
cjSahtalleljcn  tröitoofljcen. 

Stefldnni  tt>5in<imSifen 

2Bet>et  juonit  ftlmijldhän, 
Äafcammat  farpaloita, 
^OOlidmmdt  pppn  munia, 
Sienille  rinngillehen, 

{Hinnoiltahan  poltoillehen, 
Saloilla  jalFanfa  pddlle, 
fputoijtt  totit  pifarat 
töpi  toijöen  töillä  toaipatt, 
®atFa  fauhtanan  Fafjepan. 


Som  icke  kom  at  Iyfs, 

Da  ladren  fjcll  viik.ce  glädje, 

Da  Wäinäniöinen  IJt-lf  ipdte: 
Sjelfva  björnen  äfveu  fprang  hafligt 
up  mot  gärdes  - gärdcn  , 
Da  IVaivamhinen  flog  pii  haipan. 
Ej  fans  itägon  i fkogcn , 

Som  flyger  hvinande  lned  tva  vin- 

ftar » 

Somej  koen  lika  fom  ur  och  da  mb , 
Ej  heller  af  alt  hvad  i Ijön  fans, 
Som  rörs  med  (ex  ienor, 

Simmar  afoch  an  nvd  ätta  ärar, 
Som  icke  kom  at  lyis  (horaj. 
Sjelfva  vatnens  moder  (.hals  - frun)  , 
Kaftade  fig  bröilgängesmot  ljöftrand- 

gmfet, 

Och  makade  fig  pa.en  ftrand- halla', 
Dragandei  fig  up  belvärligen  pä 
* buken. 

Af  Ijelfva  gubben  JVt finamöifes  ö- 

gon 

Tildrade  tärarne, 

Nägot  ftörre  än  tranbär , 

Litet  drygare  än  hjerp  - agg, 

Pä  lians  vidöpna,  breaa,  modiga 

bröli , 

Och  ifrän  bröftet  pä  knän, 

Och  dadan  pä  föttren  j 
Hans  tärar  (vattudioppar)  folio 
Genom  fem  ylle-  vepor, 

Genom  8 valmars  jackor. 


WäKI  TuRILAS  — Se  Turi/as.  En  Jätte  och  ftark  Otter. 

W&SI  WITA  — jäinen  poika  — En  fiark  Refe^  f^äinamiifes  af- 

föda. 


O Ws> 


Digitized  by  Google 


io6 


W E D 


W E E 


WEDEN  EmOINEN  ellcr  Veden  Emä,  dref  fifkar  i nät  och  not- 
varp,  famma  fom  Veen  ellcr  Vein  Emäntä . Hon  kom  at  ]yfs 
pä  Väinämöifes  iläiliga  mufik.  -Btöttl  * (Emäntä 

(»etäpj  ivcft  f i wc  He , tvalrooufi  rcattaloHe  — Se  Näkki. 

Ween  - Kuningas  och  Veen  Emäntä,  (Neptunus  meddefs  hafs- 
fru)  Sirene,  anroptes  af  Filkare. 

Hafs-Regenten  Ixfkrifves  hafva  en  flokig  hatt  och  vätt  fkägg  j 
til  honom  lyda  orden: 

2Utri » beeta,  tuoreg  parta,  QBeen  PuKanen  Fumngas, 

tvil)cö  fanfani  f alaan  , 2lnna$  aifa  afjtrenia. 

herallani  ^tiotefefyen  * * * 

Tintti  t>actu  i.  e.  tueen  ifdntd,  funtngaS  roeefä  — Hafs-Fru* 
kallas , H2e*ctt  armas  anti  rvaimo  — item: 

VPcctt  (El?to|a  tEmdntd,  ^jiefan  f>tctcmattoniia, 

®ind  det  malmeilla  mafanen,  ^jjdimdn  paiflamattcniia, 

Jlnnag  tuulle  aamenia,  älta  aaltojen  fproien, 

^ulettcleö  .fuufupoja,  Äalaiftfla  faattcifla, 

$dpttcle$  marut  maljoja,  Simatafla  ajtailaft  » * * 

En  V ittu~  Rä , lom  xarT  efcxnv  fimplcracnt  kallas  Uros  el.  Ukkp. 
En  man,  en  gubbe,  belkrifves  lom  liten,  oanfenlig,  med  langt  här 
och  lkäggj  men  ganlka  tiltagfen  och  ftark,  fom  tordes  gripa  i eld- 
hikciL,  det  hvarken  Väinämöinen  eller  J.  Maria  vägade  lig  til  — 
Haroin  lyder  Runan  til  Uros,  denna  karlvulne  ma  imen  s , heder  , 
vid  eldens  langll  ifrän  Aloen- järvi , fäledes; 

mufla  tncrcfld  nouft.  En  fvart  kari  flrg  up  ifrän  hafvet  , 
lltö$  aallolla  pieni.  En  modig  liian  relle  lig  up  ifrän  böl- 

_ jän» 

kelttien  fortncn  Forfuinerr,  Tre  fingers  hög, 

Sltljdn  peufalait  pitunen,  Fyra  tums  long, 

^Svi^dn  fuollutta  pavembi,  Litct  bättre  än  en  död, 
latonutta  fatlf)iambi.  Halkligare  än  en  afliden. 

Salafa  fitoifet  Äengdt,  Fä  foten  liade  hän  llen-lkor, 

^)ddfd  paaltttcn  fpp.itdj  Pä  hufvudet  en  hjelm  af  hafs-häl* 

lan  ; 

4)in?u$ 


Digitized  by  Coogle 


W E E 


107 

L 

*£){WU6  fflnnolhJ  tflfrtnfl/  Defs  har  hängde  baktil  pä  hälarne, 

^artrt  tinnollrt  C&efjd  * « * Och  fkägget  irammantil  pii  bröftet  - - 

Denne  tapprc  Uros  blef  den  fkiljesman , fom  flet  trätan  imellän 
JFäinämbincn  ocli  Joukkamainai , da  hän  företedde  iig  i följande 
amiatur : , 

ennen  eco  tullut,  Det  blef  ingen  fkilnad. 

bi tiili  Uros  mereltä  fpnfcpi,  Förän  Uros  tbddcs  (refte  fig  up) 

frän  halvet, 

DlUUMfoffi  Saincfyifftl/  Den  med  järn  * hjelmen  ihan  vägOf- 

“ ne. 

Di atl tn  fintM&tU  fäc§d.  Hafvande  järnhandflur  pä  Inindema. 

Denne  Uros  inätte  vara  den  famma,  fom  Meri  - lurfas.  Se  • 
Meri-Turfas,  Aloen-jarroi , Jouhmainert. 

' ”Alle  forntidens  Kclar  äio  icke  annat  än  finnebildej;  och  varel- 
fer,  dein  Skalde-konllen  diktat,  med  hvilka  alla  ganilc  folkllag 
beteknade  deras  fl ora  jörfdder , när  dc  ville  lörcllälla  deras  l ill- 
fynta  hjelte-bcdtitier.  At  vara  llor  pu  moralilkt  lätt,  var  icke 
kändt  i delta  grofva  tider;  man  kände  ingen  annan  llorhet  än  et 
vildt  mod  nied  ovnnlig  ftyrkay  och  alt  beftod  uti  en  laglös  vald- 
fambet.  ' 

At  göra  Skaldc- bilden  fa  myeket  ftörre  och  iorfkräckeligare,  kun- 
de  den  icke  ltarkare  uttryekas  än  under  nallin  af  Jättar  och  vid- 
under. 

Dctta  är  defsutom  naturens  eget  fpräk , fom  icke  behöfver  nä- 
got  härma  och  elterfölja. 

Dc  gamle  Nordifke  Folken  bcfkrifva  nti  fina  Skalde  - qväden  al- 
la fina  bjeltar , laiom  dylike  Refar ; af  famma  befkajfenhet  äio 
Graskernas  nio  alnar  hbge  Aloidcr  och  Titancr , hvilkc  hade  en 
ityrka,  ioni  ingen  kunde  emotftä,  och  lado.  hela  berg  ofvan  pä 
hvarandra  — Djärfve  nog,  at  dymedelfl  vilja  beflorma  fjellva  him- 
melen.”  — Jerusalems  Betroktelfer  öfver  Rdigiontns  förudm - 
fia  Sanningar , a Del.  fid.  igjj. 

Sädant  är  fpräket  äfven  uti  Jdngflycken  oai  H'dki  Turi/as , U- 
ros , Joukkaivainen  m.  m. 

O 2 WEiNä- 


Digitized  by  Coogle 


W K I 


W I ISf 


TC8 


\VTElNäM6lNEN,  VTEINERIÖINEN  cl.  \VEINEMOINEN , anfes  af 
nägra  för  et  fruentinimer,  och  kallas  Akka  wein  Emobten , — af 
tveii,  vatien  - me  in  och  Emoiticn , lilla  mor,  fjö-fru.  Se  Kintut ar. 

\\  iiNDLEH,  Se  Aate  och  JEinder. 

WENNON-h&Rk5,  En  ftark  drag-oxe,  in  i tyftafte  fkogen , fom 
upplögdc  det  Sdmpfd  Pellervoincn  fadde  med  tra-frön. 

VDmnon  llljamotrun  0afcja  roafoamaan , 
(^uiDm^)«roDncti,jofrt puita ft>n>  (Suotfpnti,  Cancnvat  fafrcei; 

ti,  rodFetrd  fpntdjä)  Sföäet  fpnti,  nouft  mdmtpt  * * 
£df)ti  maita  fpntdmddn, 

WESI  HIJSI , En  ond  ande,  eller  vattu  - ridarfka  (<3Btft>pint).  De 
vidlkepplige  fäga  lig  än  i dag,  kunna  uptnana  henne  frän  vatnet, 
och!  bära  henne  i et  vattu-käi  il , at  ikada  naftan , i fynnerhet  tjuf- 

var,  fom  {kola  plagas  af  henne,  eller  blifva  fur-ögda  m.  m.  Eljeft 
är  denna,  naturligt  vi9,  en  vattu -fyrfa  (Larva  Dytifci),  fomupäter 
agn  och  fifk  för  lilkare,  da  iifkeriet  vantrifves. 

WIELATAR , En  troll-häxa,  fom  födde  och  upammade  Ormen,  En 
Juutafes  maitrefle. 

WILINER,  Se  Aate,  Joter  och 

WTNDER,  Et  folk,  fom  förmenas  hafva  gifvit  Finland  fit  namn. 
Hos  dem  hade  visheten  fit  Tempel. 

IVindernes  Tempel  voro  upfylda  med  vidfkeppelfer.  De  brände 
ljus  vid  de  dödas  grifter  och  läfte  där  Iina  fänger, 

WI N DLAND , Bcboddes  af  Windema.  Finland.  Det  är  knapt  nä- 
got  land  i Norden,  lom  til  ftörre  ymnoghet,  under  et  omildt  luft- 
ftreck,  genorn  inväuarenas  outtrötteliga  arbetfamhet , gifver  alt, 
hvad  til  det  menlkliga  lefvernets  nödtorft  och  beqvämlighet  betarf- 

vas.  Defs  fördelaktiga  hamnar  befräinja  defsförutan  handein, 
och  defs  flaggor  blifva  ärade  i de  fjärdar,  där  de  fynasj  invänare- 
na  äro  höfliga  i ftua  ätbörder  och  behagliga  i fit  umgänge;  Mot 
fin  Konung  trognaj  i fiua  tankar  förvetna,  och  i alla  kroppfens 

öfuin- 


Digitized  by  Google 


W I N 


Y F V 


109 

öfningar  fkickeliga  j i faran  oförfkräkte ; i fegren  ädelmodiga  och 
i alla  Iina  beflut  fnara.  Se  Adalrik  och  Ghthildas  Afventyr.  f, 
Bok.  1 Del.  p.  430.  Se  Arngrim , Sigmund. 

WINGA,  En  Satyr,  fom  befofde  IVavga , hvaraf  fdddes  JV,angawoi- 
nen.  VDilltja  %Vöngal?<m  mafoifi  i * deras  aflöda  blefvo  ödlor. 

WIRAN'-KANNOS,  Befordrade  hafver • växten. 

\VUODEN  - ALKAJA  ISET , En  flags  Högtid,  efter  Finlka  nations 
finak , pä  ätfkilliga  tider  otn  hölien  efter  llutad  trölkning  och  in- 
bärgning,  da  maitider  hällas  och  drickes  väldeligen.  Norra  ÖJler - 
hotningen  firar  Mickels  -mejfan  cller  Kekri , Allhelgona,  fedan  flag- 
ten  gäit  för  fig;  dii  af  det  flagtade  ätes  liekt  och  ljudit,  Kallas 
ock  Sonnin- pe jjabaifet  — - d.  ä.  Ox-graföl  — Se  Rijlin - pdiseä , 
Kekri. 

AVUOLA- HATTARA,  fcem.  Uxor  Vulcani,  forte  Venus. 

Wuolahetar , den  famrna.  SXaut  Ctl  pcifil  ^Puolalainen,  £PttO* 
lö^öttarin  ttfcmä,  ellcr  ?Kauta  poifa  XPuolamren  — SHautfl  pci* 
fa  IPuolangoifen,  Cmä  tau»n>at»  Huojuatar. 

WUOLANGOINEN,  Järnets  fader,  Vulcanus.  Därmed  förftäs  i Ku* 
nor  et  myrjärn,  fom  tages  up  ifran  kärr,  myror  och  löfa  däldcr. 
vid.  Rtiojuatar. 

AVUOLAINEN,  Den  famme,  elltr  en  af  Cycloperne.  IVuolabatars 
man. 

WUOREN-AväKl,  Bergs-Troll.  Flere  batailloner  af  dem  kunde 
framvifa  fig  ; arbetande  i bcrg,  fmälte  och  fbrädlade  metaller  — - 
Röfvade  bort  Prinfeflor  och  vackra  llickor.  Höres  ofita  i gamla 
Sagor.  v.  Haltia. 

WUOTAR,  En  fmör je - kokcrlka  och  pulfver-haxa.  IPiiOtat'  VPCi* 
tein  ttfid,  fcfdt  feitti  VOOiceica  * * anropades  da  man  lätt  contuiion 
af  nägot  träd. 

Yfver-  BOER , kallas  Nordens  inbyggare;  och  an  hos  ofs,  de 
fom  bo  up  i landet  i Sockne-fkatorne  — Sättas  utot  Kainulaiset. 

O 3 , Ymx 


Digitized  by  Google 


IIO  „ 


Y M E 


ö S T 


l 


Yme,  Dräptes  af  Bores  Söner.  Se  Pohjolan  poika  och  Jumo. 

YmeS  Lancl , värt  Vällerbotn,  Umeä  och  Lappland. 

Y R JÄNÄ  — Nom.  propr.  viri.  St.  J6ran.  vid.  Jyryn- paine.  — 
Da  liolkapen  om  vären  utfläptes  ifrän  Eähufet , jkulle  en  kari  gä 
fä  längt  j ikogen , fom  koerna  pläga  gä  i bcte,  och  ropa  öfver- 
ljudt  '3  gängor  defla  orden:  0aitct  3?rj JlitA ! tuo  Parjaa  fotiin. 
Detta  Ikullc  betyda  fä  mycket,  at  Sanfl  Jörun , loin  var  en  Hus- 
GuJ , rädandc  ölver  hus-folket  och  gärds  - boikapen , fkullc  drilva 
kona  hem  om  aitonen,  pä  det  de  ei  mätte  blilva  i Ikonen  liniran- 
de  öfvcr  natten. 

Äinejviöinen  , Samma  fom  K'ainam6itien. 

Ämmän  koski,  Sallima  fom  Qroenaflröm  i Cajana.  Förmenes  haf- 
va  iin  uprinnelfe  at  en  kalla , kallad  Kulju  kaino  , guilbrun, 
eller  guld- kalla;  ligger  under  Maarfelkä  eller  Lartdt - ryggen , 4 
hvilkens  ena  Iida  vatnet  löpcr  mot  ÖJler  Norr  ut  i Hvite  hafvetj 
men  ä den  andra  Iidan  mot  väiler  in  Sinum  bothnicum.  Här  var. 
Cajana  Borg  eller  Slott  bygdt,  fom  fprängdes  ai  Ryffarae  1715. 

NB.  De  öfrige  ord,  fom  begynnas  pä  Ä och  Ö,  fökas  under 
A och  O. 

ÖSTER  BOTN,  Se  Qnenland , Bufkon-kivi , Kainulaifet , Kainun - 
maa. 

Konung  Erik  IX  gjorde  Korsbolm  til  et  Herra  * liite,  Iät  befäfta 

. det  och  nämnas  af  det  heliga  korfet.  Den  yppcrftc  ai  Rikfens 
Rad  i Sverige,  Erik  PiiKE,  blef  A:o  Chrilli  1400  den  förfte  Höf- 
vitsman  pä  Korsbolm.  Hän  lefde  i Engfxbrechts  och  Konung 
Carl  VIII:s  Knutsfons  tid.  10  Socknar  i Öflcrbotn  bchälla  deras 
Finjktt  Sprak,  hvarutinnan  de  fullcligen  diffcrera  fin  emcllan  i an- 
feende  til  pronunciation,  och  cljeft  de,  fom  bo  närmare  at  Rylka 
gränfen  och  Savolax,  nägra  particulariteter  hafva  j men  Spräket  är 
dook  cnahanda, 

/ 

• . Sedän 


's 


Digitized  by  Google 


f 


ö S T III 

Sedän  landct  kom  under  Sveriges  Iydno,  är  det  ftraxt  befatt  med 
Förefländare  ellcr  Stäthällare,  Domare , Fougdar  med  flere  Efival • 
lait  perfomit. 

Ifrän  är  1400  hafva  följande  Lanfahhfdingar  värit  hir  i 
Öfterbotn  til  är  1734. 

A:o  1400  Erik  Puuke  — pä  Korsholm. 

1540  Mats  Märtat  s f on  — pä  Korsholm. 

1564  Hans  Srvänfke  — pä  Korsholm. 

1570  Petrus  Bagge  — - pä  Uhleäborg. 

1507  Hans  Mönicb  — pä  Uhleäborg,  da  Flantnings  klubbcksig 
ftod  i Ilmola. 

1600  Ifaak  Bebm  — pä  Uhleäborg. 

1611  Erik  Haare  — tiliorordnad  Befallningsman  öfver  Ulcioch 
Cajanaborgs  Eäftning  famt  dcls  Län. 

162*2  Chriftopher  IVerenfledt  — pä  Uleäborg, 

1626  Johan  Mänsfon  Ulfjparre, 

1650  Ernclt  Creutz  — - pä  Uleäborg. 

1635  Melchior  IVerenfledt  — pä  Uleäborg  och  Landshöfdinge  . 

öfver  Öller  - Norrlanden. 

1646  Hans  KyUe  — pä  Uhleäborg. 

1650  Erik  Akefon  Soop  — pä  Uhleäborg. 

1656  Thurc  Ribbing  — pä  Uhleäborg,  Landshöfdinge  ölver  Ö- 
lier  - Norrlanden. 

1660  Johan  Graan  — pä  Uhleäborg,  Landshöfdinge  öfver  Ö- 
vfter-  och  Wällerbotn. 

1676  Dicdrich  JVraitgel  — pä  Uhleäborg, 

1687  Guftav  Grajfle  — pä  Korsholm. 

1694  Johan  Ebrenfköld  — pä  Korsholm. 

1707  Lorcntz  plerck  — General -Major,  Landsh.  och  Friherre. 

1720 


Digitized  by  Google 


113 


ö S T 


1720  Reinhold  Wilh.  *t >on  Efjen , blef  Landshöfdinge  öfver  Öfler* 
botn  med  Capuaborgs  Mäet  och  IJin  är  1720.  Dödde 
> tl.  5 Maji  1752  uti  U/eti,  därelt  hän  ock  blef  be- 
grafven.  Var  General  Major. 

1753  Broderus  E J lumi/,  Landsh.  och  Friherre.  Kom  til  Öller- 
botn  1753.  Ailomnade  1734.  Var  en  ganlka  litte- 
rat Hcrre. 

Sednare  tiders  Höga  Herrar,  detta  Lands  Styresmän,  aro  i fS 
fUrfkt  minne,  (fäfom  Herrar,  Grefv.  och  Riddare,  v.  Creutz  — G. 
A.  Piper,  Groth,  L.  Göösj  JSgerhorn,  (Carl  Magnus)  lom  dog  d. 
29  Apr.  1782.  Landshöfdinge  i Ubleäborg , denj  förile  efter  Öller- 
botns  delning  i 2:ne  Län),  at  man  i en  ur gammat  antiquitets  ■ f /m- 
ling , ej  velat  inblanda  fä  höga  namn. 

Hvad  för  öfrigt  rörer  Ofterbotn  och  defs  öden,  hörer  egenteligen  til 
Hiftorien  och  Geographienj  men  denna  lidlla  Artikel  om  Öjler- 
botn  f har  man  endali  velat  hit  foga  fom  appendix,  tagen 
' ifrän  gamla  papper. 


Digitized  by  Google 


Digitized  by  Google 


* 


/ 


mm